struktion, som vi sågo i London, men skillnaden är att maskinen i Minchen, den är i gång, ty den är en i varje de- talj trogen kopia av London-maskinen. Vid dess sida står en väldig pjäs med en stor balansbom av trä. Det är den första i Tyskland byggda maskinen av Watts system. Den är från år 1813. Och så hör vi en vissling och med ras- sel och brak förevisas det första verk- liga lokomotivet i rörelse. Det är Hed- ley's ”Puffing Billy” från år 1813 även det, och det gör verkligen skäl för sitt namn. Sen kan man i original och mo- deller följa hela utvecklingen av järn- vägarna, ända fram till nutida ellok i full storlek och genomskurna så att var- je detalj är synlig. Nå, automobiler då? De äro inrymda i en nybyggd, utomor- dentligt vacker hall på ungefär 2,000 kvm golvyta och där stå Daimlers och Benz bilar från 1885 och 1886, två verk- liga dyrgripar, men inte ens de senaste racerbilar, som vunnit så många beröm- da segrar på de senaste åren och satt världsrekord i hastighet saknas. De stå där i original, sedan de under sitt korta liv tjänat ut. Så kila vi iväg och titta på den elektriska avdelningen. Där står i särskild heders- monter Werner von Siemens första dynamomaskin från 1868, den maskin, som bröt en ny väg för vidareutvecklingen av de elektriska maskinerna och därbredvid finnes pränta- de de ord, som Siemens. for- mulerade 1867: ”Tekniken har nu fått ett medel att framställa elektrisk ström i obegränsad mängd och på bil- ligt och bekvämt sätt, överallt där kraft finnes tillgänglig.” Många ha de män i skilda länder varit, som arbetat vi- dare på de elektriska proble- mens lösande och om något är elektrotekniken internationell. Bidrag till dess utveckling ha lämnats från nära nog alla länders ingenjörer. Är Ni intresserad av foto- grafi, film och allt vad därtill hör? Stora historiska och nu- tida grupper av föremål ge Er en fascinerande inblick i hur vetenskap och ingenjörs- konst på dessa områden gått hand i hand. Man ser också, hur fotografikonsten fått sin allra mest betydelsefulla sida i röntgenfotografering och röngengenomlysning. Ni kan roa Er med att genomlysa Er egen hand eller genomlysa 10 TEKNIK för ALLA Er medföljande kamrats portmonnä och titta efter, om han har några slantar med sig eller inte. Över- allt får besökaren själv nämligen utföra experiment och där man inte kan av olika skäl använda originalappara- terna, där har man gjort kopior eller demonstrationsanordningar, som på ett lättbegripligt sätt fungera till åskåda- rens syn- och hörbara belåtenhet. Kan man då inte finna några svenska upp- finningar i det museet? Jo, förvisso, även om ännu en hel del saknas, som vi tycker borde finnas där. De Lavals ångturbin, en av de första förresten, fin- nes där, John Ericssons varmluftsma- skin, Kjellins elektriska induktionsugn, banbrytande på sitt område, och några saker till, men i det stora hela ganska magert, kan det tyckas. Och kommer Ni till avdelningen för bergshantering och museivakten där hör att Ni är svensk, så var lugn för att han visar på de pro- ver, som finnes på ädel svensk järnmalm från våra norrländska gruvor. Gå se- dan ner i den 1.500 m långa gruvgång eller ort, som finnes under museet, så nerv NR : = De tekniska museerna framvisa ibland även den miljö, i vilken tekniskt arbete utförts. Bilden från tekniska museet i Wien visar en destillationsapparat från ett gammalt bräm- har Ni, när Ni äntligen kommer upp igen, fått ett kraftigt intryck av, vad ingenjörskonsten under århundradena åstadkommit, för att ur det hårda ber- get bryta olika slags malmer och även hur man arbetar för att i saltgruvorna i Wieliczka under ganska svåra förhål- landen utvinner salt, utan vilket en mat- lagning nära nog är otänkbar. Från gruvans djup kan man med his- sar bege sig upp i det stora observato- riet, där man i kikare och teleskop av alla åldrar på kvällarna kan studera stjärnvärlden och skulle man råka vara i museet på dagen, så är det bara att kliva in i ett planetarium med angrän- sande rum, där den olika uppfattning människan under tidernas lopp har haft om solsystemets och världsaltets upp- byggnad på ett begripligt sätt demon- streras så, att man nära nog blir alldeles yr i mössan, när årtusendena rusa förbi. Vetenskap och ingenjörskonst ha också tillsamman åstadkommit underbara in- strument, med vilkas tillhjälp det lyckats att tränga naturens hemligheter närma- re, vilket man kan konstatera när man kommer in i den avdelning, som inrymmer mer än 100 mikroskop, de flesta så upp- ställda i ordning, att besöka- ren får titta i dem och se pre- parat ur den organiska och oorganiska världen. Vägarnas, gatornas, fordo- nens, flygteknikens historia — — —, papperets, tryck- konstens, musikinstruments historia — — —, lant- bruk, mejerihantering och det är klart bryggeri, ja, det vore lättare att räkna upp, vad som inte finnes med, än att räkna upp alla museiavdelnin- garna. Detta stora Deutsches Mu- seum i Minchen har varit fö- rebilden för de flesta andra tekniska museer, även om man naturligt nog försökt att variera och lämpa varje lands museum efter vad landet har möjlighet att framvisa av eg- na prestationer. Från Miänchen går nu fär- den till Wien, som har ett museum av betydande intres- se, icke minst därför att det är så många österrikare, som gjort betydande insatser på ingenjörskonstens område. Jag skall bara ta några exem- pel. Den första verkliga