POSITIVA POLEN KOPPLAS TILL ELEKTRODEN vanligen från 8 till 25 proc. krom och från 7 till 22 proc. nickel, dels en sort, som endast TUNN pråT - TUNN PLÅT TA 3,4,0,5 "/M över 6,5 "/n FoGEN PUNKT-SvVETS N N N N N N N N I TSEENDE VID OLIKA PLATTJOCKL S UTS innehåller krom och detta SvETS" SR OLAS | VRIDES OMKR. 80? 26 TEKNIK för ALLA SVETSNINGSRIKTNING OLIKA STRÖMSTYRKOR VID SUN é BÅGSVETSNING erekxtRoo— AV METALL- AE NT KÄRNA ELEKTROD- STRÖMSTYRKA P5KkYöD VS YTTER- DIAMETER? | AMPÅRE : SLAGG SE FN BELÄGGNING [CEST FYRAN SSE NE = UN MN SO-75 SS INNE EXcE 5 /M NIT Bj EGLv 75-100 N =) METALL 4 ar HO-I40 R FSA ISO-17S BSK IS 175-200 KOPPLAS TILL BÅGSVETSNING AV ROSTFRITT STÅL vanligen från 12 till 18 proc. De van- ligaste sorterna äro kända under be- teckningarna ”18—38” (18 proc. krom och 8 proc. nickel) OCh el TED LOCS krom). I markna- den gå de under många olika namn, men kunna alltid identifieras genom dessa nummer. NÅGRA Sammansättnin- ONE NA gen av de rostfria f SVETS stål, som kommer till användning, är av synnerligen stor betydelse, då dess egenskaper <vwvari- era en hel del, och de måste behand- las helt olika vid — svetsning och spe-- ; ciellt efter svets- ningen. I varje fall måste den använda svetstråden ha ungefär liknande sam- mansättning som arbetsstycket. Vid hop- svetsning av tunna plåtar uppvikas fal- sar om c:a 4 mm på vardera av de ar- betsstycken, som skola sammansvetsas. Under svetsningen smältas dessa falsar ned som visas i fig. 9, varigenom ingen speciell svetstråd behöver användas. Oli- ka andra svetstyper framgå av fig. 19. Vid mera massiva arbetsstycken måste svetstråd komma till användning av sam- ma sammansättning som materialet i plåtarna. Gaslågan skall injusteras att bli neutral för undvikande av oxidation av plåtmaterialet. Olika karakteristiska typer av gaslågor framgå av fig. 15. En aning överskott på acetylen är dock för- månligt. Ett speciellt kromstål-svets- ningsmedel strykes på de delar, som sko- la svetsas. Gaslågan riktas direkt mot den icke svetsade delen av materialet för upphettning av denna enligt fig. 10. Vid tyngre arbetsstycken böra de båda delar- NEGATIVA POLEN ARBETSSTYCKET na sammanfogas i provisoriska tvärsträ- vor enligt fig. 12. om redan nämnts ha en del rostfria stålsorter en mycket stor utvidgnings- koefficient och tendera därför att vrida sig under den höga temperatur, som er- fordras vid svetsning. Av detta skäl är det nödvändigt, att svetsningsproceduren försiggår så snabbt som möjligt, för att denna effekt skall reduceras till ett mi- nimum. Bågsvetsning är därför egent- ligen att föredraga framför gassvets- ning i detta fall på grund av den större hastighet, varmed bågsvetsningen kan utföras, men med en smula omsorg ger dock även gassvetsningen mycket goda resultat. Metallelektroderna för användning vid bågsvetsningen böra ha samma ap- proximativa sammansättning som stål- materialet självt. Mantlade elektroder enligt fig. 16 äro nödvändiga. I markna- den förekomma speciella elektroder för svetsning av rostfritt stål, och dylika böra komma till användning för erhål- lande av bästa resultat. Diametern hos elektroderna beror på tjockleken hos de sammansvetsade plåtarna, och approx- imativt bör man räkna med samma dia- meter som plåttjocklek. Rostfritt stål svetsas alltid med omkastad polaritet som visas i fig. 18, d. v. s. arbetsstycket göres negativt och elektroden positiv, vilket är precis motsatsen mot vid svetsning av vanligt stål. Vidare an- vändes mindre strömmar än vid svets- ning av vanligt järn eller stål. Lämplig strömstyrka för vanlig svetsning fram- går av tabell 17. ] (Forts. å sid. 29.)