JIBIO Fig. 3. Schema för framställningen av stereofomisk upptagning, varvid de båda lika hälfterna hos Philips-Miller- anläggningen komma till användning. As betecknar rulle för avlindning av film, F ”Philimil”-band, Si och S2 gra- verrullar, på vilka vid Gi: och Gz2 ton- spåren registreras, samt Oz: rulle för pålindning av film. Gravernålarna vid G: resp. G: befinna sig på olika höjd över täckplattan, så att de båda ton- spåren uppstå bredvid varandra på film- bandet. Filmen frammatas av rulle S:. JD BO Ja film, som upptagits enligt varandra motsvarande punkterna AA”, BB', CC” hos de båda spåren ligga på avståndet a från varandra. Schema för en stereofonisk fägassnEDe Den normala apparaturen och åter- givningen enligt Philips-Miller-systemet (fig. 1) behöver blott fördubblas enligt fig. 2. Därigenom kan man genom om- växlande användning av de båda hälf- terna upptaga och återge stycken av godtycklig längd utan avbrott. Vid för- söken låg det också ganska nära till hands att använda det härigenom erhåll- na dubbla upptagningssystemet för åstadkommandet av de båda tonspåren. Filmen får därvid passera genom de båda systemen i tur och ordning enligt fig. 3. Motsvarande punkter på film- bandet, som åstadkommas av de båda 4 TEKNIK för ALLA systemen, ligga därför ett visst avstånd a ifrån varandra (ung. I m) enligt fig. 4. Vid återgivningsapparaten måste man därför sörja för, att motsvarande system komma att ligga på samma av- stånd från varandra, räknat efter film- bandets längd. Tyvärr visade sig dock denna enkla metod olämplig i praktiken på grund av allehanda svårigheter. I första hand erhåller således filmbandet en viss töj- ning under själva upptagningen. För övervinnandet av det motstånd, som de båda gravernålarna åstadkomma under graveringen av filmbandet, erfordras en viss dragkraft. Vid normala upptag- ningar förorsakar denna töjning en obe- tydlig, knappt hörbar förskjutning av tonhöjden, men vid den stereofoniska upptagningen blir följden av töjningen ganska besvärande. Varandra motsva- rande punkter hos de båda spåren kom- ma nämligen på något för stort avstånd från varandra och passera vid återgiv- ningsapparaten icke längre samtidigt genom dennas båda system, utan med en viss tidsförskjutning. Följden blir natur- ligtvis en motsvarande förskjutning i den tonbild, som åhöraren mottager. För undvikande av denna effekt skulle det i själva verket vara nödvändigt, att filmbandets töjning på en längd av c:a 7012 Fig. 5. För undvikande av filmbandets töjning kam metoden enligt fig. 3 ändras på så sätt, att de båda gravertrummor- na Si och S. drivas oberoende av wvar- andra. De båda trummorna måste för detta ändamål kopplas ihop. Beteck- ningar se fig. 3. 1 m (avståndet a) icke skulle få vara större än 0,060 mm. Här skall dock på- pekas, att en över hela filmbandet full- komligt jämn töjning skulle vara all- deles oskadlig, då man därvid blott skul- :1le behöva ändra avståndet mellan åter- givningsapparatens båda system på motsvarande sätt. Töjningen är dock icke densamma längs hela filmbandet, vilket ju i sin tur varierar med ljud- styrkans variationer. Följden av denna ojämna töjning blir alltså oregelbundet varierande tidsskillnad mellan de båda tonbidragen, eller med andra ord en svängning hos tonbilden. Man har sökt undvika denna töjning därigenom, att vid båda tonskrivarna in- satts frammatning av filmbandet, så att inga krafter behövt verka på det mel- lan de båda systemen liggande stycket av filmbandet enligt fig. 5. De båda drivmekanismerna måste därvid vara fast hopkopplade för att säkerställa en samtidig transport av lika filmlängder. Vid en sådan hopkoppling uppstår dock i regel den faran, att små periodiska hastighetsvariationer uppträda på de platser, där tonskrivarna arbeta. Här- 578153 Fig. 6. Tonskrivaren enligt Philips- Miller-systemet. I a) ser man tydligt de relativa lägena hos ankaret A, gra- vernålen B, filmen F och gravertrum- man S, medan b) förtydligar montaget på maskinens täckplatta R. P betecknar polsko, M permanent magnet, T gra- vertrummans azel (tonaxel), E axel, omkring vilken tonskrivaren kan vridas, D stift för inställning av skärdjupet. Skruven för inställning av D manövre- ras medelst knappen C. igenom införas periodiska tidsskillnader mellan de båda ljudbidragen, som i sin tur leder till rörelser i tonbilden. Försök med en dylik uppställning ha visat, att elimineringen av denna effekt erfordrar komplicerade och dyrbara konstruktio- ner. Mer till och med om det lyckades att bemästra denna svårighet, kvarstår ändå en tungt vägande nackdel med denna anordning. Så länge den stereo- foniska tonfilmen icke erövrat en fast plats inom filmindustrien måste man för underlättande av dess utveckling räkna TEESE TIA FL KE NI