vw sin utbildning till ett visst fack och öva sig så mycket, att man blir expert här- uti. Sedan kan man efter tid och lägen- het ge sig på något annat. Vi komma då fram till den princip, som lancerats av en framstående amerikan där det heter: att man bör veta allting om nå- gonting och någonting om allting. Tänk på den meningen, den är lärorik! De ynglingar, som endast ha fritiden disponibel för sin utbildning, få ställa in sig på att försaka de flesta nöjen, som pojkar tycka om. Tiden måste utnyttjas till det yttersta för studier. Det är bätt- re att arbeta på något problem än att förstöra tiden på onyttiga ting. Endast den som vill ligga i och arbeta, kan räk- na med att komma framåt. Ett onyt- tigt nöjesliv motverkas effektivt bäst ge- nom att hålla ynglingarna sysselsatta under uppväxtårens både ordinarie tid och s. k. fritid. En del ynglingar ha den uppfattnin- gen att det är turen, som gör om man kan skapa sig framgång eller ej, men detta är ett stort misstag. Turen kan en- dast spela in, när två likvärdiga sökan- de finnas till samma befattning, men den skicklige väljes alltid framför den mindre skicklige. Ju bättre en yngling är skolad, desto lättare är det för honom att få anställning och ju högre avlö- ning kan han begära. Man måste hävda sig i konkurrensen. Fritidsstudierna göra alla dem, som deltaga i däruti, mera skic- kade att slå ut sina medtävlare. Man blir mera tränad och får ett bättre omdöme varigenom man också lättare erhåller befattningar inom «näringslivet och i samhället. åde de allmänbildande och specialise- rade fritidsstudierna, särskilt den tek- niska delen därav, har i vår tid en stor betydelse. Av tekniska ämnen sådana som matematik, fysik, ritteknik etc. an- ser jag det förstnämnda vara det vikti- gaste. Räkna i tid och otid, det utveck- lar hjärnan och höjer omdömesförmå- gan! De utländska språken äro också för svensk ungdoms del av mycket stor betydelse. Om man blott kan läsa eng- elska eller tyska eller bådadera, så kan man härigenom vinna stora fördelar. Det är nämligen så, att vi sakna litte- ratur på en hel del områden i Sverige, varför många av oss måste söka en hel del upplysningar på andra språk än vårt eget. Men tro inte de annonser, som säga, att man kan lära sig ett främman- de språk på 60 timmar, ty det är osan- ning. Anslå i stället 4 år för den upp- giften! Fritidsstudierna sker, som namnet an- ger, på sådan tid att de ej inkräkta på det ordinarie arbetet. För att leda såda- na studier finnes i vårt land en mängd aftonskolor och korrespondensinstitut. Då de äro alltför många för att här uppräk- nas, vill jag blott hänvisa till telefonka- talogernas yrkesregister under rubriken: Skolor och andra undervisningsanstal- ter. För Stockholms del kan jag emel- lertid nämna Stockholms stads lärlings- och yrkesskolor, Tekniska institutet samt Brevskolan och NKI-skolan. I de kommunala och statliga aftonskolorna är undervisningen så gott som avgifts- fri. De privata skolorna däremot debi- tera ganska höga avgifter, men för dem som ej ha medel till fritidsstudier kan avgiften sänkas. Men alla utgifter för studieändamål äro väl använda pengar. vösta Karlsson i Örby är en synnerligen skicklig ”fritidspicklare”, som sysslar med båtmodeller, bygger modelljärnväg och sni dar i trä. Här lägger han sista hand vid en av sina många modellbåtar. Även pappan, Gustaf Karlsson, går med liv och lust upp i sonens hobby. Många ynglingar ha frågat mig om fri- tidsskolorna erkännas ha någon bety- delse vid rekrytering av personal i indu- strin. Det finns endast ett svar på den frågan och det är, att dessa skolor ha en mycket stor betydelse för industrin. Vad skulle företagarna egentligen ta sig till, om ungdomen inte hade tillfälle skola sig på fritid? Det skulle uppstå en brist på ledare och tekniker, som vi nu inte kunna fatta. För att ta mig själv såsom ett exem- pel så kan jag meddela, att jag utom (Forts. å sid. 22.) TEKNIK för ALLA 115