- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 18. 1 maj 1942 /
5

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den flygande skotten, av Tore Westerman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

London—Edinburgh utan uppehåll tt oförglömligt datum i ”Flygan- de Skottens” historia är den 11 juli 1927, då den berömda expressen gjorde första ”non stop” turen emel- lan London och Newcastle, det vill med andra ord säga den dag, då hela den 43 mil långa distansen tillrygga- lades utan ett enda uppehåll på sträc- kan. Detta var en anmärkningsvärd händelse, ty aldrig förr hade något tåg passerat en så pass lång järnvägs- sträcka utan att göra uppehåll. Det dröjde dock inte länge förrän tåget framfördes ända till Edinburgh utan att ens göra uppehåll i Newcastle. För att kunna framföra tågen en så pass lång distans utan uppehåll, hade man dock varit tvungen att vid- taga särskilda åtgärder, dels måste ju loket ha sitt vattenförråd påfyllt, dels var man tvungen att möjliggöra per- sonalavlösning på loket, då det visade sig vara alltför ansträngande för två man att ensamma föra tåget en så lång sträcka. Mellan spåren lät man sålunda med jämna mellanrum bygga långsträckta och smala vattenrännor, som automatiskt hållas fyllda med vat- Är 1927 gjorde ”Flygande Skotten” den första non-stopturen till. Newcastle, långa vägen till Edinburgh utan att tåget stannade en enda gång mellan de båda städerna. BB ten. Genom att under tågets gång ned- sänka ett med tenderns vattenrum för- bundet rör pressas genom tåget rörelse vattnet upp i röret och faller därefter ned i tanken. Lokomotiven ha dess- utom försetts med apparater för auto- matisk smörjning av axellager och cy- lindrar. För att möjliggöra lokperso- nalens avlösning har man låtit bygga korridortendrar. I den efter loket föl- jande personvagnen uppehåller sig så- lunda en förare och dennes eldare som aro redo att gripa in, när den på loket varande personalen efter 374 timmes tjänstgöring skall avlösas. Den utvi- lade personalen passerar då genom tenderkorridoren och intager därefter sina kollegers platser i lokets hytt, utan att tåget därför behöver stanna, och ”Flygande Skotten” ilar med snabba kolvslag vidare. Strömlinje-”skotte” gör 203 km/tim. rån den 4 juli 1938 är ”Flygande Skotten” ett strömlinjetåg. Nya eleganta strömlinjelok samt nya luxu- ösa personvagnar — det är ”Flygande Skotten” av i dag. Med ett av de nya strömlinjeloken, no. 4468 ”Mallard” KE SEE och följande år reste man hela den 63 har man lyckats uppnå en hastighet av 203 km/tim. De 64 milen till skot- tarnas huvudstad tillryggalägges nu- mera på sju timmar, trots att vissa hastighetsnedsättningar måst tillgri- pas. Tåget framföres numera med en Pegransad hastighet av c:a I30 km/tim. Förutom det nya loket består tågsättet av tolv luxuöst inredda I:a och 3:e klass vagnar. Förutom res- taurantvagnen finnes en särskild kupé för de kvinnliga passagerarna, utrus- tad med stora väggfasta speglar och toilettbord, varest en resande lady ostört kan ägna sig åt sin make-up. I England är ”Flygande Skotten” ett oerhört populärt tåg, kanske inte minst därför att man inte behöver er- lägga någon extra avgift för att få medfölja detta traditionsmättade ex- presståg. ”Flygande Skotten” är dock inte som många tro världens snabbaste tåg — det är inte ens det snabbaste tåget i England, ty under åren ha många snabbare konkurrenter börjat visa sig på järnvägarna som sträcka sig upp mot Skottland. Med ”Corona- tion Scot”, som är den argaste kon- kurrenten, nådde man vid krigsutbrot- tet den skotska huvudstaden på endast 6 timmar — men det är en annan historia. - mil Med detta lok, som är av den s. k. Pacific-typen, uppnådde man för ett par år sedan en hastighet av 176 km/tim. TEKNIK för ALLA 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:54:23 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-18/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free