- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 33. 15 aug. 1941 /
21

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SR erövrar rymden, av Hans Dominik - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

| id v) | REA Ja ie — skyddsmedel mot de stora temperatur- skillnaderna. Det hade dr Lee försum- mat och därför gick han under strax ef- ter det han lämnat raketen. — Vari tänker ni att dessa skydds- medel skulle bestå? frågade Lidinghau- sen. i — Jag har överhuvud taget inte tänkt på det, ty jag anser, att det är ända- målslöst 'och överflödigt att landa på månen, emedan vi sedan länge vet att det ingenting finns att hämta på den där döda himlakroppen. När vi en gång framdeles utvecklat rymdfarandet mera, kan man tänka på att landa på våra båda grannplaneter.... — Stopp nu, Hegemiller! Nu låter ni er fantasi skena iväg med er, avbröt Grabbe. — Jag sade framdeles, herr Grabbe, försvarade Hegemiäller sig. — Ja, det kan dröja länge och ingen vet, om vi lever då. Företag utan tillräckliga re- surser, som äro dömda att misslyckas, borde man avstå från, och jag vidhåller, att dr Lee icke var utrustad tillräckligt omsorgsfullt. — Han har i alla fall nått sitt mål, inföll Lädinghausen. — Han kände icke till upplagring av energin eller har i varje fall inte begag- nat sig därav, fortfor Hegemiller. — Den fjärde personen var på ett hår när att förolyckas om inte raketen fallit i havet. Om drivkraften tar slut medan raketen är på väg är vi förlorade. När vi därför bygga nästa raket, måste vi lagra mer energi och ännu mer för- bättra lagringsmetoden. — Ja, den sa- ken är ju inte överhängande än, utan för tillfället vill vi se hur våra italien- ska vänner lyckas. Jag hörde i morse, att de tänker starta redan i övermorgon, genmälde Lidinghausen. Dr Hegemiller gjorde en avvisande åtbörd. — Den trippen kommer väl knap- past att bli så uppseendeväckande. Rug- gero tänker flyga runt jorden på 42:a breddgraden, på vilken Rom ligger. Det är en sträcka på cirka trettiotusen kilo- meter — ett tuppfjät för vår strålraket. När vi åkte runt månen, tillryggalade vi tjugo gånger så lång väg. Men till och med det var en bagatell om man tänker på avståndet till vår närmaste planet. Till Mars är det hundra millioner kilo- meter och sjuttio millioner till Venus. Det är flera hundra gånger längre än till månen. Vårt framtidsmål måste bli att. kunna behärska sådana jätteav- stånd. — Ingen framtidsmusik, doktor! sade Lädinghausen. Vår närmaste uppgift är att utveckla strålraketen till ett till- förlitligt jordiskt trafikmedel och lära oss så mycket som möjligt av andras misstag. Därför var förseningen av vår nya raket inte så ovälkommen, ty vi kan tillgodogöra oss de erfarenheter italiena- ren gör under den här flygningen. — Har ni något annat på hjärtat, He- gemäöller? frågade Grabbe, när Hegemöl- ler mumlade något för sig själv. — Ja, jag såge helst att vår maskin redan vore färdig, så att vi kunde hjälpa Ruggero om han råkar ut för något missöde. — Måla nu inte fan på väggen, He- gemäller, sade Liädinghausen och klipp- te av samtalet. Medan Grabbe och Hegemiller voro på väg till verket, sade den senare: — Gud- skelov att vi har hunnit längre med ar- betet än Liädinghausen tror — i nödfall skulle vi kunna göra en uppstigning re- dan om några dagar. Grabbe skakade på huvudet. — Ni blir allt gåtfullare, Hegemiller. Å ena sidan går ni och har planer, som man sannerligen kan kalla himlastormande, men så går ni på samma gång och har bekymmer för Ruggeros flygning som ni nyss kallade ett tuppfjät. Sannerli- gen om jag kan bli klokt på er! Hegemäiller ryckte på axlarna: — Man har ibland sina aningar, och jag kan inte bli kvitt den känslan, att nå- got kommer att gå på tok för honom. — Håll edra aningar för er själv, sade Grabbe och öppnade dörren till sitt ar- betsrum. D en stora dagen på vilken italienska pressen hade förberetts var inne. Ruggeros trafikraket låg startklar på ängen bakom fysikaliska institutet. Med biträde av Villari tog professor Ruggero mot de inbjudna gästerna och visade dem den nya maskinens bekvämligheter. Medan han anvisade dem platser i be- kväma länstolar och alla slags förfrisk- ningar serverades på små bord av glän- sande lättmetall, kom Villari ovillkorli- gen att tänka på sin hemliga flygning med dr Hegemillers raket. Vilken enorm utveckling hade icke ägt rum på några få månader! Om man jämförde den för- sta raketen med en osäker roddbåt, så motsvarade denna stora trafikraket åt- minstone en med alla bekvämligheter utrustad yacht. Här kunde passagerar- na känna sig som ombord på en ocean- ångare. På golvet i kabinen låg en tjock matta, som dämpade stegen. Väggarna voro beklädda med imiterade gyllenlä- derstapeter och belysningen kom från smakful armatur. Ingenting erinrade här om att man befann sig ombord på en trafikmaskin, ty kommandorummet med dess mångahanda instrument var fullständigt skilt från passargerarrum- men. Professor Ruggero höll ett anförande till pressmännen: — Mina herrar, ni känna alla till det sorgliga öde som drab- bade doktor Lees expedition? . Under den här flygningen behöva vi inte fruk- ta för något sådant, ty den här maskinen är gjord för rymdfärder. Den skall tjä- na som transportmedel på vår gamla jord och kommer av skäl, som ni redan känna till, icke att gå upp högre än hundra kilometer. Ni kommer således under hela flygnin- gen att befinna er under jordatmosfä- rens skydd. Avsikten med den här flyg- ningen är att demonstrera strålraketens oerhörda överlägsenhet över de bästa och snabbaste stratosfärflygmaskinerna. Jag tänker följa den fyrtioandra breddgra- den, som vi befinna oss på, i västlig rikt- ning. Han hade däremot inte talat om för sina gäster, hur långt provfärden skulle sträcka sig — detta visste endast hans vänner i Gorla och Tokio. Först nu av- slöjade han för dem, att han tänkte fly- ga runt hela jorden. — Vi starta kloc- kan tio och äro tillbaka om en timme och fyrtio minuter. Det blir god tid för herrarna att få in skildringen i afton- upplagorna. (Forts. i nästa n:r.) [rer IA TSE AASE Bliv ombud för TfA! [DROG ET NNE Gt ES AR RANSENP RSS STHLMS TEKNISKA INSTITUT DAG- & AFTONSKOoLoRr. CENTRUM KUNGSGATAN 232. Sveriges största enskilda tekniska läroanstalt. Inspektion: Prof. B. Afzelius, Överinsp. G. Moberg, Major E. Råberg (f. elevkåren) Ingen- jörs- & verk.-ex. Vägmästarekurs. Elektr. installatörskurs. Flygmekanikerkurs. Stipendier. Nya kurser börja 20 aug. Flygtekniker i klass II o. III dagskolan 1 aug. Prosp. på begäran. Exp.-tid 10—19. Tel. 23 37 05 (växel). E. WALTER HOLMSTEDT, Civ.-ing. Rektor. Anmäl -i tid. TEKNIK för ALLA 21

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:50:26 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-33/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free