Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur ögat bedrar oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SITE TA Gare 4 INRESA
ur ÖGAT
Orat är ett underbart inrättat organ,
som dagligen bereder oss nya överrask-
ningar.
Knappt har en ny världsmedborgare
sett dagens ljus, så börja honom ovetan-
de de första synvillorna. Han sträcker
AE AASE
EDRAR OSS
ket större än han beräknat. Härav drar
han den slutsatsen, att den klara bergs-
luften är orsaken till synvillan, varige-
nom föremålen synas närmare, än de
verkligen äro.
I detta hänseende bereder oss ögat
Få AR Cd | ” TY
4 KA
Fig. 1.
sig efter föremål, som befinna sig långt
borta och som hon inte kan nå.
Först så småningom blir han medve-
ten om, att ögat bedrar och lär sig att
skilja mellan sken och verklighet.
I skolan får lärjungen under fysik-
-lektionen lära sig vilka egendemliga fe-
nomen, som bero på ljusets brytning,
han hör talas om brytningsexponenter
och får lära sig lagen om ljusets bryt-
ning. Och nu får han förklaringen på,
att en stång, som står i vatten, sy-
"nes avbruten vid vattenytan. Lika över-
AGE
raskande för honom är läran om atmo-
sfärens ljusbrytande inverkan, varige-
nom en stjärna vid horisonten synes be-
finna sig högre, och att avlägsna sjö-
stränder bli synliga förr än de teoretiskt
sett borde göra det.
Genom att den uppväxande har gjort
allt flera iakttagelser av detta slag,
skärpes hans uppmärksamhet. Vid fot- .
vandringar i bergen konstaterar han
med häpnad, att avståndet till en turist-
hydda, som han ser framför sig, är myc-
Exempel på
några egen-
domliga op-
tiska synvillor
Nu SJ
många överraskningar. Vi tänka då när-
mast på de intressanta försök man kan
göra med linjer. Så synas t. ex. på
ett visst sätt anordnade snett ställda och
varandra korsande linjer, icke parallella,
fast de i verkligheten äro det. Om man
delar en linje i lika stora delar och för-
ser delpunkterna med pilar, av vilka
varannan är riktad åt motsatta hållet
(bild 1), så förefalla styckena a att vara
längre än b.
Här är ett annat fenomen. Om ett
antal parallella, lodräta linjer skola Sy-
nas lika tjocka som om de vore horison-
tellt dragna, så måste de göras tjockare.
I annat fall komma de att se smalare
ut. :
Men nu skola vi tala om andra lika
egendomliga företeelser, som ieke äro så
väl kända...
Först något om parallaxen, vilken
ju är vinkeln mellan de två till samma
föremål gående synlinjer, som svara
mot att ögat flyttas en viss sträcka. Med
hjälp av denna kunna t. ex. astronomer-
na mäta himlakropparnas ävstånrd från
jorden. Detta tillgår på så sätt, att
en och samma punkt på himlakroppen
iakttages från två "På jorden diametralt
motsatta ställen (bild 2). Det fenomen, ’
som nu kommer att omtalas, beror till en
viss grad på parallaxen, och experimen-
tet kan utföras i ett vanligt rum. Då
blir den vinkeln motstående basen hos
den likbenta triangeln proportionellt
kortare. Denna bas är nu 6 cm, vilket
mått motsvarar avståndet mellan våra
Ore SAS
"båda ögon. Först måste man Hå klart
för sig, att ett föremål kan synas på
tre olika sätt, alltefter som vi använda
båda eller endast ett av ögonen. Detta
bör beaktas, när något skall ritas i per-
spektiv (jämför bild 3). Föremålet, ett
tresidigt prisma, betraktas från A (ögo-
nen). Föremålets ställning i förhållan-
de till ögonen har valts så, att man, när
båda ögonen! användas, kan se båda si-
dorna av prismat (1), men mer av den
vänstra än av den högra, som synes i
förkortning.
I 2) hålles högra ögat tillslutet me-
dan man ser med det vänstra. I detta
fall kan man endast se den vänstra si-
dan; den högra är osynlig, emedan den
skymmes av prismats framkant, och för
övrigt sammanfaller med densamma.
I fallet 3) ser högra ögat, medan det
vänstra hålles slutet. I detta fall synas
båda sidorna. I 2) synes vänstra sidan
bredast och i 3) den högra medan i 1)
de båda sidorna förefalla att vara sma-
lare emedan synlinjen ligger i prismats
22385 GTR 9 10 I2I3Yy5SCI89 40
Ferne ; ES FT
SS
0
ER
|
Fig. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>