Gutenbergs uppfinning, så kan man med tämligen stor säkerhet anta att kriget skulle ha avskaffats inom några århundraden och skulle ha fallit i glömska långt innan munken Bertold Schwartz uppfann krutet. Ungefär på samma sätt gick det på Ken, och därför behövde min vän Nivo flera rader för att översätta orden ”kanon” och ”slagskepp” till virdiniska. För honom beteckna dessa två ord fullständigt obekanta begrepp. Kriget skapar vapnen liksom nöden lär nakna kvinnor att spinna. — Jovisst, men dina Kenmänniskor måste väl ändå ha lärt sig något under sin kamp mot vampyrödlorna! Din långa utläggning bevisar alls ingenting, eller har kanske dina vänner på den avlägsna stjärnan tidigare levat i bättre samförstånd med dessa vedervärdiga odjur, som nu är deras fiender? Det är väl omöjligt, och alltså hade de giltig orsak att intressera sig för krigsvetenskap och gott om tid att uppfinna alla möjliga vapen. Journalisten, vars angrepp och motpåståenden hittills alla vederlagts av vännen, kände sig nu som situationens herre. Men det skulle inte dröja länge, ty också denna gång kunde Faversham ge en belysande förklaring på det som Wayne fann vara meningslöst och obegripligt. Ägaren till det praktfulla godset Belfort i Somerset skrattade lågt. — Jag sade dig ju redan, sade han, att Ken förut bara hade en sol, men att den sedan några år har två. Detta tillgick på följande sätt: till Kens solsystem hör två jätteplaneter, större än vår Jupiter. För ungefär fyra år sedan stötte dessa samman med en främmande, utdöd himlakropp, som inte hörde till något solsystem. Ur sammanstötningen framgick en ny sol, och därigenom råkade Ken så att säga in i en korseld. Nivo skall förklara för dig hur denna händelse var möjlig, utan att föra med sig hela solsystemets undergång och hur det så fullständigt kunnat undgå våra iakttagelser. Han sade mig någonting om parallella banor och dylikt, men nu har jag glömt det. — Sedermera har emellertid temperaturen på Ken stigit mycket, ty över den utgjuter sig ju nu plötsligt värmen från två solar. — Och dödar allt liv? — Nej, fullt så farligt var det inte. Himlakroppar kan ju i viss mån skydda sig mot dylika värmestegringar om det finns tillräckligt mycket vatten på dem, som kan avdunsta och bilda moln, vilka bli till en sköld mot värmen. På Ken fanns det nog med vatten och samtidigt som haven på hela planeten sjönko med 100 meter steg genomsnittstemperaturen endast med 10 grader Celsius. Detta var emellertid tillräckligt för att skapa livsbetingelser för en urtidsfauna. Enligt Nivos uttalande är vampyrödlan ett djur från Kens urtid, fastän i något moderniserad gestalt, ty den besitter i varje fall en intelligens som dess förfäder förmodligen inte hade; varför och varifrån den fått denna intelligens har ingen kunnat förklara. Att djuren överhuvud finnas till är som sagt endast följden av de förändrade klimatiska förhållandena och av att haven dragit sig tillbaka. Ett väldigt fastland på tusentals kvadratmil, som tidigare legat under havsytan, blottades nu, och i dess sand och slam måste vampyrödlornas ägg eller livsfrön ha legat inbäddade liksom fröna av träd och andra växter från urtiden. Nu fick de liv. Inom ett år täcktes stora områden av täta, tropiska skogar, där hela skaror av vampyrödlor utkläcktes tills de plötsligt bröt fram i väldiga massor och simmade över den smala havsarmen, som skiljer dem från fastlandet och riket Asra. Därmed började kampen. Men Nivo kan säga dig mer om den saken än jag. En ringning i en signalklocka avbröt Favershams skildring. Han såg på sin klocka. — Min vakt börjar nu, sade han. Vi brukar avlösa varandra var sjätte timme. Men då du nu är här och vi alltså är tre, behöver var och en av oss bara ha vakten fyra timmar; du får alltså avlösa mig klockan 12. Jag skall säga åt Jones att han skaffar dig whisky och visar dig din koj. Känn dig nu som hemma. På återseende. Faversham gick och Wayne blev ensam med sitt överfyllda huvud och sina förvirrade tankar. Han satt där nästan en timme, rökte den ena cigaretten efter den andra och tänkte åter och åter igenom vad han just hade fått höra. tatet blev emellertid bara en svår huvudvärk, som han för övrigt delvis tillskrev whiskyn och värmen. Ty Adenbukten kan berömma sig av en tryckande hetta, i synnerhet när vinden liksom nu blåser från nordväst, från den glödande arabiska öknen. Wayne lade sig slutligen fullt påklädd i sin koj. Han hade inte fått klarhet över om han skulle tro eller inte tro på vännens märkvärdiga historia. Den var ju så fantastiskt osannolik, att ett vanligt sunt förnuft inte kunde acceptera den utan vidare. Å andra sidan kunde det emellertid inte förnekas att Rex hade givit förhållandevis acceptabla bevis för allt vad han sagt. Dessutom skulle ju människan från Ken ge honom ytterligare förklaringar. Vad skulle också hans vän ha för orsak att så grundligt dra honom vid näsan? Och till slut — och detta var huvudsaken — hyste Waynes sensationslystna journalistsjäl en brinnande önskan att saken verkligen skulle vara sann, varför han strävade att manligen bekämpa alla invändningar från sitt sunda förnuft. Drömvärlden, som för övrigt blott visade honom alldagliga händelser, gjorde hastigt slut på denna kamp. Trekvart i tolv väcktes han av en gäll signal ur ett talrör, som utmynnade rakt ovanför hans huvud. I första ögonblicket visste han inte var han befann sig, men sedan kom han plötsligt åter ihåg alltsammans, och ännu medan han drog på sig stövlarna vaknade på nytt kampen mellan tro och tvivel och huvudvärken blev lika intensiv som tidigare. ”Stjärnan” gled genom natten med jämn fart i sydöstlig riktning. Dess Ta’ chansen att förtjäna pengar! Bliv ombud för Teknik för Alla, veckotidningen för praktiskt folk. Till Teknik för Alla. Box 3023, Stockholm 3. Undertecknad önskar få sig tillsänt ombudsvillkor och material: Namn: ..... Bostad: ..... Adress: .....