Automatiskt Cyklarna nu för tiden äro nästan att betrakta såsom tekniska underverk i sin fulländning, men en liten, kanske inte så oviktig detalj fattas ännu, nämligen någonting, som varnar bakomvarande trafikanter, när man bromsar. På cykelbilar med särskild bromspe- dal är denna brist lätt avhjälpt. Där behöver man endast på pedalen eller dess hävstångsmekanism anbringa en släpfjäder, som vid pedalens nedtryc- kande sluter en strömkrets, innehållan- de en lampa, vilken då tändes. För en cykel, liksom för en cykelbil, som endast är försedd med vanliga cykelbromsar i drivnavet (ev. -naven), ställer sig pro- blemet litet svårare. Vi skola här lämna beskrivning på en lika enkel som tillförlitlig apparat, vars konstruktion grundar sig på det förhål- landet, att en normalt spänd cykelkedja hänger litet slapp på undersidan men spänd på översidan, då man trampar framåt. När man bromsar blir förhål- landet det motsatta: kedjan sträckes på undersidan och slaknar på översidan. Har man då en liten trissa (6 å fig. 1) sittande på en hävarm (5) på lagom höjd över kedjans underdel (11), kom- mer trissan vid bromsning att lyftas upp en aning. Denna rörelse kan för- storas av hävarmen, så att ett i dess för cykeln Ja, varför inte bromsljus även på cykeln? Saken är lätt ordnad, om man följer nedan- stående beskrivning, som lämnats av en TefA- läsare. Har Ni några liknande tips att komma med, så meddela Er med vår redaktion. Fig.2 Fig. 2: B.L. = baklykta. F.L. = Fram- lykta. K = Bromskontakt. B = Bat- teri. G = Generator. ände sittande isolerat kontaktbleck (8) når en fjäder, varvid en strömbana slu- tes och en lampa tändes. För att inte trissan, då kontakten lig- ger i viloläge, skall tryckas mot kedjan och onödigtvis nöta denna, gör man en spärr (10), genom att såga eller klippa upp ett stycke ur hållaren (2) och rulla ihop det till en rulle, som hindrar fjä- dern (9) att draga upp hävarmen mer än till en viss grad. Vad materialet beträffar kan med fördel användas delar ur s. k. Trix- bygglådor, som äro relativt billiga. Samtliga skruvar utom skruvarna ki och ka böra förses med låsbrickor. Skru- varna D och E ha dubbla muttrar, ty de äro båda vridningspunkter, och lås- brickorna placeras hos dessa skruvar mellan muttrarna. Som strömkälla kan antingen ett bat- teri eller cykelgeneratorn användas. Se fig. 2! Har man baklyktan inkopplad till samma strömkälla som fram-lyktan, "kommer den förra vid bromsning att taga ström från den senare, vilken då alltså kommer att lysa svagare. Detta är kanske inte så lämpligt, varför man bör ha ett särskilt batteri för baklyk- tan. Man kan i båda fallen ha ena po- len förbunden med cykelns metall, var- för endast en ledning behövs. AEG O Va 2903 Fig. 1: 1) rör på vilket bakaxeln är fästad. 2) och 3) hål- lare för kontaktmekanismen. 4) metallbleck, som uppbär ena isoleringsstycket 7), på vilket ena kontakten 8) är fästad. 5) kontaktarm, som vrides kring D och som uppbär trissorna 6) och andra isoleringsstycket med dess kontakt. 6) trissor (Triz-d:o). 7) isoleringsstycken. 8) kontaktfjäder. 9) fjäder, VORRENAOT TR ND SRA NNE VSERe forne I ET Ven som återför kontakterna 5) till ursprungsläget efter broms- ning. 10) spärr för kontaktarmen 5). 11) cykelkedja. Fi ig.l 12) låsbricka. 28 TEKNIK för ALLA