- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 51-52. 19 dec. 1941 /
10

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spränga banken, av G. V. Nordenswan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ni satsar 445 =9. Vinner för fjärde
gången och stryker yttersiffrorna, d. v. s.
4 och 5, som äro ensamma kvar. Nu
finns ingen ostruken siffra kvar som
ledning för satsningen. Vad betyder
det. Jo, att ”systemomgången” är slut,
varför det kan vara lämpligt att göra
upp vinst- och förlustkontot. Ni finner
därvid, att ni vunnit 6.

m ni konsekvent följer de två enkla
reglerna att vid förlust skriva för-
lustsiffran vid ändan av raden och att
vid vinst stryka radens yttersiffror samt
att alltid satsa summan av de två ytter-

ger sin omgångs-
vinst på 6, om man
har tillräckligt med
pengar för att kun-
na genomföra det,
även om oturen till-
fälligt skulle hålla
i sig en stund”.
Detta är ett mycket
dåligt betyg åt sag-
da professorer, ty
saken är i själva
verket mycket enkel
och kan redas ut
med hjälp blott av
en |; smula <logiskt
tänkande. Låt oss
göra det!

Vi ta sifferraden
från exemplet nyss,
som den såg ut efter
den envisa förlust-
serien i början:

123456 7 8

Vad «betyder i
denna rad en kur-
siverad siffra? = Jo,
den betyder ett för-
lorat belopp. Sum-
man av de kursive-
rade siffrorna an-
ger alltså totalför-
lusten, det är tydligt
och klart.

Så titta vi på sif-
ferraden efter om-
gångens slut, då den
ser ut så här:

KEBABBIG

Vad betyder det nu, att en siffra är
överstruken? Jo, enligt grundregeln för
satsningen, att vi gjort motsvarande
vinst; vi stryka ju efter varje vinst de
yttersiffror, vilkas summa vi nyss
vunnit.

I den ”färdiga” sifferraden betyder
alltså varje siffra utom grundsiffrorna
1 2 3 dels en förlust (orsaken till, att
siffran blivit ditskriven) och dels en lika
stor vinst (orsaken till, att den blivit
struken). Grundsiffrorna 1 2 3 däremot
beteckna ingen förlust; de funnos på

struken grundsiffra innebär ju enligt
satsningsregeln, att vi nyss gjort mot-
svarande vinst, vilken alltså ej balan-
seras av någon förlust. Följaktligen
måste den fullständiga omgången alltid
ge en vinst, som är lika med summan
av grundsiffrorna, i det givna exemplet
1+2+3=6. Det hela är ju som synes
rent av barnsligt enkelt.

Låt oss nu dissekera detta resultat!

Vinsten blir alltid lika med summan
av grundsiffergruppen, och den ”inre
sammansättningen” av gruppen har intet
inflytande på vinstens storlek. Gruppen
kan utformas som 1-+2+3, 1–2-H-2-H1,
1+1+1—+3, 4+2, 5+1 eller helt enkelt 6;
vinsten pr omgång blir i samtliga fall
6 enheter. Och vill man vinna t. ex.
10 enheter pr omgång, går det med
grundsiffergruppen 1+2+3+4 eller
3+3+4 eller 7+3 eller helt enkelt 10.
Vinsten kommer som ett brev på posten
och blir lika med grundsiffersumman.

v. s. — och här ha vi den even-
? tuella käppen i hjulet — vinsten
kommer, när vi spelat omgången full-
ständigt färdig. Hur länge kan det dröja,
om vi ha en del otur i början? Hur
mycket tur måste vi ha för att över
huvud taget lyckas med saken? Och
hur stort kapital behöva vi för att sä-
kert gå i land med företaget?

Ja, det är en helt annan historia, som
den amerikanske författaren ej givit sig
in på. Men det är ju dessa spörsmål,
som faktiskt avgöra systemets använd-
barhet, och därför skall jag med hjälp
av en smula matematik av enklare slag
göra en summarisk utredning av frågan.
Ett praktiskt exempel i tabellform kan
därvid kanske vara till nytta för att
åskådliggöra, hur en omgång kan se ut.
Vi hålla vid detta exempel konstant på
rött och använda grundsiffrorna 1 2 3.
Rouletten ger serien: svart, svart, rött,
svart, svart, rött, svart, rött, rött. Pro-
tokollet kommer då att se ut som nedan.

Denna omgång omfattade alltså 9 spel,
av vilka 5 voro förluster och 4 vinster.
Det går alltså, tycks det, enligt detta
system att bärga en säker slutvinst, även
om man förlorat flera gånger än man
vunnit. Ingen dum egenskap, i så fall!
Låt oss se efter, hur det förhåller sig
med saken.

När omgången var slut, såg sifferraden
ut så här:

1234568 9 (alla siffrorna voro

sta strukna, siffrorna ske papperet, innan spelet började. Men en <strukna).
att alltid en vinst av 6 enheter upp- -
stått, när alla siffrorna äro strukna. Och | Sjfferrad före spel | Sats | Färg|Vinst |Förlust |Kassabalans
så kan ni börja nästa omgång med att
satsa 4 liksom första gången. Det spelar 1 23 4 sv — 4 4
ingen roll, i vilken ordning vinster eller
förluster komma; när alla siffrorna äro RON 2 Ev 2 =
strukna (varvid det kan hända, att sista | 1 2 3 4 5 6 rö 6 3
satsen varit en ensam siffra i stället för Dh RE Ef 6 sv | = 6 -9
summan av två), har ni er omgångs- y 234 öd 6 8 sv = 8 -17
vinst på 6 enheter.
fö) zz = g

Efter att tämligen omständligt ha för- Z Å SE 2 2 2 KOR O å
klarat denna enkla metod utbrister den Zz É 34 Fa 6 É 9 SM = 9 -16
amerikanske författaren: ”Om ni vill ha y É 5 4 a 6 É C 102 rö |L2 = -4
en matematikprofessor att bli irriterad | Y 2 DD 4 26 $ $ 10 rö |10 - +6
och sväva på målet, så fråga honom, s = EZ
varför detta ”1-2-3-system” regelbundet y Z Z 4 É g a Zz CNE SL SE REDGSNORSAR SEO ERE

10 TEENIK för ALLA

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:14:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-51-52/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free