- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 34. 22 aug. 1941 /
10

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingenjörskonstens mästerverk, av Torsten Althin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

struktion, som vi sågo i London, men
skillnaden är att maskinen i Minchen,
den är i gång, ty den är en i varje de-
talj trogen kopia av London-maskinen.
Vid dess sida står en väldig pjäs med
en stor balansbom av trä. Det är den
första i Tyskland byggda maskinen av
Watts system. Den är från år 1813.

Och så hör vi en vissling och med ras-
sel och brak förevisas det första verk-
liga lokomotivet i rörelse. Det är Hed-
ley’s ”Puffing Billy” från år 1813 även
det, och det gör verkligen skäl för sitt
namn. Sen kan man i original och mo-
deller följa hela utvecklingen av järn-
vägarna, ända fram till nutida ellok i
full storlek och genomskurna så att var-
je detalj är synlig. Nå, automobiler då?
De äro inrymda i en nybyggd, utomor-
dentligt vacker hall på ungefär 2,000
kvm golvyta och där stå Daimlers och
Benz bilar från 1885 och 1886, två verk-
liga dyrgripar, men inte ens de senaste
racerbilar, som vunnit så många beröm-
da segrar på de senaste åren och satt
världsrekord i hastighet saknas. De stå
där i original, sedan de under sitt korta
liv tjänat ut.

Så kila vi iväg och titta på
den elektriska avdelningen.
Där står i särskild heders-
monter Werner von Siemens
första dynamomaskin från
1868, den maskin, som bröt en
ny väg för vidareutvecklingen
av de elektriska maskinerna
och därbredvid finnes pränta-
de de ord, som Siemens. for-
mulerade 1867: ”Tekniken
har nu fått ett medel att
framställa elektrisk ström i
obegränsad mängd och på bil-
ligt och bekvämt sätt, överallt
där kraft finnes tillgänglig.”
Många ha de män i skilda
länder varit, som arbetat vi-
dare på de elektriska proble-
mens lösande och om något är
elektrotekniken internationell.
Bidrag till dess utveckling ha
lämnats från nära nog alla
länders ingenjörer.

Är Ni intresserad av foto-
grafi, film och allt vad därtill
hör? Stora historiska och nu-
tida grupper av föremål ge
Er en fascinerande inblick i
hur vetenskap och ingenjörs-
konst på dessa områden gått
hand i hand. Man ser också,
hur fotografikonsten fått sin
allra mest betydelsefulla sida
i röntgenfotografering och
röngengenomlysning. Ni kan
roa Er med att genomlysa Er
egen hand eller genomlysa

10 TEKNIK för ALLA

Er medföljande kamrats portmonnä
och titta efter, om han har några
slantar med sig eller inte. Över-

allt får besökaren själv nämligen
utföra experiment och där man inte kan
av olika skäl använda originalappara-
terna, där har man gjort kopior eller
demonstrationsanordningar, som på ett
lättbegripligt sätt fungera till åskåda-
rens syn- och hörbara belåtenhet. Kan
man då inte finna några svenska upp-
finningar i det museet? Jo, förvisso,
även om ännu en hel del saknas, som vi
tycker borde finnas där. De Lavals
ångturbin, en av de första förresten, fin-
nes där, John Ericssons varmluftsma-
skin, Kjellins elektriska induktionsugn,
banbrytande på sitt område, och några
saker till, men i det stora hela ganska
magert, kan det tyckas. Och kommer Ni
till avdelningen för bergshantering och
museivakten där hör att Ni är svensk,
så var lugn för att han visar på de pro-
ver, som finnes på ädel svensk järnmalm
från våra norrländska gruvor. Gå se-
dan ner i den 1.500 m långa gruvgång
eller ort, som finnes under museet, så

nerv

NR

: =

De tekniska museerna framvisa ibland även den miljö, i
vilken tekniskt arbete utförts. Bilden från tekniska museet
i Wien visar en destillationsapparat från ett gammalt bräm-

har Ni, när Ni äntligen kommer upp
igen, fått ett kraftigt intryck av, vad
ingenjörskonsten under århundradena
åstadkommit, för att ur det hårda ber-
get bryta olika slags malmer och även
hur man arbetar för att i saltgruvorna
i Wieliczka under ganska svåra förhål-
landen utvinner salt, utan vilket en mat-
lagning nära nog är otänkbar.

Från gruvans djup kan man med his-
sar bege sig upp i det stora observato-
riet, där man i kikare och teleskop av
alla åldrar på kvällarna kan studera
stjärnvärlden och skulle man råka vara
i museet på dagen, så är det bara att
kliva in i ett planetarium med angrän-
sande rum, där den olika uppfattning
människan under tidernas lopp har haft
om solsystemets och världsaltets upp-
byggnad på ett begripligt sätt demon-
streras så, att man nära nog blir alldeles
yr i mössan, när årtusendena rusa förbi.
Vetenskap och ingenjörskonst ha också
tillsamman åstadkommit underbara in-
strument, med vilkas tillhjälp det lyckats
att tränga naturens hemligheter närma-
re, vilket man kan konstatera när man
kommer in i den avdelning,
som inrymmer mer än 100
mikroskop, de flesta så upp-
ställda i ordning, att besöka-
ren får titta i dem och se pre-
parat ur den organiska och
oorganiska världen.

Vägarnas, gatornas, fordo-

nens, flygteknikens historia
— — —, papperets, tryck-
konstens, musikinstruments
historia — — —, lant-

bruk, mejerihantering och det
är klart bryggeri, ja, det vore
lättare att räkna upp, vad
som inte finnes med, än att
räkna upp alla museiavdelnin-
garna.

Detta stora Deutsches Mu-
seum i Minchen har varit fö-
rebilden för de flesta andra
tekniska museer, även om
man naturligt nog försökt att
variera och lämpa varje lands
museum efter vad landet har
möjlighet att framvisa av eg-
na prestationer.

Från Miänchen går nu fär-
den till Wien, som har ett
museum av betydande intres-
se, icke minst därför att det
är så många österrikare, som
gjort betydande insatser på
ingenjörskonstens område.
Jag skall bara ta några exem-

pel. Den första verkliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:13:49 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-34/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free