- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 39. 26 sept. 1941 /
23

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marconi — den trådlösas uppfinnare, av Sverre S. Amundsen - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SE TIER Nytt kvartal — prenumerera på TEKNIK för ALLA ledning, som var fastlödd vid i jor- den nedgrävda metallplåtar. Guglielmo lade snart märke till, att ju högre han gjorde stolparna till luftledningen — antennen — desto längre kunde han telegrafera. Det gällde också att förstärka vå- gorna genom att pressa eller föra mesta möjliga elektriska kraft ge- nom sändarapparaten. Och han ar- betade oavbrutet på att göra mot- tagningsapparaten mer och mer känslig, så att även mycket svaga strömmar kunde verka på den och få den att återge de vanliga tele- grafsignalerna. En dag hade han kommit så pass långt, att han trodde sig kunna er- övra den nämnda kullens topp. Mottagningsstationen flyttades till des högsta punkt, som var så be- lägen, att man från sändarstatio- nen kunde se en flaggsignal där- ifrån. Alfonso skulle nämligen stå där med en signalflagga, och om den lilla hammaren i apparaten slog S, så skulle han genast vinka. Klart? Tre korta knackningar på tele- grafnyckeln. Gnistorna sprakade, och i samma ögonblick gjorde Al- fonso ett hopp högt i luften och viftade av alla krafter med flaggan. Även detta avstånd var erövrat! Men hur skulle det gestalta sig, om mottagningsstationen flyttades ändå längre bort? Skulle den tråd- lösa telegraferingen få någon verk- lig betydelse, måste signalerna kunna passera alla hinder; hus, kullar och berg. Guglielmo och hans medhjälpare betänkte sig icke länge utan skredo raskt till vidare handling. Mottagaranordningarna flyttades ned på andra sidan om kullen, så att de ej längre syntes från avsändarplatsen. Avståndet blev nu 2 72 kilometer. Det viktiga experimentet blev no- ga förberett. Antennmasterna gjordes 8 meter höga, och varje li- ten del av apparaterna kontrollera- des noga, så att allt skulle vara i bästa skick. Alfonso och en av trädgårdsdrängarna skulle hjälpa lill så gott de kunde. Äntligen var det ögonblicket inne. Guglielmo stod färdig vid sändarapparaten, och bakom kullen utom synhåll voro hans medhjälpare på sin plats vid mottagarapparaten. Alfonso hade ett gevär i handen. Om han hörde den kända signalen i apparaten, skulle han omedelbart avlossa ett skott till tecken på att experimen- tet lyckats. Detta var mera spännande än något föregående försök. Kunde de elektriska vågorna följa marken mjukt och smidigt och nå motta- garapparaten bakom kullen? El- ler låg nu mottagningsstationen så att säga i skuggan, så att signaler- na ej kunde träffa den längre? Den unge uppfinnaren avsände signalen. Knappt hade han släppt telegrafnyckeln, förrän han hörde den skarpa knallen av ett skott. Det var Alfonsos svar. Det gick en varm våg genom Guglielmo. Denna nya seger var den största han dittills vunnit. Nu visste han, att han skulle nå myc- ket längre. I väldig fart satte han av mot kullen och möttes på vägen av sina båda medhjälpare. ”Fint, jättefint!” ropade de åt honom. ”Det är bra”, lydde svaret, ”nu får ni lov att ge en extra föreställ- ning för mor och far. En av er går bort till apparaten, den andre stäl- ler sig på kullens högsta krön. Om signalerna kommer klara och tydli- ga, viftar ni med armarna till tec- ken.” Så gick han tillbaka in i huset och hämtade föräldrarna. Han var så ivrig och hemlighetsfull, att de väntade sig något verkligt storar- tat och kommo med ens. ”Ser ni Alfonso långt borta på kullens topp? Titta riktigt noga på honom !” Guglielmo tryckte på telegraf- nyckeln, och med detsamma börja- de brodern vinka med armarna. ”Vad betyder det?” ”Det betyder, att mina trådlösa signaler kommit fram till mottag- ningsstationen, som ligger på and- ra sidan om kullen.” ”Är det verkligen sant?” frågade modern överlycklig. ”Ja, ja — det var ju inte så to- kigt”, menade fadern. ”Men hur spännande Hemsnickare m. fi. som tillverkar i TfA upptagna kon- struktioner erh. materiel och verktyg billigast från Handels- & Radiofirman ”KÄRNAN” Hälsingborg. Uppg. vad Ni önskar samt ref. till TfA. bär du dig egentligen åt att åstad- komma de där vågorna?” ”AÅ, det är inte så lätt att förkla- ra i en hast. Du vet ju, att om man kastar en sten i vattnet, så bildas det vågor, som utbreda sig åt alla håll. Stenen har då verkat som ett slags sändarapparat. Inne vid land ligger det kanske en träbit och fly- ter. Vågorna höjer och sänker den. Den verkar i sin tur alltså som en mottagningsapparat. (Forts i nästa n:r.) DELTAG I Tf A:s FOTOTÄVLING! Ze TÄVLINGSRE CLER. 1) Tävlingen är öppen för alla svenska fotoamatörer med undantag för personal vid fotografiska firmor. 2) Motivvalet framgår av tävlingens namn ”Den bästa tekniska bilden”. Ar- rangörerna önska bilder, som visa det imponerande, vackra eller fängslande hos en konstruktion, skönheten hos en ma- skin, o. s. v., helhetsbilder eller detaljer. Deltagarna givas fria händer inom denna ram. Personer inkomponerade i bilderna få gärna förekomma, dock med det för- behållet, att huvudvikten alltid lägges vid det tekniska. 3) Tävlingstiden utgår den 15 oktober klockan 12 på dagen. Bilderna adresseras till ”Fototävlan” "Teknik för Alla, post- box 3137, Stockholm. 4) Varje tävlande äger rätt att delta med högst 6 och lägst 3 bilder. Bedömningen sker med hänsyn till varje bilds kvalitet, såväl bildmässigt som fototekniskt, dock bedömes efter kollektionens värde då två tävlande anses ligga på samma poängtal vid bedömningen. 5) Minimiformat: bildens minsta sida 12 cm, maximiformat 24X30 cm, blanka ko- pior. På varje kopia skall noga anges namn, adress, kamera och om möjligt ex- poneringsdata samt tid och plats för foto- graferingen. 6) Följande priser utdelas: 1:a pris 250:— kr, 2:a pris 100:— kr, 3:e pris 530:— kr, 4:e—7:e pris 25:— kr. Prissum- ma 500: — kr. Under tävlingens gång äger TfA :s redaktion rätt att i Teknik för Alla publicera inkommande bilder mot ett ho- norar av 5:— kr per bild. På detta sätt publicerad bild anses icke på något sätt äga företräde framför övriga vid den slut- ligt bedömningen. Samtliga bilder retur- neras efter tävlingens slut. JURY: civilingenjör G. W:son Cronquist, ordf. i Fotografiska Föreningen, intendent Torsten Althin, föreståndare för Tekniska Museet samt en medlem av T TfA :s redaktion. I Anlita Bennos Fotomagasin AB, Drottninggatan 15, Sthlm, då Ni tänker deltaga i fototävlingar. Förstklassig service. Leverantör till TEKNIK för ALLA. TEKNIK för ALLA 23

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:51:08 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-39/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free