Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Automatiskt bromsljus för cykeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automatiskt
Cyklarna nu för tiden äro nästan att
betrakta såsom tekniska underverk i sin
fulländning, men en liten, kanske inte
så oviktig detalj fattas ännu, nämligen
någonting, som varnar bakomvarande
trafikanter, när man bromsar.
På cykelbilar med särskild bromspe-
dal är denna brist lätt avhjälpt. Där
behöver man endast på pedalen eller
dess hävstångsmekanism anbringa en
släpfjäder, som vid pedalens nedtryc-
kande sluter en strömkrets, innehållan-
de en lampa, vilken då tändes. För en
cykel, liksom för en cykelbil, som endast
är försedd med vanliga cykelbromsar i
drivnavet (ev. -naven), ställer sig pro-
blemet litet svårare.
Vi skola här lämna beskrivning på en
lika enkel som tillförlitlig apparat, vars
konstruktion grundar sig på det förhål-
landet, att en normalt spänd cykelkedja
hänger litet slapp på undersidan men
spänd på översidan, då man trampar
framåt. När man bromsar blir förhål-
landet det motsatta: kedjan sträckes på
undersidan och slaknar på översidan.
Har man då en liten trissa (6 å fig. 1)
sittande på en hävarm (5) på lagom
höjd över kedjans underdel (11), kom-
mer trissan vid bromsning att lyftas
upp en aning. Denna rörelse kan för-
storas av hävarmen, så att ett i dess
för cykeln
Ja, varför inte bromsljus även på cykeln?
Saken är lätt ordnad,
om man följer nedan-
stående beskrivning, som lämnats av en TefA-
läsare.
Har Ni några liknande tips att
komma med, så meddela Er med vår redaktion.
Fig.2
Fig. 2: B.L. = baklykta. F.L. = Fram-
lykta. K = Bromskontakt. B = Bat-
teri. G = Generator.
ände sittande isolerat kontaktbleck (8)
når en fjäder, varvid en strömbana slu-
tes och en lampa tändes.
För att inte trissan, då kontakten lig-
ger i viloläge, skall tryckas mot kedjan
och onödigtvis nöta denna, gör man en
spärr (10), genom att såga eller klippa
upp ett stycke ur hållaren (2) och rulla
ihop det till en rulle, som hindrar fjä-
dern (9) att draga upp hävarmen mer
än till en viss grad.
Vad materialet beträffar kan med
fördel användas delar ur s. k. Trix-
bygglådor, som äro relativt billiga.
Samtliga skruvar utom skruvarna ki
och ka böra förses med låsbrickor. Skru-
varna D och E ha dubbla muttrar, ty
de äro båda vridningspunkter, och lås-
brickorna placeras hos dessa skruvar
mellan muttrarna.
Som strömkälla kan antingen ett bat-
teri eller cykelgeneratorn användas. Se
fig. 2! Har man baklyktan inkopplad
till samma strömkälla som fram-lyktan,
"kommer den förra vid bromsning att
taga ström från den senare, vilken då
alltså kommer att lysa svagare. Detta
är kanske inte så lämpligt, varför man
bör ha ett särskilt batteri för baklyk-
tan. Man kan i båda fallen ha ena po-
len förbunden med cykelns metall, var-
för endast en ledning behövs.
AEG O Va 2903
Fig. 1: 1) rör på vilket bakaxeln är fästad. 2) och 3) hål-
lare för kontaktmekanismen. 4) metallbleck, som uppbär ena
isoleringsstycket 7), på vilket ena kontakten 8) är fästad.
5) kontaktarm, som vrides kring D och som uppbär trissorna
6) och andra isoleringsstycket med dess kontakt. 6) trissor
(Triz-d:o). 7) isoleringsstycken. 8) kontaktfjäder. 9) fjäder, VORRENAOT TR ND SRA NNE VSERe forne I ET Ven
som återför kontakterna 5) till ursprungsläget efter broms-
ning. 10) spärr för kontaktarmen 5). 11) cykelkedja. Fi ig.l
12) låsbricka.
28 TEKNIK för ALLA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>