Varmluftsmaskin om 0,3 hkr enligt John Ericssons konstruktion (1850-talet). Till- hör Tekniska Museets samlingar. HESNETES OM Sasmotor, och kanske har den unge uppfinnaren haft detta i tankarna, såsom vi senare skola se. Intresset för ”eldmaskinen” hade nu gripit honom så, att han tog avsked från sin befattning och reste till Eng- land, som då var det förlovade lan- det för alla uppfinnare och kons- truktörer. Han kom dit i det när- maste obemedlad men hoppades på ekonomiskt stöd genom att förevisa sin maskin. Men denna ville icke fungera som förut. De engelska stenkolen medförde för stark hetta, som brände ihop vissa delar i konstruktionen. Den unge, okän- de främlingens idé väckte föga in- tresse. Genom flera andra, geniala upp- finningar under de närmaste åren blev John Ericsson en erkänd för- måga bland Englands tekniker samt kunde skaffa medel till fort- satta experiment, och år 1833 visa- de han offentligen en ”caloric en- gine” om 5 hk, som väckte stort in- tresse. Men för praktiskt bruk var också denna maskin olämplig ge- nom den i längden förstörande in- verkan av den starka hettan. I en samtidig skrift, ”The caloric engine”, uttalade John Ericsson si- na åsikter om fordringarna på en god värmemotor och fastslog i hu- vudsak de principer, som ännu i dag gälla för motortekniken, och detta långt innan man kände till det matematiska sambandet mellan värme och arbete. Man kan där- för ha goda skäl att giva John Ericsson äran av att ha konstruerat den första värmemotorn, grundad på teoretiska beräkningar. Efter flera års arbete med andra uppgifter konstruerade han år 1838 en väsentligt förbättrad varmlufts- maskin, och Englands mest fram- 4 TEKNIK för ALLA stående tekniker och fysiker måste visserligen nu erkänna sitt intresse för densamma, men de voro samti- digt envist övertygade om, att den var oriktig i princip och därför oduglig i praktiken. Bland andra hade den berömde fysikern Michael Faraday i flera timmar studerat maskinen, då den var i gång. Un- der ett föredrag i The Royal Insti- tution, där han offentligen ämnat försvara John Ericssons enligt hans åsikt geniala konstruktion, förkla- rade han emellertid, att han inte kunde förstå, hur maskinen över huvud taget kunde arbeta. Denna ringa förståelse berodde på de vid denna tid härskande, mycket brist- fälliga åsikterna om värmets egen- skaper. Teorin om energins cirkel- Varmluftsmaskin tillverkad av Forsbac- ka Jernverks A.-B., möjligen av Caval- lins konstruktion. process, som år 1824 framställdes av Sadi Carnot, var ännu obeaktad av de flesta vetenskapsmän, och så sent som år 1842 blev J. R. Mayer inspärrad på dårhus för sina, enligt samtida uppfattning, fantastiska spekulationer över sambandet mel- lan värme och arbete. John Ericsson hade kanske råkat ut för samma öde, om han icke va- rit en känd och anlitad praktisk konstruktör. Han kände sig dock som i fängelse i det konservativa England, där regeringen envist motsatte sig hans förslag att införa propellern i landets flotta. Han flyttade därför till Förenta Stater- na. I detta frihetens land mottogs : han med större förståelse, och där utförde han under återstoden av sitt liv de flesta av de uppfinningar, som gjort honom världsberömd. Vid sidan av dessa andra uppgif- ter fortsatte han att förbättra varm- luftsmaskinen, och intill år 1851 hade han byggt tio olika försöks- maskiner av allt större dimensio- ner. Året därpå byggdes ett fartyg om 2.000 ton, vars skovelhjul dre- vos med en caloric-engine, beräk- nad att utveckla 600 hk i fyra cy- lindrar med 168 tums diameter (mer än 4 meter!). Fartyget ”Erics- son” mottogs med entusiasm av amerikanarna, och nu borde väl den nya maskinen komma till an- vändning i praktiken. Bränsleåt- gången var endast omkring hälften av ångmaskinens, och den fordrade ju intet färskvatten. Men flera olägenheter visade sig tyvärr. Bland annat kunde man icke manövrera fartyget lika snabbt som ett ång- drivet, ty varmluftsmaskinen hade för liten accelerationsförmåga, och dess verkliga effekt var endast om- kring 300 hk. Dessutom var maski- nen en halv gång till så skrymman- de som en ångmaskin av samma ef- fekt, vilket minskade det nyttiga ut- rymmet i fartyget. John Ericssons förlagsmän drogo sig tillbaka defi- nitivt, sedan fartyget ”Ericsson” genom en felaktig manöver i en svår storm kantrat och sjunkit. Det bärgades visserligen, men John Ericsson blev genom förlusten näs- tan ruinerad. Han förlorade dock icke tron på Sin idé, men insåg att de stora ma- skinerna voro olämpliga och beslöt att i stället för dessa konstruera en liten, billig och lättskött maskin, ”Caloric Engine for domestic pur- pose”, en sådan som lämpade: sig för små företag och enskilda. Den- na förenklade varmluftsmaskin av år 1855 fick hastigt en för tidens förhållanden stor spridning i USA. Ridders konstruktion, direlct hopkopplad med vattenkolvpump. Var i bruk till är 1914 i Stockholm. . Stående varmluftsmaskin av Eriecsson-