- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 39. 26 sept. 1941 /
5

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fokker — den flygande holländaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det första plan med fribärande vinge, som Fokker
Det var år 1916.

konstruerade.

tjusa ett pojksinne, men själva vänd-
punkten inträdde dock sedan han börjat
bygga en kanot. Den fick pappa Fok-
kers fulla gillande. Kanoten försågs
med mast och segel, och Anthony seg-
lade den med tillhjälp av en utriggare.
Detta var början till hans segelsport
och hans intresse för farkoster, som man
kunde segla eller flyga med.

fter mycken möda och med allt annat
än goda vitsord klarade Anthony till
slut av skolan och ansåg sig mogen att
mera på allvar kunna ta itu med de
många uppfinnarproblem, som hopat sig
i hans ungdomliga hjärna. Tillsammans
med en skolkamrat, vars föräldrar voro
i den på den tiden ganska sällsynta be-
lägenheten att äga en bil — det var år
1908 —, tog han nu itu med att söka
förbättra ringarna, som voro en källa
till ständig förargelse. Motorn kunde
han. snart både utan och innan, men
ringarna... Ständigt voro de utan luft,
och Anthony grubblade länge över var-
för ingen kommit på idén att uppfinna
en punkterfri ring.

Nå, eftersom ingen annan gjort det,
så fick han väl ta saken i egna händer.

Det arbete som de båda pojkarna lade
ned på denna uppfinning är värt ett
eget kapitel, men vi låta oss nöja med
att konstatera, att uppfinningen, som i
sig själv var i det närmaste genial, slu-
tade med en finansiell krasch. Efter
många misslyckade försök hade pojkar-
na lyckats konstruera ett fjäderhjul i
form av ett stålband, som var böjligt och
fastgjort med hjälp av fjädrar vid en
fast fälg runt hjulet. Dessa fjädrar
kunde hoppressas och hastigt utvidgas
igen, och på det sättet kunde stålhjulet
ge efter för tryck och åter inta sin ur-
sprungliga ställning, när trycket upp-
hörde.

För att förhindra att uppfinningen
blev stulen företogs alla experiment
nattetid, och som provbana valdes ett
stycke snörrät landsväg, som på en
sträcka av 25 km löpte parallellt med
järnvägen Haarlem— Amsterdam. Paris-
expressen passerade denna sträcka strax
före midnatt, och pojkarna lade sig på
lur för att köra i kapp med det. Lok-
föraren lärde sig så småningom känna
igen dem, och när han närmade sig
platsen drog han i ångvisslan och släpp-
te på mera ånga medan eldaren fick

arbeta som en galning. De båda döds-
föraktande ynglingarna lyckades komma
upp i den aktningsvärda hastigheten av
60 km/tim, och antagligen var det tur,
att bilen inte orkade mera, ty vägen
var mycket smal.

Uppiinningen lovade gott för fram-

tiden, och Anthonys far blev så in-
tresserad, att han engagerade en patent-
expert att tillvarata uppfinnarnas in-
tressen. Advokaten lovade guld och
gröna skogar, experimenten fortsattes,
utgifterna stego för varje vecka, och till
slut ville inte föräldrarna betala mera.
Fjäderhjulet demonstrerades emellertid
med stor framgång för en del automobil-
fabrikanter, och de förhoppningsfulla
gossarna voro tämligen säkra på att
göra en god affär, då advokaten en vac-
ker dag dök upp, ganska lång i ansiktet,
och berättade, att han alldeles nyligen
upptäckt ett franskt patent, som var
äldre än det Anthony Fokker & &C:o
sökt. Och därmed var det fokkerska
fjädrande bilhjulet förvisat till glöm-
skans dal. Men det hade kostat åtskil-
ligt, innan det kom så långt. Den som
var mest besviken var säkert Anthonys
far. Han hade hoppats kunna visa vän-
ner och bekanta att Anthony ändå dug-
de till något, men dessa förhoppningar

Det första synkroniserade maskingeväret provas på ett Fok-
kerplan. Fokker själv synes i förarsätet.

kom nu på skam. Till på köpet hade
hans odåga till son, efter ett besök på
en utställning i Bryssel, där ett Latham-
aeroplan fanns uppställt till beskådande,
förklarat att han ville bli flygare.

Nu inriktades Anthony Fokkers hela
intresse på flygningen. Han hade noga
följt med utvecklingen på detta område
och kände till det mesta om pionjärer-
na. Då Wilbur Wright kom till Frank-
rike hade Anthony samlat så mycket
uppgifter om hans maskin som det var
möjligt. Han hade också utarbetat sina
teorier och kommit till det resultatet att
största felet med Wrights plan var att
det hade mycket dålig längdstabilitet.
Han hade även följt Henri Farmans
och Louis Blériots experiment och kom-
mit till samma resultat beträffande de-
ras plan.

Och nu drog sig Anthony tillbaka till
sin vindskammare och ägnade sig åt
modellbygge i stor skala. Genom att prö-
va mängder av olika vingar kom han
sluligen underfund med, att en vinge
med utpräglad V-form kombinerad med
högt liggande tyngdpunkt kunde ge en
maskin utmärkt sidostabilitet. Då han
nu fått fram en maskin, som var myc-
ket stabil, stod det klart för honom, att
det inte var nödvändigt att vrida ving-

Så här såg den maskin ut, med vilken Fokker vann tävlingen för transportabla
militärmaskimer 1912.

TEKNIK för ALLA 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:14:04 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-39/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free