- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 17. 24 april 1942 /
15

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utnyttja fritiden, av A. E. Fristedt - På fritid: Båtmodeller

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vw

sin utbildning till ett visst fack och öva
sig så mycket, att man blir expert här-
uti. Sedan kan man efter tid och lägen-
het ge sig på något annat. Vi komma
då fram till den princip, som lancerats
av en framstående amerikan där det
heter: att man bör veta allting om nå-
gonting och någonting om allting. Tänk
på den meningen, den är lärorik!

De ynglingar, som endast ha fritiden
disponibel för sin utbildning, få ställa in
sig på att försaka de flesta nöjen, som
pojkar tycka om. Tiden måste utnyttjas
till det yttersta för studier. Det är bätt-
re att arbeta på något problem än att
förstöra tiden på onyttiga ting. Endast
den som vill ligga i och arbeta, kan räk-
na med att komma framåt. Ett onyt-
tigt nöjesliv motverkas effektivt bäst ge-
nom att hålla ynglingarna sysselsatta
under uppväxtårens både ordinarie tid
och s. k. fritid.

En del ynglingar ha den uppfattnin-
gen att det är turen, som gör om man
kan skapa sig framgång eller ej, men
detta är ett stort misstag. Turen kan en-
dast spela in, när två likvärdiga sökan-
de finnas till samma befattning, men
den skicklige väljes alltid framför den
mindre skicklige. Ju bättre en yngling
är skolad, desto lättare är det för honom
att få anställning och ju högre avlö-
ning kan han begära. Man måste hävda
sig i konkurrensen. Fritidsstudierna göra
alla dem, som deltaga i däruti, mera skic-
kade att slå ut sina medtävlare. Man blir
mera tränad och får ett bättre omdöme
varigenom man också lättare erhåller
befattningar inom «näringslivet och i
samhället.

åde de allmänbildande och specialise-

rade fritidsstudierna, särskilt den tek-
niska delen därav, har i vår tid en stor
betydelse. Av tekniska ämnen sådana
som matematik, fysik, ritteknik etc. an-
ser jag det förstnämnda vara det vikti-
gaste. Räkna i tid och otid, det utveck-
lar hjärnan och höjer omdömesförmå-
gan! De utländska språken äro också
för svensk ungdoms del av mycket stor
betydelse. Om man blott kan läsa eng-
elska eller tyska eller bådadera, så kan
man härigenom vinna stora fördelar.
Det är nämligen så, att vi sakna litte-
ratur på en hel del områden i Sverige,
varför många av oss måste söka en hel
del upplysningar på andra språk än vårt
eget. Men tro inte de annonser, som
säga, att man kan lära sig ett främman-
de språk på 60 timmar, ty det är osan-
ning. Anslå i stället 4 år för den upp-
giften!

Fritidsstudierna sker, som namnet an-
ger, på sådan tid att de ej inkräkta på
det ordinarie arbetet. För att leda såda-
na studier finnes i vårt land en mängd
aftonskolor och korrespondensinstitut. Då
de äro alltför många för att här uppräk-
nas, vill jag blott hänvisa till telefonka-
talogernas yrkesregister under rubriken:
Skolor och andra undervisningsanstal-
ter. För Stockholms del kan jag emel-
lertid nämna Stockholms stads lärlings-
och yrkesskolor, Tekniska institutet
samt Brevskolan och NKI-skolan. I de
kommunala och statliga aftonskolorna
är undervisningen så gott som avgifts-
fri. De privata skolorna däremot debi-
tera ganska höga avgifter, men för dem
som ej ha medel till fritidsstudier kan
avgiften sänkas. Men alla utgifter för
studieändamål äro väl använda pengar.

vösta Karlsson i Örby är en synnerligen skicklig ”fritidspicklare”, som sysslar med

båtmodeller, bygger modelljärnväg och sni

dar i trä. Här lägger han sista hand vid

en av sina många modellbåtar. Även pappan, Gustaf Karlsson, går med liv och lust
upp i sonens hobby.

Många ynglingar ha frågat mig om fri-
tidsskolorna erkännas ha någon bety-
delse vid rekrytering av personal i indu-
strin. Det finns endast ett svar på den
frågan och det är, att dessa skolor ha en
mycket stor betydelse för industrin. Vad
skulle företagarna egentligen ta sig till,

om ungdomen inte hade tillfälle skola sig
på fritid? Det skulle uppstå en brist
på ledare och tekniker, som vi nu inte
kunna fatta.

För att ta mig själv såsom ett exem-
pel så kan jag meddela, att jag utom

(Forts. å sid. 22.)

TEKNIK för ALLA 115

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:15:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-17/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free