Ni satsar 445 =9. Vinner för fjärde gången och stryker yttersiffrorna, d. v. s. 4 och 5, som äro ensamma kvar. Nu finns ingen ostruken siffra kvar som ledning för satsningen. Vad betyder det. Jo, att ”systemomgången” är slut, varför det kan vara lämpligt att göra upp vinst- och förlustkontot. Ni finner därvid, att ni vunnit 6. m ni konsekvent följer de två enkla reglerna att vid förlust skriva för- lustsiffran vid ändan av raden och att vid vinst stryka radens yttersiffror samt att alltid satsa summan av de två ytter- ger sin omgångs- vinst på 6, om man har tillräckligt med pengar för att kun- na genomföra det, även om oturen till- fälligt skulle hålla i sig en stund”. Detta är ett mycket dåligt betyg åt sag- da professorer, ty saken är i själva verket mycket enkel och kan redas ut med hjälp blott av en |; smula <logiskt tänkande. Låt oss göra det! Vi ta sifferraden från exemplet nyss, som den såg ut efter den envisa förlust- serien i början: 123456 7 8 Vad «betyder i denna rad en kur- siverad siffra? = Jo, den betyder ett för- lorat belopp. Sum- man av de kursive- rade siffrorna an- ger alltså totalför- lusten, det är tydligt och klart. Så titta vi på sif- ferraden efter om- gångens slut, då den ser ut så här: KEBABBIG Vad betyder det nu, att en siffra är överstruken? Jo, enligt grundregeln för satsningen, att vi gjort motsvarande vinst; vi stryka ju efter varje vinst de yttersiffror, vilkas summa vi nyss vunnit. I den ”färdiga” sifferraden betyder alltså varje siffra utom grundsiffrorna 1 2 3 dels en förlust (orsaken till, att siffran blivit ditskriven) och dels en lika stor vinst (orsaken till, att den blivit struken). Grundsiffrorna 1 2 3 däremot beteckna ingen förlust; de funnos på struken grundsiffra innebär ju enligt satsningsregeln, att vi nyss gjort mot- svarande vinst, vilken alltså ej balan- seras av någon förlust. Följaktligen måste den fullständiga omgången alltid ge en vinst, som är lika med summan av grundsiffrorna, i det givna exemplet 1+2+3=6. Det hela är ju som synes rent av barnsligt enkelt. Låt oss nu dissekera detta resultat! Vinsten blir alltid lika med summan av grundsiffergruppen, och den ”inre sammansättningen” av gruppen har intet inflytande på vinstens storlek. Gruppen kan utformas som 1-+2+3, 1--2-H-2-H1, 1+1+1—+3, 4+2, 5+1 eller helt enkelt 6; vinsten pr omgång blir i samtliga fall 6 enheter. Och vill man vinna t. ex. 10 enheter pr omgång, går det med grundsiffergruppen 1+2+3+4 eller 3+3+4 eller 7+3 eller helt enkelt 10. Vinsten kommer som ett brev på posten och blir lika med grundsiffersumman. v. s. — och här ha vi den even- ? tuella käppen i hjulet — vinsten kommer, när vi spelat omgången full- ständigt färdig. Hur länge kan det dröja, om vi ha en del otur i början? Hur mycket tur måste vi ha för att över huvud taget lyckas med saken? Och hur stort kapital behöva vi för att sä- kert gå i land med företaget? Ja, det är en helt annan historia, som den amerikanske författaren ej givit sig in på. Men det är ju dessa spörsmål, som faktiskt avgöra systemets använd- barhet, och därför skall jag med hjälp av en smula matematik av enklare slag göra en summarisk utredning av frågan. Ett praktiskt exempel i tabellform kan därvid kanske vara till nytta för att åskådliggöra, hur en omgång kan se ut. Vi hålla vid detta exempel konstant på rött och använda grundsiffrorna 1 2 3. Rouletten ger serien: svart, svart, rött, svart, svart, rött, svart, rött, rött. Pro- tokollet kommer då att se ut som nedan. Denna omgång omfattade alltså 9 spel, av vilka 5 voro förluster och 4 vinster. Det går alltså, tycks det, enligt detta system att bärga en säker slutvinst, även om man förlorat flera gånger än man vunnit. Ingen dum egenskap, i så fall! Låt oss se efter, hur det förhåller sig med saken. När omgången var slut, såg sifferraden ut så här: 1234568 9 (alla siffrorna voro sta strukna, siffrorna ske papperet, innan spelet började. Men en <strukna). att alltid en vinst av 6 enheter upp- - stått, när alla siffrorna äro strukna. Och | Sjfferrad före spel | Sats | Färg|Vinst |Förlust |Kassabalans så kan ni börja nästa omgång med att satsa 4 liksom första gången. Det spelar 1 23 4 sv — 4 4 ingen roll, i vilken ordning vinster eller förluster komma; när alla siffrorna äro RON 2 Ev 2 = strukna (varvid det kan hända, att sista | 1 2 3 4 5 6 rö 6 3 satsen varit en ensam siffra i stället för Dh RE Ef 6 sv | = 6 -9 summan av två), har ni er omgångs- y 234 öd 6 8 sv = 8 -17 vinst på 6 enheter. fö) zz = g Efter att tämligen omständligt ha för- Z Å SE 2 2 2 KOR O å klarat denna enkla metod utbrister den Zz É 34 Fa 6 É 9 SM = 9 -16 amerikanske författaren: ”Om ni vill ha y É 5 4 a 6 É C 102 rö |L2 = -4 en matematikprofessor att bli irriterad | Y 2 DD 4 26 $ $ 10 rö |10 - +6 och sväva på målet, så fråga honom, s = EZ varför detta ”1-2-3-system” regelbundet y Z Z 4 É g a Zz CNE SL SE REDGSNORSAR SEO ERE 10 TEENIK för ALLA