- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 51-52. 19 dec. 1941 /
15

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16 samtal på samma tråd — är det möjligt? Av Nils Hunnefelt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

T

ss I 0 OO —
Lågpaoss Högpass
Oo — 0 Bj Oo
3 Bandpass Bandspärr
—HK K£ondensator
00 spole

Fig... 3.

Den radiointresserade finner här gamla bekantå, och i fig. 3
ges en översikt av de enklaste kopplingarna, varur mera -kom-
plicerade konstruktioner kunna härledas. Det är av största
vikt, att förlusterna hållas så små som möjligt, för att grän-
sen mellan transmissionsområde och spärrområde skall bli
skarp. Spolarna äro därför vanligen försedda med järnpulver-
kärna.

B ärfrekvenstelefoniens verkningssätt kan nu i stora drag be-

skrivas på följande sätt. Den uppringande abonnentens
ledning kopplas till en modulator, där de lågfrekventa impul-
serna, ”talet”, överlägras en viss bärfrekvens. Modulations-

(CE Station A
[=]-/go00ss = högposs [E]-60r020ss
Fag, hk.

produkten får därefter genomgå ett bandpassfilter, som en-
dast genomsläpper det band, som svarar mot ifrågavarande
bärfrekvens. Efter förstärkning uwutsläppes den modulera-
de bärfrekvensen på interurbanledningen, på vilken samtidigt
samtal med andra bärfrekvenser samt ”vanliga” samtal fram-
gå. Dessa förhindras genom det nämnda bandpassfiltret att in-
tränga till det första samtalets modulator och där förorsa-
ka störningar. Vid mottagningsstationen separeras de olika
frekvenserna i bandfilter och tillföras var och en sin demodu-
lator eller detektor, där bärfrekvensen ”frånsilas”, varefter
”talet” utsändes på mottagarens telefonledning. Förbindel-
sen är klar! Modulator, förstärkare och filter m. m. äro
sammanförda i s. k. ändutrustningar, som placeras i särskil-
da salar. Ledningen till en kanals modulator införes i växel-
borden som en vanlig riksledning och betjänas som en sådan.
Telefonisten behöver alltså ej veta något om funktionen av
alla de mystiska aparaterna i ändutrustningen.

På en ledning kunna ett eller flera bärfrekvenssamtal över-
föras, beroende på ledningens egenskaper. Härigenom upp-
stå olika system: enkanal-, trekanal- och tolvkanalsystem.
I fig. 4 ges ett förenklat blockschema över ändstationsutrust-
ningen för enkanalssystem. Li och Le äro de abonnentled-
ningar, vilkas samtal samtidigt skola överföras på ledningen
L.,. Olika bärfrekvenser användas för de båda samtalsrikt-
ningarna. SF äro separationsfilter, lågpass respektive hög-
pass, som skilja bärfrekvenssamtalet från det ordinära sam-
talet på den s. k. fysikaliga kanalen. Riktningsfiltren RF
äro av bandpasstyp. RF: släpper endast igenom det band, som
kommer från modulatorn, d. v. s. tal i riktning mot B, un-

der det att RF2 släpper igenom endast det band, som mo-
dulatorn i B alstrat och som skall tillföras demodulatorn D.
A-abonnentens tal kan alltså ej komma in på den egna mot-
tagaresidan. Genom delningstransformatorn DT förgrenas A-
abonnentens ledning till sändare- och mottagaresidan av änd-
stationsutrustningen. Fi och F2 äro rörförstärkare, en för
vardera riktningen. De arbeta med s. k. motkoppling eller
negativ återkoppling, som ger en hög grad av stabilitet och
distortionsfrihet.
Sjön tidigare nämnts framkomma vid moduleringen utom
bärfrekvensen två band, ett på vardera sidan om denna .Det
är emellertid ej nödvändigt att överföra båda och ej heller
bärfrekvensen, utan denna och det övre bandet bortskäras i
filtren samt genom en speciell koppling. Bärfrekvensen
alstras sedan separat på mottagaresidan och tillföres detek-
torn. O1 är oscillatorn för den utgående bärfrekvensen och
O2 den för den ankommande. M är modulatorn, som kan vara
av rör- eller, vilket är vanligast, torrlikriktaretyp. LB slut-
ligen är en linjebalans.

Enkanalsförbindelser äro anordnade på de flesta interur-
bana telefonledningar. De bli nämligen mera ekonomiska än
3 mm kopparledning redan vid en linjelängd av c:a 50 km.
Dessutom äro ändstationsutrustningarna lätta att flytta från
förbindelser där de inte längre behövas till sådana där ökat
ledningsbehov gjort sig gällande.

Tolvkanalsystemet, som medger 12 samtidiga samtal på
varje ledning, har hittills i Sverige endast tagits i bruk för
västkustkabeln Göteborg—Hälsingborg—Malmö. Det arbetar
enligt samma grundprinciper som enkanalsystemet, men appa-
ratkonstruktionerna bli naturligtvis mycket mera invecklade
och dyrbara. En kabel användes för varje samtalsriktning,
detta för att förhindra överhörning, och utefter linjen äro för-
stärkarestationer förlagda, tätare än vid vanliga pupiniserade
kablar. WVästkustkablarna äro nämligen för att kunna över-
föra alla tolv banden ej pupiniserade, vilket medför att dämp-
ningen, d. v. s. försvagningen av ljudet blir starkare än nor-
malt, och detta måste kompenseras med ökad förstärkning.
På dessa problem skall emellertid ej ingås ytterligare här.
Avsikten var endast att ge en kortfattad orientering om en
av den moderna telefonteknikens möjligheter. Det är omöj-

ligt att i en populär uppsats ge ens en aning om det oerhörda
arbete med teoretiska beräkningar och experimentella forsk-
ningar, som ligger bakom varje detalj i ovan beskrivna an-
ordningar. De fakta som meddelats få vara nog.

TEKNIK för ALLA 15

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:14:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-51-52/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free