Nybergs ångdrivna flygmaskin kördes på karusellbana. nat portarna till radioteknikens impo- nerande byggnad, inom vilken sedan tusentals ”småuppfinnare” fullkom- nat verket — fullkomnat är förresten inte rätta ordet, eftersom en kon- struktion praktiskt taget aldrig blir fullkomlig. D essa funderingar föranledas när- mast av den senaste tidens många tidningsnotiser om = eldsvådetillbud, förorsakade av slarv med blåslampor vid upptinandet av frusna rör. Vad vinterkyla och slarviga apparatsköta- re ha för samband med uppfinnare- svårigheterna förr och nu kan ju sy- nas svårbegripligt, det erkänns villigt. Men det är egentligen inte så märk- ligt som det låter: förf. har alldeles speciella sympatier för blåslampor, be- roende på att han ända sedan barndo- men haft nöjet att känna denna nytti- ga apparats uppfinnare, den för tre år sedan bortgångne fabrikören Carl Richard Nyberg. Han var inte bara en duktig tekniker och föregångsman inom förgasningsapparaternas områ- de, han var dessutom en god och glad samt inte så litet originell herre — och dessutom var han, vad jag skulle vilja kalla typisk för sin generations upp- finnare, vilka inte hade så stor fond av tekniska forskningsrön att stödja sig på, utan som följaktligen fingo Fantasibild av Ny- bergs flygmaskin, vil- ken cirkulerade i tid- ningsspalterna 1909. — 4 TEKNIK för ALLA RED Somstra SN j— emm LENE Emma LL Fm od AST DEEP ERNA Samma maskin sedan vingarna borttagits. själva leta sig fram till data och lagar, som en senare tids uppfinnare lätt hit- ta i uppslagsböckerna. 1880-talet, då Nybergs blåslampa såg dagen, var kan man säga de självlärda uppfinnarnas tidsålder. Det är betecknande, att det just var då, som fyra enkla, ostudera- de arbetare, satte djupa och varaktiga spår i vår tekniska historia, nämligen hrr C. R. Nyberg, F. W. Lindkvist, J. A. Svensson och B. A. Hjort. Av .dessa ha de tre förstnämnda bidragit med resp. blåslampan, fotogenköket och fotogenmotorn medan den siste i raden gjorde sin insats som affärs- man och organisatör på det industriel- la området — firman B. A. Hjort är ' ännu i dag en av de ledande inom verktygsbranschen. Men det är Nyberg, som denna ar- tikel skall ägnas. Hans levnadsöde är ett skolexempel på det gamla sön- dagsskoletemat om den lille fattige gossen, som efter en barndom av svält och umbäranden går ut i världen med de bekanta två tomma händerna för att sedan genom en okuvlig energi och omutlig hederlighet skapa sig en säker position inom den industriella värl- » den med därtill hörande vackert bank- konto. Det senare kan ju låta krasst — en människas kulturella insats mätes ju inte av bankkontot. Men i Ny- il bergs fall är det onekligen berättigat == att erinra om den saken. Den vittnar — om att han i motsats till så många an- dra duktiga uppfinnare hade ett ut- präglat praktiskt förstånd, som osvik- ligt sade honom, var fantasierna borde = sluta för att de inte skulle övergå till att bli fixa idéer, dessa fixa idéer, som fört så många uppfinnare inte bara till ruin utan också oroväckande nära hospitalet.