Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utnyttja fritiden, av A. E. Fristedt - “Sländan“ — TfA:s folkbåt. VII - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hands.
Samtidigt
passa på, att ångpannan ej torrkokar.
Så snart man är klar för att basa in
ett spant, vilket arbete helst fordrar
måste man noga
Sedan Såhar
Span? I
JR
två personer, uttages kvickt ett spant
från trumman, vars lucka omedelbart
därpå stänges. Böj spantet kvickt utan
knyckar och placera det på sin plats.
Var och en håller därvid i var sin än-
da av spantet. Enär det blir ganska
varmt om händerna, bör man taga på
sig ull- eller skinnvantar till skydd.
När spantet kommit på sin plats, skall
det fästas provisoriskt med en skruv-
tving på varje sida. För att undvika
svarta märken efter skruvtvingarna,
böra dessa viras med något tyg eller
också kunna träbrickor läggas mellan
tvingarna och spantet. Den som är
flink, kan slå i kopparspiken från ut-
sidan, medan spantet är mjukt och
varmt. Detta fordrar dock en viss
vana, ty den ovane har en viss benä-
genhet att slå i spiken snett. Men man
sparar mycken tid, om man kan det.
Är man ovan, fäster man spantet till
kölen provisoriskt med en eller två
trådspik och sätter kopparspik på var-
je sida i översta bordet, så att skruv-
tvingarna kunna lösgöras för nästa
spant.
Med nästa spant förfares på sam-
ma sätt. Glöm ej att lägga i ett nytt
spant i trumman, så snart ett tagits
UT
När man kommit förbi mittpartiet
och båten börjar smalna av, måste,
samtidigt som «böjningen utföres,
spantet givas mer eller mindre kant-
krok framöver med toppen (i akter-
skeppet akteröver med toppen). Där-
igenom uppnår man, att spantet läg-
ger sig intill bordläggningen med den
kant, som ligger närmast mittpartiet
av båten. Fig. 4 visar, hur spantet
först bockas fram för att sedan dra-
gas akteröver, varvid spantet får den
nödvändiga smyg, som är nödvändig
för att det skall lägga sig intill bord-
läggningen. Detta visar de heldragna
linjerna på fig. 5 (de streckade visa,
hur de icke skola ligga).
När alla spanten äro insatta, sko-
la de nitas fast med kopparspik och
gavlarna borttagas. Men dessförinnan
böra några tvärskeppssent insättas.
Det räcker med förslagsvis tre st.
Dessa skola hålla båten i form, när
gavlarna tagas ut. Tvärsenten kunna
vara 3” X 3/4” eller dylikt och fästas
med trådspik till spantens sidor. Sätt
dem i höjd med näst översta bord-
gångs överkant. På de ställen, där
gavlarna suttit, skola spant inbasas.
När dessa insatts och samtliga spant
nitats, böra fyllningskilar insättas
mellan nedersta bordet och spantet
(se fig. 6).
Nästa artikel i denna serie införes
TDEASnIT 103
26 TEKNIK för ALLA
Ni kan från vilket da-
tum som helst förnya
Eder prenumeration på
IERA
Prenumerationspriset
är endast:
Helår Ssis fasen Kr. 15: —
Halvår SGÖNALGANLEGUNGISÅ ” 7: 75
Kvartal NISIN Sj die Siv: in eta late fe ” 4; =
Teknik för Alla, Box 3137, Stockholm 3
UTNYTTJA FRITIDEN!
(Forts. fr. sid. 22.)
vara hela maskiner utan det är bäst att
börja med en enkel krok eller ett nytt,
bättre häftstift eller liknande nyttiga
småsaker.
Om de för verkstadsindustrien oum-
bärliga precisionspassbitarna tillkommit
på fritid, vet jag inte, men det troliga är
att C. E. Johansson i Eskilstuna, som
uppfunnit dem, inte släppte sitt system
vare sig natt eller dag, tills det var ut-
format på det lämpligaste sättet. John
Ericsson brukade arbeta natt och dag på
sina maskiner och Thomas A. Edison var
ofta verksam när de andra sovo. Dr.
Wingqvist, det sfäriska kullagrets upp-
finnare, är fortfarande verksam vid rit-
bordet bittida och sent. Lagerman och de
Laval voro nog inte heller så noga med
arbetstiden.
Bland de mera epokgörande uppfin-
ningar och upptäckter, som tillkommit
genom fritidsverksamhet må här nämnas
Thomasprocessen, vilket tillgick på det
sättet, att engelsmannen 8. G. Thomas,
som tog en kurs i kemi i en aftonskola i
London, en kväll hörde läsaren säga, att
den som kunde bortskaffa fosforn i Bes-
semerkonvertern skulle få sin framtid
tryggad. Thomas introducerade en tid
därefter den basiska infodringen med
revolutionerande resultat. Tidigare bru-
kade endast sur infodring användas för
Bessemerkonvertrarna.
Robert Fulton konstruerade på fritid
den första ångbåten år 1793. Ar 1846
skapades som fritidssysselsättning den
första symaskinen av Elias Howe, och
Cyrus Mc Cormick gjorde skördemaski-
nen likaledes på fritid. Henry Ford bru-
kade också arbeta hemma med sina mo-
torvagnar liksom George Westinghouse
med luftbromsen. I bröderna Wrights
utveckling av flygmaskinen ingick också
säkert en hel del fritidsarbete.
Mycket skulle jag här kunna tillägga
men det sagda får vara nog. Men, poj-
kar, glöm inte att svårigheterna äro till
för att övervinnas, förlora aldrig modet,
släpp aldrig efter utan arbeta energiskt!
förr eller senare blir ni upptäckta och
därmed är en bättre framtid tryggad åt
eder än den ni utan fritidsarbete skulle
ha erhållit.
RESER
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
