- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 1. 2 jan. 1942 /
18

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 43.000.000 mil i världsrymden, av Vladimir Semitjov

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ja, förvisso var det en egendomlig
värld som omslöt dem, när de begav sig
ned i djupet. Ett evigt och ogenomträng-
ligt mörker, den eviga köld, som rådde
här... Dessa människor, som klättrade
utför branten från den ena avsatsen till
den andra, lysande sig med lyktorna,
föreföll lika fantastiska och overkliga
som omgivningen. Stora och skräckinja-
gande dansade deras skuggor på berg-
väggen.

När de kom ned till guldflötsen, råka-
de Hardman i extas... Även han hade
upptäckt guld, förra gången de var här,
men inte på långa vägar i sådana kvan-
titeter. Hans entusiasm dämpades dock
en smula, när han började reflektera
över de konsekvenser, som en exploate-
ring av dessa fyndigheter skulle medföra
på jordens guldmarknad. Bleve tillför-
seln alltför riklig, kunde det mycket väl
hända, att guldet komme att falla i
pris. Kanske han rent av gjorde sig
själv en otjänst genom att släppa ut
alltför mycket månguld på världsmark-

18 TEENIK för ALLA

naden? Nå, den dagen, den sorgen. Hu-
vudsaken var, att man hade fått konsta-
terat, att här fanns både guld och pla-
tina; enbart värdet av den klump, som
han redan hade i säkerhet ombord på
fartyget, täckte många gånger om vad
han lagt ut för expeditionens finansie-
ring.

Professor Mac intresserade sig inte
så mycket för ädla metaller. Han ville
nödvändigt ner till bottnen av klyftan.
Gud vet vad han väntade finna där.

Nedstigningen fortsatte, men den blev
rätt besvärlig. Bitvis stupade väggen
lodrätt ned, och man fick maka sig
ganska långt åt sidan för att finna ett
framkomligt ställe. é

Till slut stod de emellertid på klyftans
botten. Mac såg. sig nyfiket omkring.
Marken var här av en sandstensliknan-
de bergart, och när han såg närmare
efter, upptäckte han några ortoceratiter
i stenen... Han nickade förnumstigt;
här hade en gång pulserat ett låt vara
primitivt, men dock liv.

Efter en stund klättrade de upp igen.
Att stiga ned hade varit besvärligt, men
det var ingenting mot att försöka kom-
ma upp. Ibland måste de återvända och

000

cÅAv
VLADIMIR SEMITJOV

DEN Ya
FÖLJETONGEN

SAMMANDRAG:

John Stuart, ”Heralds” flygande reporter,
får i uppgift att intervjua chefen för en
mäktig guldfirma i San Francisco med an-
ledning av rykten om vissa finansiella sen-
sationer. Stuart finner guldkungen just i
färd med att tillsammans med en vetenskaps-
man starta en färd till månen. För att Stuart
ej skall röja hemligheten om avfärden tages
han med på resan. Efter någon tid landar
man lyckligt på månen. Över det ödsliga
månlandskapet göra de en bilfärd till en ra-
vin, men på återfärden råkade de vilse. Efter
strapatsrika äventyr komma de emellertid
tillbaka till rymdskeppet. De äro nu klara
att bege sig ut på en ny färd till den mys-

tiska ravinen.
NF.

K

söka sig en annan väg, när det visade
sig omöjligt att klättra vidare. Det tog
på krafterna, och de måste göra täta
pauser av hänsyn till ingenjör Eckard,
som hade klent hjärta. Vid ett tillfälle,
då de hade slagit sig ned under en av-
sats, som bildade ett utskjutande tak,
såg John i lyktskenet en syn, som kom
blodet att isas i hans ådror. Tätt fram-
för honom störtade stora klippstycken
utför branten ned i djupet. Han vågade
inte tänka på vad som skulle ha inträf-
fat, om man ej haft utsprånget som
skydd ... Lavinen rasade förbi dem full-
komligt ljudlöst, det var som att se allt
detta på en film... Men man kände hur
marken skakade.

Det hela tog blott några sekunder.
Även de andra hade iakttagit raset och
undrade vad orsaken kunde vara. Dok-
tor Sternborn höll före, att det var väx-
lingen mellan hetta och köld, som kom
marken att sprängas och bilda spric-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:14:46 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-1/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free