> PER Ert mmm Hr tre trtd KET thi! trtrrtrtrtrtnteekett if agr 10 BA trrnknintntrinninnat OTTO AT Nr 19. 8 maj Teknisk Revy 1942. 3:e årg. Red. & exp. Tunnelgatan 3, Stockholm. Redaktör och ansv. utgivare Gunnar Fahlnes. Annonsavdelningen, Tunnelgatan 3, tel. 1011 99. 7: 75 kr., kvartal 4: — kr. Red.-sekr. Yngve Norrvi. Prenumerationspris helår 15: — Postgirokonto 15 79 92. Postbox 3137, Stockholm 3. Arg. III. Telefon växel: 11 60 79, 1011 99. kr., halvår Eftertryck av Teknik för Allas innehåll förbjudes! HANGARFARTYGEN I [e att låta flygplan starta från ett fartyg är inte så ny, som man kanske föreställer sig. Endast några år efter att flygplanet kom till praktisk använd- ning som kommunikationsmedel, ' eller närmare bestämt den 14 november 1910, startade amerikanaren Eugen Ely med ett Curtiss-biplan med flottörer från däcket på kryssaren Birmingham, me- dan fartyget utförde manövrer i Chesa- peakviken. Han landade efter en flygning på ungefär två engelska mil ett stycke från stranden i Norfolk. Den 19 januari året därpå lyckades han även landa på däcket till en kryssare, Pennsylvania, på vars akterdäck en något sluttande bräd- plattform av 40 meters längd och 18 me- ters bredd uppförts. Genom en sinnrik bromsinrättning lyckades han stanna flygplanet på plattformen, utan att det skadades, trots en landningshastighet av 70 km/tim. Experimenten, som upprepa- des flera gånger och utfördes även i mörker, voro ju rätt lustiga men hade nog ej lyckats i blåst eller om fartyget rört sig i sjön. En vindstöt just i land- ningsögonblicket skulle säkert ha blivit ödesdiger. Ely fick emellertid icke slut- föra sina experiment, ty vid en flygning den 19 oktober 1911 vid Macon störtade han och dödades. I Europa utfördes den första flygstar- ten från ett fartygsdäck den 10 januari 1912, då engelsmannen Samson startade från en improviserad plattform på slag- skeppet Africas däck och sedermera lan- dade där. Under förra världskriget fö- rekom ofta flygmaskiner ombord på far- tyg för spaning och uppbringande av handelsfartyg. Den mest omtalade av dessa ”flygplanskryssare” var den tyska hjälpkryssaren Wolf med sin flygmaskin Woölfchen, förd av löjtnant Stein och flygmästare Fabich, vilka härjade i far- vattnen ända uppifrån Island, runt Afrika och Australien från november 1916 till februari 1918. Här förekom emellertid ingen start eller landning på fartyget, utan flygplanet sattes såväl ut från som togs ombord på detsamma medelst en lyftkran. När flygmaskinen icke användes, förvarades den i en väl dold hangar på däcket. Dylika hjälp- kryssare med hangar på däcket före- kommo även inom engelska och franska marinen. Det moderna krigets vandrande flyg- baser äro snabba, farliga och sårbara av HARALD MARTIN ör att vinna herravälde i luften fordras icke blott ett flygvapen utan även baser, från vilka flygförbanden kunna nå sitt egentliga verksamhets- område. På eget eller erövrat territori- um kunna landflygbaser upprättas, men dock kvarstå stora områden som icke kunna nås, nämligen de stora haven och länder bortom dessa. Det är sålunda na- turligt, att de militära stormakterna ve- lat utvidga verkningsområdet för sina flygplan genom att skaffa sig flytande baser. Fördelarna härav äro flera. Sam- verkan mellan flyg- och sjöstridskrafter kan snabbt etableras även på sådana avstånd från egen kust, att landbaserade flygförband icke kunna ingripa eller på grund av långa flygvägar skulle kom- ma för sent. Flottorna vinna därigenom ökade spaningsmöjligheter, större slag- kraft och större möjligheter till jakt- skydd. Från flytande baser kunna fient- liga krigs- och handelsfartyg anfallas med flygstridskrafter var som helst på världshaven. Slutligen kunna också flyg- stridskrafter från baser till sjöss nå de- lar av fiendens territorium, som äro oåt- komliga från landbaserna. Förra världskriget påskyndade givet- vis försöksverksamheten, men - någon större praktisk betydelse fick det far- tygsbaserade flyget icke under detta krig. Först efter fredsslutet hade man kommit så långt, att man ombord kunde medföra flygförband i större skala. Fartygsbasering av flygplan göres nu enligt tre olika metoder, nämligen base- ring på hangarfartyg, på flygmoderfar- Ett av de amerikanska hangarfartygen, ”Saratoga”, > Panamakanalen.