Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - Kan man flyga till månen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ot
Ne 47. 21 nov. 1941
Teknisk Revy
Red. & exp. Tunnelgatan 3, Stockholm. Redaktör och ansv. utgivare Gunnar Fahlnes.
Red.-sekr. Yngve Norrvi.
Annonsavdelningen, Tunnelgatan 3, tel. 101199. Prenumerationspris helår
11 60 79, 101199.
13: — kr., halvår
Telefon växel:
6:50 kr., kvartal 3: 50 kr. Postgirokonto 15 79 92. Postbox 3137, Stockholm 3. Ärg. II.
KAN MAN
K ommer det någonsin att bli möjligt
för en människa att flyga mellan
himlakropparna — det vill säga, förpas-
sa sig utanför jordens atmosfär och
attraktionsområde?
Efter många års tystnad på ”raket-
fronten” har världen nyligen överras-
kats av meddelanden från Italien, enligt
vilka den bekante flygaren Mario Ber-
nardi dekorerats efter en framgångsrik
färd med en raketflygmaskin, uppfun-
nen av ingenjören Campini. Några när-
mare detaljer om uppfinningen släppes
inte ut, men en hastighet på närmare
1000 km i timmen lär ha uppnåtts, och
därmed har ett jättesteg tagits mot för-
verkligandet av den hisnande dröm, som
en upptäcksfärd i världsrymden utgör.
Sedan århundraden tillbaka har det
funnits fantasirika författare, som syss-
lat med sådana problem som att kon-
struera ett transportmedel, varmed man
kunde företaga en färd genom världs-
rymden till en eller annan främmande .
himlakropp. Redan hos den gamle klas-
siske skriftställaren Lukianos, vilken
levde omkring 150 år e. Kristus, kan
man sålunda läsa om hur han föreställ-
de sig, att man skulle kunna nå upp till
månen på ett fartyg, som bara fortsatte
att segla mot väster utöver världshavet,
i vilken månen vid sin nedgång sjönk
ned och flöt omkring som en stor ö, tills
den vid sin uppgång åter gled upp på
himlen.
Fysikern Newton trodde även på ra-
ketflyget, men pionjären på detta om-
råde är nog tysken Hermann Ganswindt.
f Tanken på att göra resor
till andra planeter är lika
Lammal som astronomien.
Lukienos skulle segla till
månen år DO, Jules Verne
tog grovt artilleri till hjälp,
och modern uppfinnare
åker raketbil före flykten
till jordens broder.
Redan på 1870-talet — alltså före flyg-
maskinen, luftskeppet och Jules Vernes
böcker — utvecklade han de grundläg-
gande tankarna om det styrbara luft-
skeppet och skisserade också vid sam-
ma tid upp ett rymdskepp för färder
till främmande himlakroppar — den
första välgenomtänkta planen att an-
vända raketverkan för att åstadkomma
rörelse i tomrummet. Drivmedlet uwut-
gjordes av dynamitpatroner, som ur två
behållare kontinuerligt matades in i ex-
plosionskammaren. Ganswindts projekt
stannade dock vid skrivbordsplanerna.
A tt företaga en himlafärd i en kula
som avfyras av en väldig kanon har
sysselsatt många uppfinnare och fanta-
sirika författare. Jules Vernes roman
”Från jorden till månen”, som kom till
för mer än ett halvt sekel tillbaka, är
nog den mest välkända av dessa alster,
och med sin underbara berättartalang
förmår Jules Verne göra detta äventyr-
liga företag i hög grad sannolikt. Men
den nyktra vetenskapens ljus kan hans .
resa till månen icke tåla. Han låter
som -bekant tre medlemmar av ”Kanon-
klubben” i Baltimore göra resan till den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
