- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 36. 5 sept. 1941 /
20

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SR erövrar rymden, av Hans Dominik - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Modellplanet med tryckluftsmotor är ett idealiskt plan med goda flyg- egenskaper. Lika roligt att äga som en bensinmodell, men betyd- ligt driftsäkrare och lättare att bygga. DETALJERAD RITNING t full skala med alla mått. Pris endast kr. 2:75. MITT TR RETT RETT SKR ETTT TTT ITS TST SANTI TT STTSTTTTITETTIETTIITTTOE TELL Till TEKNIK FÖR ALLA, Box 3137, Stockholm 38. Härmed rekvireras ritning i full skala av modellplanet med tryck- luftsmotor. Avgiften kr. 2: 75 medföljer i fri- märken torde jämte portokostna- den uttagas per postförskott. (Stryk det som ej avses.) Ta chansen att förtjäna pengar! Bliv ombud = för Teknik för Alla, veckotidningen för praktiskt folk. Till Teknik för Alla. 30x 3137, Stockholm 3. Undertecknad önskar få sig till- sänt ombudsvillkor och material: Namn: BOStadi2: 7, vals IR REN AKA RENA Adress: & Ko KAD RAR SNAP RA & A 20 TEKNIK för ALLA om han hoppat ut från en höjd av 12 kilometer. Men här befann man sig på 120 kilometers höjd och i den tunna luf- ten, skulle fallskärmen inte öppna sig utan mannen skulle som en sten falla många mil innan han kom till tätare luftlager. Hastigheten måste då ha vuxit så enormt, att när fallskärmen äntligen öppnade sig, skulle rycket döda den olycklige... Hegemäller kunde inte dela japaner- nas förhoppningar, att deras kamrat skulle kunna rädda sig. Men även om fallskärmen fungerade riktigt, måste mannen falla i havet mellan Italien och Spanien över vilken plats skeppen be- funno sig när olyckan inträffade. Hur skulle han kunna uppnå den flera mil avlägsna spanska kusten? Men vid när- mare eftersinnande kom Hegemäiller att tänka på, att mannen vid utsprånget ju hade samma hastighet som skeppet, var- för hans kropp med en hastighet av fyra kilometer i sekunden skulle driva väs- terut tills luften verkade som en broms. Detta skulle, räknade Hegemäller ut, va- ra tillräckligt för att föra honom över havet och ett gott stycke in i Spanien. Farten var det ja! Detta ord bragte ho- nom tillbaka till verkligheten: Han måste ju själv bromsa ned farten inte bara på sitt eget skepp utan även på det italienska för att få ett slut på den vilda jakten kring jordklotet. Han grep tag 1 styrinrättningen och rörde den för- siktigt. Det kom ett knastrande och klingande ljud utifrån. Den främre trossen spändes och höll fast Ruggeros maskin, som annars skulle fortsatt kur- sen mot väster. Han vred mycket för- siktigt på styrinrättningen och räknade efter hur stor påfrestning han vågade utsätta trossen för, på vilken italiena- rens öde hängde. Han minskade far- ten med fem meter i sekunden och strax efter fick han meddelande från det ja- panska strålskeppet, att manövern hade lyckats. Den förkortade främre trossen upptog hela bromstrycket under det att den bakre icke fick någon känning av trycket utan blev liggande med sin ögla på sin gamla plats. — Vi ämnar gå under Heavyside- skiktet och meddela dem där nere hur vi har det. Man är säkerligen orolig för oss, telegraferade Hidetawa. Han fick instämmande från den tyska maski- nen, och på samma gång sänkte sig de tre skeppen och trängde genom det skikt, som så länge hade utestängt dem från jorden. idetawa hade skäl för sin förmodan, Jä i verkligheten var man mycket orolig där nere på jorden. Man hade hört italienarens nödrop och att japa- nen ilade till hans hjälp, men sedan ha- de förbindelsen en längre tid varit av- bruten. Man hade just börjat andas lättare då det kom nya enträgna nödrop från italienaren, som talade om en out- härdlig hetta. Då blev det för andra gången avbrott i förbindelsen, och man trodde nu, att det italienska skeppet till- sammans med passagerarna var förlo- rat. Allt mera oroväckande voro de un- derrättelser, som från hundra ställen flödade från de stora sändarnas anten- ner. I mängden av vilda rykten lade man knappast märke till en annan un- derrättelse, att det tyska skeppet. hade stigit upp för att hjälpa. Vad chefingenjör Grabbe lät utsända per radio var endast en obestyrkt för- modan, ty i verkligheten visste han in- te vad Hegemiller hade för avsikter. Han hade som tur var gissat rätt. Inom sig önskade han att den lede själv skulle taga Hegemiäller och förberedde ett mot- tagande, som en gång för alla skulle betaga honom lusten att förfara på ett sådant egenmäktigt sätt. Men för till- fället såg det inte ut som om han skulle få tillfälle därtill, ty från det tyska skeppet hördes över huvud taget ingen- ting. Det tycktes vara som uppslukat. Det fanns två orsaker till detta förhål- lande. Över Svarta havet hade Hege- miller telegraferat till italienarna, att han kom till hjälp. Han befann sig visserligen under Heavyside-skiktet, men som han befann sig så nära italienaren, använde han så litet kraft vid telegra- feringen, att telegrammet inte kunde uppfattas i Gorla. När han emellertid senare hade det andra skeppet säkert fastgjort i trossarna, hade han kommit över Heavyside-skiktet, varför natur- ligtvis förbindelsen med jorden bröts. Därav kom det sig, att Grabbe förgäves väntade på livstecken från honom, vil- ket gjorde chefingenjören både arg och ledsen. Han ansåg det nu för sin plikt att underrätta professor Lidinghausen om förhållandet. Denne hörde lugnt på men instämde inte i Grabbes förargelse över Hegemäillers tilltag. — Hegemäller har gjort det enda rik- tiga, sade han. Hur skulle det se ut, om vi inte hade gjort något? Tänk själv efter: Italienaren är i nöd och Hidetawa jagar honom runt halva jordklotet för att hjälpa honom, medan vi ingenting gör! Vare sig räddningen lyckas eller ej, skulle vårt anseende ha fått en svår knäck, om vi förblivit overksamma. Otåligt väntade Grabbe på att pro- fessorn skulle sluta. — Hegemiller sät- ter allt på spel, utbröt han. Vårt skepp var inte färdigt än, och vi hade inte gjort någon provflygning och därför vet —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:50:50 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-36/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free