- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 6. 7 febr. 1941 /
4

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Ericsson och hans varmluftsmaskiner, av L. Way-Matthiesen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Varmluftsmaskin om 0,3 hkr enligt John
Ericssons konstruktion (1850-talet). Till-
hör Tekniska Museets samlingar.
HESNETES OM

Sasmotor, och kanske har den unge
uppfinnaren haft detta i tankarna,
såsom vi senare skola se. Intresset
för ”eldmaskinen” hade nu gripit
honom så, att han tog avsked från
sin befattning och reste till Eng-
land, som då var det förlovade lan-
det för alla uppfinnare och kons-
truktörer. Han kom dit i det när-
maste obemedlad men hoppades på
ekonomiskt stöd genom att förevisa
sin maskin. Men denna ville icke
fungera som förut. De engelska
stenkolen medförde för stark hetta,
som brände ihop vissa delar i
konstruktionen. Den unge, okän-
de främlingens idé väckte föga in-
tresse.

Genom flera andra, geniala upp-
finningar under de närmaste åren
blev John Ericsson en erkänd för-
måga bland Englands tekniker
samt kunde skaffa medel till fort-
satta experiment, och år 1833 visa-
de han offentligen en ”caloric en-
gine” om 5 hk, som väckte stort in-
tresse. Men för praktiskt bruk var
också denna maskin olämplig ge-
nom den i längden förstörande in-
verkan av den starka hettan.

I en samtidig skrift, ”The caloric
engine”, uttalade John Ericsson si-
na åsikter om fordringarna på en
god värmemotor och fastslog i hu-
vudsak de principer, som ännu i
dag gälla för motortekniken, och
detta långt innan man kände till
det matematiska sambandet mellan

värme och arbete. Man kan där-
för ha goda skäl att giva John
Ericsson äran av att ha konstruerat
den första värmemotorn, grundad
på teoretiska beräkningar.

Efter flera års arbete med andra
uppgifter konstruerade han år 1838
en väsentligt förbättrad varmlufts-
maskin, och Englands mest fram-

4 TEKNIK för ALLA

stående tekniker och fysiker måste
visserligen nu erkänna sitt intresse
för densamma, men de voro samti-
digt envist övertygade om, att den
var oriktig i princip och därför
oduglig i praktiken. Bland andra
hade den berömde fysikern Michael
Faraday i flera timmar studerat
maskinen, då den var i gång. Un-
der ett föredrag i The Royal Insti-
tution, där han offentligen ämnat
försvara John Ericssons enligt hans
åsikt geniala konstruktion, förkla-
rade han emellertid, att han inte
kunde förstå, hur maskinen över
huvud taget kunde arbeta. Denna
ringa förståelse berodde på de vid
denna tid härskande, mycket brist-
fälliga åsikterna om värmets egen-
skaper. Teorin om energins cirkel-

Varmluftsmaskin tillverkad av Forsbac-
ka Jernverks A.-B., möjligen av Caval-
lins konstruktion.

process, som år 1824 framställdes
av Sadi Carnot, var ännu obeaktad
av de flesta vetenskapsmän, och så
sent som år 1842 blev J. R. Mayer
inspärrad på dårhus för sina, enligt
samtida uppfattning, fantastiska
spekulationer över sambandet mel-
lan värme och arbete.

John Ericsson hade kanske råkat
ut för samma öde, om han icke va-
rit en känd och anlitad praktisk
konstruktör. Han kände sig dock
som i fängelse i det konservativa
England, där regeringen envist
motsatte sig hans förslag att införa
propellern i landets flotta. Han
flyttade därför till Förenta Stater-

na. I detta frihetens land mottogs :

han med större förståelse, och där
utförde han under återstoden av
sitt liv de flesta av de uppfinningar,
som gjort honom världsberömd.
Vid sidan av dessa andra uppgif-
ter fortsatte han att förbättra varm-
luftsmaskinen, och intill år 1851
hade han byggt tio olika försöks-
maskiner av allt större dimensio-
ner. Året därpå byggdes ett fartyg
om 2.000 ton, vars skovelhjul dre-

vos med en caloric-engine, beräk-
nad att utveckla 600 hk i fyra cy-
lindrar med 168 tums diameter
(mer än 4 meter!). Fartyget ”Erics-
son” mottogs med entusiasm av
amerikanarna, och nu borde väl
den nya maskinen komma till an-
vändning i praktiken. Bränsleåt-
gången var endast omkring hälften
av ångmaskinens, och den fordrade
ju intet färskvatten. Men flera
olägenheter visade sig tyvärr. Bland
annat kunde man icke manövrera
fartyget lika snabbt som ett ång-
drivet, ty varmluftsmaskinen hade
för liten accelerationsförmåga, och
dess verkliga effekt var endast om-
kring 300 hk. Dessutom var maski-
nen en halv gång till så skrymman-
de som en ångmaskin av samma ef-
fekt, vilket minskade det nyttiga ut-
rymmet i fartyget. John Ericssons
förlagsmän drogo sig tillbaka defi-
nitivt, sedan fartyget ”Ericsson”
genom en felaktig manöver i en
svår storm kantrat och sjunkit. Det
bärgades visserligen, men John
Ericsson blev genom förlusten näs-
tan ruinerad.

Han förlorade dock icke tron på
Sin idé, men insåg att de stora ma-
skinerna voro olämpliga och beslöt
att i stället för dessa konstruera en
liten, billig och lättskött maskin,
”Caloric Engine for domestic pur-
pose”, en sådan som lämpade: sig
för små företag och enskilda. Den-
na förenklade varmluftsmaskin av
år 1855 fick hastigt en för tidens
förhållanden stor spridning i USA.

Ridders konstruktion, direlct hopkopplad
med vattenkolvpump. Var i bruk till är
1914 i Stockholm. .

Stående varmluftsmaskin av Eriecsson-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:12:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-6/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free