- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 33. 15 aug. 1941 /
21

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SR erövrar rymden, av Hans Dominik - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

|
id
v)

|

REA

Ja ie



skyddsmedel mot de stora temperatur-
skillnaderna. Det hade dr Lee försum-
mat och därför gick han under strax ef-
ter det han lämnat raketen.

— Vari tänker ni att dessa skydds-
medel skulle bestå? frågade Lidinghau-
sen. i

— Jag har överhuvud taget inte tänkt
på det, ty jag anser, att det är ända-
målslöst ’och överflödigt att landa på
månen, emedan vi sedan länge vet att
det ingenting finns att hämta på den
där döda himlakroppen. När vi en gång
framdeles utvecklat rymdfarandet mera,
kan man tänka på att landa på våra
båda grannplaneter....

— Stopp nu, Hegemiller! Nu låter
ni er fantasi skena iväg med er, avbröt
Grabbe.

— Jag sade framdeles, herr Grabbe,
försvarade Hegemiäller sig. — Ja, det

kan dröja länge och ingen vet, om vi

lever då. Företag utan tillräckliga re-
surser, som äro dömda att misslyckas,
borde man avstå från, och jag vidhåller,
att dr Lee icke var utrustad tillräckligt
omsorgsfullt.

— Han har i alla fall nått sitt mål,
inföll Lädinghausen.

— Han kände icke till upplagring av
energin eller har i varje fall inte begag-
nat sig därav, fortfor Hegemiller. —
Den fjärde personen var på ett hår när
att förolyckas om inte raketen fallit i
havet. Om drivkraften tar slut medan
raketen är på väg är vi förlorade. När
vi därför bygga nästa raket, måste vi
lagra mer energi och ännu mer för-
bättra lagringsmetoden. — Ja, den sa-
ken är ju inte överhängande än, utan
för tillfället vill vi se hur våra italien-
ska vänner lyckas. Jag hörde i morse,
att de tänker starta redan i övermorgon,
genmälde Lidinghausen.

Dr Hegemiller gjorde en avvisande
åtbörd. — Den trippen kommer väl knap-
past att bli så uppseendeväckande. Rug-
gero tänker flyga runt jorden på 42:a
breddgraden, på vilken Rom ligger. Det
är en sträcka på cirka trettiotusen kilo-
meter — ett tuppfjät för vår strålraket.
När vi åkte runt månen, tillryggalade vi
tjugo gånger så lång väg. Men till och
med det var en bagatell om man tänker
på avståndet till vår närmaste planet.
Till Mars är det hundra millioner kilo-
meter och sjuttio millioner till Venus.
Det är flera hundra gånger längre än
till månen. Vårt framtidsmål måste bli
att. kunna behärska sådana jätteav-
stånd.

— Ingen framtidsmusik, doktor! sade
Lädinghausen. Vår närmaste uppgift
är att utveckla strålraketen till ett till-

förlitligt jordiskt trafikmedel och lära
oss så mycket som möjligt av andras
misstag. Därför var förseningen av vår
nya raket inte så ovälkommen, ty vi kan
tillgodogöra oss de erfarenheter italiena-
ren gör under den här flygningen.

— Har ni något annat på hjärtat, He-
gemäöller? frågade Grabbe, när Hegemöl-
ler mumlade något för sig själv.

— Ja, jag såge helst att vår maskin
redan vore färdig, så att vi kunde hjälpa
Ruggero om han råkar ut för något
missöde.

— Måla nu inte fan på väggen, He-
gemäller, sade Liädinghausen och klipp-
te av samtalet.

Medan Grabbe och Hegemiller voro på
väg till verket, sade den senare: — Gud-
skelov att vi har hunnit längre med ar-
betet än Liädinghausen tror — i nödfall
skulle vi kunna göra en uppstigning re-
dan om några dagar.

Grabbe skakade på huvudet. — Ni
blir allt gåtfullare, Hegemiller. Å ena
sidan går ni och har planer, som man
sannerligen kan kalla himlastormande,
men så går ni på samma gång och har
bekymmer för Ruggeros flygning som
ni nyss kallade ett tuppfjät. Sannerli-
gen om jag kan bli klokt på er!

Hegemäiller ryckte på axlarna: —
Man har ibland sina aningar, och jag
kan inte bli kvitt den känslan, att nå-
got kommer att gå på tok för honom.

— Håll edra aningar för er själv, sade
Grabbe och öppnade dörren till sitt ar-
betsrum.

D en stora dagen på vilken italienska
pressen hade förberetts var inne.
Ruggeros trafikraket låg startklar på
ängen bakom fysikaliska institutet. Med
biträde av Villari tog professor Ruggero
mot de inbjudna gästerna och visade dem
den nya maskinens bekvämligheter.
Medan han anvisade dem platser i be-
kväma länstolar och alla slags förfrisk-
ningar serverades på små bord av glän-
sande lättmetall, kom Villari ovillkorli-
gen att tänka på sin hemliga flygning
med dr Hegemillers raket. Vilken enorm
utveckling hade icke ägt rum på några

få månader! Om man jämförde den för-
sta raketen med en osäker roddbåt, så
motsvarade denna stora trafikraket åt-
minstone en med alla bekvämligheter
utrustad yacht. Här kunde passagerar-
na känna sig som ombord på en ocean-
ångare. På golvet i kabinen låg en tjock
matta, som dämpade stegen. Väggarna
voro beklädda med imiterade gyllenlä-
derstapeter och belysningen kom från
smakful armatur. Ingenting erinrade
här om att man befann sig ombord på
en trafikmaskin, ty kommandorummet
med dess mångahanda instrument var
fullständigt skilt från passargerarrum-
men.

Professor Ruggero höll ett anförande
till pressmännen: — Mina herrar, ni
känna alla till det sorgliga öde som drab-
bade doktor Lees expedition? . Under
den här flygningen behöva vi inte fruk-
ta för något sådant, ty den här maskinen
är gjord för rymdfärder. Den skall tjä-
na som transportmedel på vår gamla
jord och kommer av skäl, som ni redan
känna till, icke att gå upp högre än
hundra kilometer.

Ni kommer således under hela flygnin-
gen att befinna er under jordatmosfä-
rens skydd. Avsikten med den här flyg-
ningen är att demonstrera strålraketens
oerhörda överlägsenhet över de bästa och
snabbaste stratosfärflygmaskinerna. Jag
tänker följa den fyrtioandra breddgra-
den, som vi befinna oss på, i västlig rikt-
ning.

Han hade däremot inte talat om för
sina gäster, hur långt provfärden skulle
sträcka sig — detta visste endast hans
vänner i Gorla och Tokio. Först nu av-
slöjade han för dem, att han tänkte fly-
ga runt hela jorden. — Vi starta kloc-
kan tio och äro tillbaka om en timme
och fyrtio minuter. Det blir god tid för
herrarna att få in skildringen i afton-
upplagorna.

(Forts. i nästa n:r.)

[rer IA TSE AASE

Bliv ombud för TfA!

[DROG ET NNE Gt ES AR RANSENP RSS

STHLMS TEKNISKA INSTITUT

DAG- & AFTONSKOoLoRr. CENTRUM KUNGSGATAN 232.

Sveriges största enskilda tekniska läroanstalt.

Inspektion: Prof. B. Afzelius, Överinsp. G. Moberg, Major E. Råberg (f. elevkåren) Ingen-
jörs- & verk.-ex. Vägmästarekurs. Elektr. installatörskurs. Flygmekanikerkurs. Stipendier.
Nya kurser börja 20 aug. Flygtekniker i klass II o. III dagskolan 1 aug.
Prosp. på begäran. Exp.-tid 10—19. Tel. 23 37 05 (växel).

E. WALTER HOLMSTEDT, Civ.-ing. Rektor.

Anmäl -i tid.

TEKNIK för ALLA 21

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:13:46 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-33/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free