med gaslågan, varvid icke blott skarven, utan även det omgivande stålet upp- värmes. Den riktiga metoden framgår av fig. 8. Om de delar, som skola samman- fogas, äro särskilt tjocka, bör den tjoc- kare delen eller den bästa värmeledaren av de båda uppvärmas mer än den and- ra. Då materialet har upphettats till smältpunkten hos slaglodet, tillsättes detta och får smälta och flyta ut i skar- ven. Under det slaglodet tillsättes till skarven, måste gaslågan hållas i ständig rörelse liksom under uppvärmningspro- ceduren, så att lågan icke får tillfälle att koncentrera sig och överhetta någon viss punkt av materialet. På grund av den högre temperatur, som oundgängligen erfordras vid hårdlöd- ning, kan man knappast undvika, att det rostfria stålet därvid färgas. Den- na missfärgning kan emellertid till stor del tagas bort genom slipning och pole- ring eller genom doppning av materialet i en vattenlösning av 20 till 30 proc. salpetersyra. Detta syrabad bör under användningen ha en temperatur av 50 till 60 ” C. Mera detaljerade anvisningar beträffande ytbehandlingen kommer se- nare att ges i samband med svetsning, då detta problem i viss grad är detsam- ma efter både lödning och svetsning. | Oe stål lämpar sig väl för svets- ning och ett gott resultat erhålles, om man blott tager nödig hänsyn till mate- rialets speciella egenskaper. Innan nå- got som helst försök till svetsning fö- retages, är det absolut nödvändigt, att de stålytor, som skola svetsas, rengöras ytterst noggrant från fett, rost och fla- gor. Rengöringen bör åtföljas av slip- ning, sköljning och sandblästring. En betsningslösning för rostfritt stål visas upptill i fig. 11. Den åstadkommes genom att långsamt tillsätta 1/2 kg svavelsyra till 4 liter kallt vatten i en stenkruka och därtill ytterligare 1/2 kg vanligt kok- salt. Denna lösning uppvärmes till 80” C över ett vattenbad enligt fig. 14, var- efter arbetsmaterialet neddoppas i den varma lösningen. Efter betsningen måste arbetsstycket avsköljas ordentligt i varmt och sedan kallt rinnande vatten. Då rostfritt stål klippes, blir det all- tid en viss deformation av den avskurna BRÄNNAR — MUNSTYCKET - |I 35 LUTNING FÖRING AV BRÄNNAR- MUNSTYCKET KANTER SvETS-SKARV UPPHETTNING AV ÖVERLAPPAD SKARYV SVETSNING AV TUNN ANVÄNDNING AV SVETSTRÅD PLÅT UTA TER SVETSNING MED SVETSTRÅD plåtkanten, i det den övre kanten rundas och den nedre erhåller grader. Vid söm- svetsning är det lämpligt att lägga denna gradade kant mot den sida, som skall putsas och poleras, vilket framställes i fig. 13. Svetsen göres då från den mot- satta sidan och vid slutbehandlingen blir det endast nödvändigt att slipa av gra- derna och putsa skarven. Den råa ytan hos svetsen själv bör icke slipas och po- leras. Arbetet hålles i sitt läge medelst ”svetsbryggor”. |: VJakG SVAVELSYRA HÄLLES LÅNGSAMT I VAT T = FORMEL TILL BETSNINGSLÖSNING FOR RostfFrRiTT STÅL strömmen, svetstiden, diametern hos elek- trodernas kontaktpunkter och slutligen av det använda kontakttrycket. Diame- tern hos elektrodernas kontaktspetsar bör ökas vid större tjocklek hos de plå- tar, som skola sammansvetsas. Trycket däremot måste utprovas genom experi- ment. Ett alltför stort tryck minskar det elektriska moståndet och därmed även den alstrade värmen. Ett kraftigt tryck har dessutom till resultat, att materia- lets yta erhåller kvarblivande märken efter elektroderna. Vad beträffar ström och svetstid, är det lämpligt att använ- da en kraftig ström under kort tid hellre än att ställa in på en liten ström under lång svetstid. Med motsvarande svets- strömmar kommer svetstiden att bli kor- tare för rostfritt stål än för vanligt stål. Det bästa sättet är att företaga prov- svetsningar på småbitar av materialet och därvid justera in ström, tid och tryck tills bästa punktsvets erhålles. En punkt- svets i rostfritt stål skall vara tillräck- ligt stark för att tillåta 80” vridning innan den går sönder. I fig. 20 fram- ställes denna och andra metoder att pro- va svetsningar. Det är givetvis speciellt lämpligt, att sådana svetsprov utföras, innan det verkliga svetsningsarbetet bör- jar, varigenom man blir förvissad om, att samtliga inställningar äro sådana, jr det bästa möjliga resultat kan erhål- as. De rostfria stålet kan uppdelas i två huvudsorter, nämligen dels en sort, som innehåller både krom och nickel, GRADER AF ; PROVISORISKA TVÄRSTRÄVOR NN (3) SVETSAS FRÅN DENNA SIDA NS HÅLLARE Av METALULTRÅÄD FÖR ARBETS" STYCKET TERMOMETER PoLERADO N SIDA SEE SVETSNING AV TJOCKARE PLÅT KANTERNA MED GRADER PÅ SAMMA SIDA BETSNINGSLÖSNINGEN UPPVÄRMES TILL 80”C I ETT VATTENBAD Det rostfria stålet är lämpligt för ohm- svetsning på grund av att dess yta gör så god kontakt. med elektroderna. Vidare har det en lägre smältpunkt än vanligt stål samt ett stort elektriskt motstånd, som ger upphov till snabb uppvärmning. Punktsvetsning av rostfritt stål utföres på samma sätt som vid vanligt stål och samma anordningar vidtagas. En lyckad punktsvets beror på en omsorgsfull jus- tering och kontroll av den elektriska REDUCERING AV LÅGAN I MINSKA ACETTLEN — OCH ÖKA STRGASTILLFÖRSELN INTENSIV VIT AVSNEDDAD KVB, VIT LJUS —— : NEUTRAL LÄGA: VIT BESTÄMT FORMAD KONA c FÄRDIG FÖR SVETSNING BLÅ- ORANGE: PRAKTISKT TAGET SEN FÄrRaLÖöS aÅ G 5) NÄRA FÄRGLÖS GA OXIDERANDE LÄGA: ÖKA ACETYLEN - OCH KORT, VIT - MINSKA SYRGASTILL = KONA BLÅ-ORANGE” Fö AKTIG LÅGA SN TEKNIK för. ALLA 25