Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Perpetuum mobile, av E. Hubendick - Från Leonardo da Vinci till Sv. pt n:o 50313
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PERPETUUM MOBILE
Av professorn vid Tekniska högskolan i Stockholm,
Vi känna alla skildringar i Första
Mose bok om att människan en gång
levat i ett paradis — lycklig och okun-
nig. Men när hon tillägnade sig kun-
skapen befanns denna vara på både gott
och ont, och hon passade ej längre i
paradiset; hon drevs brutalt ut därifrån
och dömdes att äta sitt bröd i sitt anletes
svett. Den ”gamla goda tiden” var för-
bi för människosläktet.
Men en reminiscens ligger ohjälpligt
kvar i släktets sinne och driver det till
utomordentliga andliga ansträngningar.
Att ”äta sitt bröd i sitt anletes svett”
tilltalar ej människan; hon längtar åter
till paradiset, där hon ej behövde an-
stränga sin kropp och kunde låta fanta-
sien leka fritt. Och hon försöker där-
för åtminstone skaffa sig slavar, vilka
kunna utföra arbetet åt henne. Huru
urgammal denna strävan är avspeglar
sig i det tionde budordet: ”Du skall ej
hava lust till din nästas hustru, ej heller
till något annat som honom tillhörer.”
Varför betonas här särskilt hustru,
tjänare, oxe och åsna? Jo, de represen-
tera arbetsproduktionen, slavarna, som
avlastade muskelarbetet och befriade
från ansträngningen, och dessa voro
E. HUBENDICK
mera åtråvärda än andra ägodelar. Från
hustrun, det forntida arbetsöket, över
slavarna och dragdjuren har kulturen
fört fram till de arbetsproducerande
maskinerna, de primära döda motorerna,
slavarna av järn. Men vilken ofullkom-
fj SÅ
En kritisk gransk-
ning av det olösliga
problemet om en
evighetsmaskin.
CV AN
lighet vidlåder ej dem — dyra i anskaff-
ning och drift, besvärliga i skötsel. Trots
sin fulländning representera de långt
ifrån idealet. Idealet vore en maskin,
som ständigt kunde vara i rörelse och
L
avge arbete utan att något behövde till-
föras. En sådan maskin kallas ett per-
petuum mobile. Ej under att människan
sedan århundraden nedlagt ofantligt
arbete och grubbel på förverkligandet
av en sådan maskin. Och med denna
känsla förenar sig människans äregirig-
het och samlareinstinkt. Uppfinnaren
av ett perpetuum mobile skulle bliva mer
berömd än någon annan och vinna omät-
liga ägodelar i län för sin uppfinning.
Från Leonardo da Vinci till Sv. pt
n:o 50313.
Det är omöjligt att säga, huru länge
människan medvetet arbetat på att
åstadkomma en maskin, som ständigt
kan vara i rörelse och avge arbete, utan
att något tillföres. Otaliga förslag till
perpetuum mobile, som en sådan maskin
kallas, känna vi från 15- och 1600-talen.
En så lysande ande som Leonardo da
Vinci sysslade även med problemet och
på en skiss till ett perpetuum mobile
har han antecknat: ”O, utforskare av
den beständiga rörelsen, huru många
fåfänga planer har du icke utarbetat vid
detta sökande!”
Även sena tiders framstående tekniker
ha sysslat med problemet. John Erics-
sons första varmluftsmaskin angives
otvetydigt som ett perpetuum mobile i
den i London tryckta skrift, i vilken
han beskriver sin maskin. Men denna
skrift bär tryckningsåret 18383. Först
1842 upptäcktes ’energiprincipen av
Mayer och sedan dröjde det ytterligare
någon tid, innan denna princip blev all-
mänt känd. Energiprincipen säger att
energi kan förvandlas från en form till
en annan, men att energi ej kan för-
intas eller skapas av intet. Denna er-
farenhetslag har undantagslöst bekräf-.
tats. I och med dess erkännande blir
det icke blott omöjligt att bygga en ma-
skin som ständigt är i rörelse och av-
ger arbete utan att något tillföres. Det
blir även omöjligt att bygga en maskin,
som avger mera energi än som tillföres.
Denna omöjlighet har man uttryckt så,
att ett perpetuum mobile av 1:a ord-
ningen är en omöjlighet. Vi skola senare
finna att det även finnes ett annat
perpetuum mobile, som man kallat av
Perpetuum mobile. Apparaten med kombinerad pendelrörelse och roterande rörelse. . 2:a ordningen.
Konstruerad och tillverkad under 1870-talet av E. A. Iaundell, Stockholm.
14 TEKNIK för ALLA
Ändå framträda alltjämt personer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>