en nd LA | ) I h | Nr 13 27 mars Tek isk Lök evy 1942. 3:e årg. rea = Red. & exp. Tunnelgatan 3, Stockholm. Redaktör och ansv. utgivare Gunnar Fahlnes. Telefon växel: 116079, 101199. Red.-sekr. Yngve Norrvi. Annonsavdelningen, Tunnelgatan 3, tel. 101199. Prenumerationspris helår 15:— kr., halvår = 7:75 kr., kvartal 4: — kr. Postgirokonto 15 79 92. Postbox 3137, Stockholm 3. Arg. III. Eftertryck av Teknik för Allas innehåll förbjudes! EN MÄRKLIG UPPFINNARE Ä r det lättare eller svårare än förr att i våra dagar göra och få fram en epokgörande uppfinning? Frågan är av det slaget, som inte medger nå- got entydigt svar. Enligt författarens mening måste svaret bli att det är både lättare och svårare. Det är lätta- tare därför att våra dagars uppfinna- re ha större resurser att få sina verk prövade och exploaterade samtidigt som deras rättigheter äro bättre lag- ligt skyddade än för t. ex. 50 å 60 år sedan. Men det är också svårare där- för att de ”stora” uppfinningarna på de mera elementära områdena, om ut- trycket tillåtes, redan äro gjorda. Med detta menas naturligtvis inte att vi inte längre skulle ha så mycket nytt att vänta på det tekniska området — tvärtom torde framtiden ha åtskilliga överraskningar att bjuda på. Men det som återstår är först och främst en ”finkamning” av de nya områden, som de stora principuppfinningarna öppnat, en procedur som känneteck- nas av ett intensivt tekniskt forsk- ningsarbete såväl på institutioner som av enskilda konstruktörer. Den oer- hörda fond av tekniskt vetande, som ackumulerats under de senaste decen- nierna, leder till att det är svårare för individen att prestera något absolut nytt i principiellt hänseende — upp- finnareverksamheten har så att säga kollektiviserats i våra dagar, varför det många gånger är svårt att peka på en bestämd uppfinnare till det eller det — en nyskapelse har så många fä- der, att det är svårt för att inte säga omöjligt att framhäva en enda fram- för de många andra. Tänk t. ex. på radiotekniken — vi kunna naturligtvis peka på Herz, Maxwell, Marconi och några till som föregångsmännen på området. Men dessa herrar ha öpp- Den självlärde uppfinnaren, vilken började att göra giktringar, fick blås- lampan patenterad, blev känd som ett geni: genom en rad uppfinningar, bl. a. en förbättring av fartygspropellern, och som ett original genom sin ångflygmaskin — slutade trots de många experimenten som en rik man. 4