> BOCKERNA Fig. 4. Gasvävens placering i förhållan- de till det lilla ryggvecket bör noga uppmärksammas. Bokens lagning. DD: böcker som skola bindas äro ju ofta ganska trasiga och måste där- för lagas innan vi gå vidare. Vid sön- dertagningen blir det yttersta bladet i varje ark ganska skamfilat om lim- met sitter hårt fast, och det innersta kan förut genom flitig läsning så små- ningom ha blivit åtskilligt uppspräckt. Vid lagningen måste man ha tillgång till papper, som är så lika det i boken begagnade som möjligt. Har man gamla trasiga, helt värdelösa böcker, kan man klippa remsor ur margina- lerna, annars finns det oftast i slutet eller i början av boken otryckta sidor, som ej nödvändigtvis behöva vara kvar. Ytterbladets ryggkant klistras med en remsa högst I cm bred, som vikes Denna serie är granskad och godkänd av bokbindare Ture Mattsson, Stockholm. 22 TEKNIK för ALLA MN IN NN II. Forts. fr. föreg. nr. på längden och fastklistras på utsidan. Som bindemedel användes klister. Innersta bladet lagas likaledes med en centimeterbred remsa som klistras på insidan. Endast första och sista arket i boken böra dock lagas på detta sätt. Boken skulle bli för tjock i ryggen om alla arken lagades så. Är ett blad upp- spräckt från kanten överklistras den skadade delen med silkespapper, var- vid iakttages att klistret ej går ut till kanten av silkespapperet. Då klistret Fig. 5. Den hemgjorda pressen. torkat avrives den del av silkespap- peret som ej tagit fast och den kvar- sittande delen glättas med nageln. På så sätt blir lagningen nästan osynlig. Eventuella planscher fästklistras på sina platser, varvid tages hänsyn till att vid den kommande skärningen mera tages från undersidan än från översidan, så att planscherna således sättas något högre än mitten så att de sedermera komma symmetriskt. Finnas större kartor eller planscher, som äro vikta i flera delar måste de ibland vikas om. Annars kunna de vid skärningen ev. skadas; de måste sitta en bit innanför bokens blivande kant. Vid alla lagningar skall det klistra- de stället torka mellan läskpapper un- der någon tyngd t. ex. ett strykjärn, på det att det lagade stället ej må buckla sig. Även ren papp kan använ- das som mellanlägg medan det torkar. själv! Försättspapper. v vitt, olinjerat skrivpapper av bra kvalité tillskäres en bit, som är lika bred som boken är hög samt så lång som bokens dubbla bredd+>2 cm, och vikes på mitten. Av kulört papper tillverkas en likadan bit, som även den vikes med de vackraste si- dorna mot varandra. Utmed det ku- lörta papperets vikta kant klistras gas- väv 3 a 5 em bred, varvid klistret ut- bredes på en endast millimeterbred sträng utmed kanten. Det kulörta papperet insättes i det vita, varvid no- ga tillses att det går ända ned i bott- nen av det vita papperet. På motsatta sidan om den, där gasväven befinner Sig, göres I cm från kanten, jämsides med densamma, en skåra med falsbe- net, varefter kanten vikes jämnt. Vec- ket tillstrykes med falsbenets kant (bild 4). Bokens första ark inskjutes 1 det lilla ryggvecket, liksom det sista arket 1 ett likadant, så att försätts- papperen komma att ligga överst och Fig. 6. Häftlådan sedd bakifrån. — 2 SKER