Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En märklig uppfinnare (Carl Richard Nyberg), av Karl Modin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nybergs ångdrivna flygmaskin kördes på karusellbana.
nat portarna till radioteknikens impo-
nerande byggnad, inom vilken sedan
tusentals ”småuppfinnare” fullkom-
nat verket — fullkomnat är förresten
inte rätta ordet, eftersom en kon-
struktion praktiskt taget aldrig blir
fullkomlig.
D essa funderingar föranledas när-
mast av den senaste tidens många
tidningsnotiser om = eldsvådetillbud,
förorsakade av slarv med blåslampor
vid upptinandet av frusna rör. Vad
vinterkyla och slarviga apparatsköta-
re ha för samband med uppfinnare-
svårigheterna förr och nu kan ju sy-
nas svårbegripligt, det erkänns villigt.
Men det är egentligen inte så märk-
ligt som det låter: förf. har alldeles
speciella sympatier för blåslampor, be-
roende på att han ända sedan barndo-
men haft nöjet att känna denna nytti-
ga apparats uppfinnare, den för tre år
sedan bortgångne fabrikören Carl
Richard Nyberg. Han var inte bara
en duktig tekniker och föregångsman
inom förgasningsapparaternas områ-
de, han var dessutom en god och glad
samt inte så litet originell herre — och
dessutom var han, vad jag skulle vilja
kalla typisk för sin generations upp-
finnare, vilka inte hade så stor fond
av tekniska forskningsrön att stödja
sig på, utan som följaktligen fingo
Fantasibild av Ny-
bergs flygmaskin, vil-
ken cirkulerade i tid-
ningsspalterna 1909.
—
4 TEKNIK för ALLA
RED Somstra
SN j—
emm LENE Emma
LL
Fm od AST DEEP ERNA
Samma maskin sedan vingarna borttagits.
själva leta sig fram till data och lagar,
som en senare tids uppfinnare lätt hit-
ta i uppslagsböckerna. 1880-talet, då
Nybergs blåslampa såg dagen, var kan
man säga de självlärda uppfinnarnas
tidsålder. Det är betecknande, att det
just var då, som fyra enkla, ostudera-
de arbetare, satte djupa och varaktiga
spår i vår tekniska historia, nämligen
hrr C. R. Nyberg, F. W. Lindkvist,
J. A. Svensson och B. A. Hjort. Av
.dessa ha de tre förstnämnda bidragit
med resp. blåslampan, fotogenköket
och fotogenmotorn medan den siste i
raden gjorde sin insats som affärs-
man och organisatör på det industriel-
la området — firman B. A. Hjort är ’
ännu i dag en av de ledande inom
verktygsbranschen.
Men det är Nyberg, som denna ar-
tikel skall ägnas. Hans levnadsöde
är ett skolexempel på det gamla sön-
dagsskoletemat om den lille fattige
gossen, som efter en barndom av svält
och umbäranden går ut i världen med
de bekanta två tomma händerna för
att sedan genom en okuvlig energi och
omutlig hederlighet skapa sig en säker
position inom den industriella värl-
» den med därtill hörande vackert bank-
konto. Det senare kan ju låta krasst —
en människas kulturella insats mätes
ju inte av bankkontot. Men i Ny-
il bergs fall är det onekligen berättigat
== att erinra om den saken. Den vittnar
— om att han i motsats till så många an-
dra duktiga uppfinnare hade ett ut-
präglat praktiskt förstånd, som osvik-
ligt sade honom, var fantasierna borde
= sluta för att de inte skulle övergå till
att bli fixa idéer, dessa fixa idéer,
som fört så många uppfinnare inte
bara till ruin utan också oroväckande
nära hospitalet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>