- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 51-52. 19 dec. 1941 /
33

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk rundhorisont - Nytt universalverktyg - Gottfrid Wilhelm Leibniz - Industriell torkning med infrarött ljus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NYTT UNIVERSALVERKTYG

’T rots teknikens framsteg finnes det
inom byggnadsfacket fortfarande
ganska primitiva mätverktyg. Vid väg-
byggnadsarbeten t. ex. använder man
trävinklar vid utläggandet av slänter.
Dylika hjälpmedel äro både tämligen pri-
mitiva och tidsödande. Vid noggrannare
avvägningar användes visserligen teo-
doliter eller avvägningsinstrument, men

sådana mätverktyg kunna endast betjä-
nas av tränad personal.

I Tyskland har nu konstruerats ett
instrument, som vilken arbetare som
helst kan sköta. Med ett sådant instru-
ment mäter man grader, procenter och
lutningar med lutningsmätaren a. In-
strumentet placeras på slänten eller in-
ställes i motsvarande lutning genom att
man riktar in objektivet d och okularet
e i motsvarande lutning. Bubblan i det
böjda vattenpasset följer med den in-
ställda lutningen. En skjutbar skala in-
ställes på så sätt, att luftblåsan kommer
mellan begränsningsstrecken. Det mel-
lersta strecket visar då på skalan lut-
ningens storlek. Lutningen avläses i gra-
der eller procent.

Om man måste bestämma horisontal-
plan på millimetern, så flyttar man re-
geln b med millimeterinställning så, att
bubblan i vattenpasset f blir inställd.
Om man drar ut regeln 4 mm, så är lut-
ningen 5 mm per meter enär instrumen-
tet är 50 cm långt.

Särskilt händigt är instrumentet för
mätning av golvhöjden i byggnader, vil-
ket knappt tar en minut per rum.

Höjdmätningar utföras med siktin-
rättningen e och d, vattenpasset f och
spegeln g i vilken vattenpasset iaktta-
ges, samt lutningsmätaren a.

Instrumentet medger en nivellerings-
noggrannhet av 2—3 mm på avstånd
upp till 30 meter. Instrumentet är dess-
utom försett med termometer och en li-
ten elektrisk lampa samt kompass. Det
är således ett verkligt universalredskap.

Gottfrid Wilhelm Leibniz

Bland de genier, som födas med år-
hundradens mellanrum, är tysken
Leibniz ett av de mera betydande. Han
föddes den 1 juli 1646 och dog den 14
november 1716 och hade under sin 70-
åriga levnad hunnit med en oerhörd

produktion inom matematikens och me-

kanikens områden. På det vetenskapliga
området var han en av grundarna av
infinitesimalkalkylen. 1690 författade
han en Lärobok i dynamik, som var den
tidens bästa och mest omfattande.

Men det abstrakta tänkandet var icke
tillräckligt att uttömma Leibniz energi.
Han sysslade även med mekaniska sa-
ker och konstruerade världens första
räknemaskin, som nu förvaras i Deut-
sches Museum i Munchen.

En annan sak han förutsåg var en
försvinnande kanonlavett, och aneroid-
birometern var även en produkt av hans
uppfinnarförmåga.

Inom bergsbruket var han även verk-
sam och försökte utfinna bättre meto-

Industriell torkning med
infrarött ljus.

I utländska facktidskrifter, särskilt
amerikanska, ser man ofta redogörelser
över torkanläggningar för olika ända-
mål och vilka som värmekälla använda
infrarött ljus från glödlampor. Dylika
torkanläggningar användas exempelvis
i bilfabriker för torkning av påbättrade
eller nylackerade karosserier. Den stör-
sta ugnen av detta slag i amerikanska
bilfabriker har 4,800 lampor om 260 W
och är 27 m lång. Torkningstiden för ett
karosseri uppgår endast till 7 minuter
mot 30 minuter i ånganläggningar.

Ett annat användningsområde är det
här i Sverige praktiserade att torka ny-
målade dörrar, som i vanliga fall tar
flera timmar, men med infraröda lampor
endast 12 minuter. Vidare användas
torklampor till att torka kopior i kopie-
ringsmaskiner. In- och urkopplingen
sker genom en selen-cell. Även lackera-
de träfiberplattor torkas med sådana
lamp-ugnar. I en sådan torkugn behö-
ves endast en transportbana i stället för
fyra, som användes vid ångtorkar. Pro-
duktionen kan på grund härav höjas
med 90 procent. Även pappers-, cellulosa-
och textilindustrin använder med fördel
lampugnar, när temperaturen inte be-
höver överskrida 150”.

der att avlägsna vattnet ur gruvorna,
vilket ju var en livssak för gruvdriftens
upprätthållande. Hans idé var att på
konstgjord väg göra en bäck, som både
sommar och vinter hade tillräckligt med
vatten. En sådan bäck kunde åtminsto-
ne delvis få sitt vatten från gruvorna.
Förmodligen tänkte han sig att man
även skulle utnyttja vindens kraft och
"låta vind- och vattenkraft samverka.
Om vinden vore kraftig nog, skulle det
uppumpade vattnet samlas i en bassäng
för att sedan användas som reserv, när
vindkraften icke var tillräcklig. För

reglering av väderkvarnarna skulle vak-
ter anställas, som skulle reglera kvar-
narnas uppfordring enligt en noggrant
uppgjord plan.

i
Liebniz räknemaskin, som nu finnes i Deutsches Museum i Minchen.

TEKNIK för ALLA 33

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:14:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-51-52/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free