hands. Samtidigt passa på, att ångpannan ej torrkokar. Så snart man är klar för att basa in ett spant, vilket arbete helst fordrar måste man noga Sedan Såhar Span? I JR två personer, uttages kvickt ett spant från trumman, vars lucka omedelbart därpå stänges. Böj spantet kvickt utan knyckar och placera det på sin plats. Var och en håller därvid i var sin än- da av spantet. Enär det blir ganska varmt om händerna, bör man taga på sig ull- eller skinnvantar till skydd. När spantet kommit på sin plats, skall det fästas provisoriskt med en skruv- tving på varje sida. För att undvika svarta märken efter skruvtvingarna, böra dessa viras med något tyg eller också kunna träbrickor läggas mellan tvingarna och spantet. Den som är flink, kan slå i kopparspiken från ut- sidan, medan spantet är mjukt och varmt. Detta fordrar dock en viss vana, ty den ovane har en viss benä- genhet att slå i spiken snett. Men man sparar mycken tid, om man kan det. Är man ovan, fäster man spantet till kölen provisoriskt med en eller två trådspik och sätter kopparspik på var- je sida i översta bordet, så att skruv- tvingarna kunna lösgöras för nästa spant. Med nästa spant förfares på sam- ma sätt. Glöm ej att lägga i ett nytt spant i trumman, så snart ett tagits UT När man kommit förbi mittpartiet och båten börjar smalna av, måste, samtidigt som «böjningen utföres, spantet givas mer eller mindre kant- krok framöver med toppen (i akter- skeppet akteröver med toppen). Där- igenom uppnår man, att spantet läg- ger sig intill bordläggningen med den kant, som ligger närmast mittpartiet av båten. Fig. 4 visar, hur spantet först bockas fram för att sedan dra- gas akteröver, varvid spantet får den nödvändiga smyg, som är nödvändig för att det skall lägga sig intill bord- läggningen. Detta visar de heldragna linjerna på fig. 5 (de streckade visa, hur de icke skola ligga). När alla spanten äro insatta, sko- la de nitas fast med kopparspik och gavlarna borttagas. Men dessförinnan böra några tvärskeppssent insättas. Det räcker med förslagsvis tre st. Dessa skola hålla båten i form, när gavlarna tagas ut. Tvärsenten kunna vara 3” X 3/4” eller dylikt och fästas med trådspik till spantens sidor. Sätt dem i höjd med näst översta bord- gångs överkant. På de ställen, där gavlarna suttit, skola spant inbasas. När dessa insatts och samtliga spant nitats, böra fyllningskilar insättas mellan nedersta bordet och spantet (se fig. 6). Nästa artikel i denna serie införes TDEASnIT 103 26 TEKNIK för ALLA Ni kan från vilket da- tum som helst förnya Eder prenumeration på IERA Prenumerationspriset är endast: Helår Ssis fasen Kr. 15: — Halvår SGÖNALGANLEGUNGISÅ ” 7: 75 Kvartal NISIN Sj die Siv: in eta late fe ” 4; = Teknik för Alla, Box 3137, Stockholm 3 UTNYTTJA FRITIDEN! (Forts. fr. sid. 22.) vara hela maskiner utan det är bäst att börja med en enkel krok eller ett nytt, bättre häftstift eller liknande nyttiga småsaker. Om de för verkstadsindustrien oum- bärliga precisionspassbitarna tillkommit på fritid, vet jag inte, men det troliga är att C. E. Johansson i Eskilstuna, som uppfunnit dem, inte släppte sitt system vare sig natt eller dag, tills det var ut- format på det lämpligaste sättet. John Ericsson brukade arbeta natt och dag på sina maskiner och Thomas A. Edison var ofta verksam när de andra sovo. Dr. Wingqvist, det sfäriska kullagrets upp- finnare, är fortfarande verksam vid rit- bordet bittida och sent. Lagerman och de Laval voro nog inte heller så noga med arbetstiden. Bland de mera epokgörande uppfin- ningar och upptäckter, som tillkommit genom fritidsverksamhet må här nämnas Thomasprocessen, vilket tillgick på det sättet, att engelsmannen 8. G. Thomas, som tog en kurs i kemi i en aftonskola i London, en kväll hörde läsaren säga, att den som kunde bortskaffa fosforn i Bes- semerkonvertern skulle få sin framtid tryggad. Thomas introducerade en tid därefter den basiska infodringen med revolutionerande resultat. Tidigare bru- kade endast sur infodring användas för Bessemerkonvertrarna. Robert Fulton konstruerade på fritid den första ångbåten år 1793. Ar 1846 skapades som fritidssysselsättning den första symaskinen av Elias Howe, och Cyrus Mc Cormick gjorde skördemaski- nen likaledes på fritid. Henry Ford bru- kade också arbeta hemma med sina mo- torvagnar liksom George Westinghouse med luftbromsen. I bröderna Wrights utveckling av flygmaskinen ingick också säkert en hel del fritidsarbete. Mycket skulle jag här kunna tillägga men det sagda får vara nog. Men, poj- kar, glöm inte att svårigheterna äro till för att övervinnas, förlora aldrig modet, släpp aldrig efter utan arbeta energiskt! förr eller senare blir ni upptäckta och därmed är en bättre framtid tryggad åt eder än den ni utan fritidsarbete skulle ha erhållit. RESER