- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 19. 8 maj 1942 /
3

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - Hangarfartygen, av Harald Martin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

> PER

Ert mmm Hr tre trtd KET thi!

trtrrtrtrtrtnteekett

if agr 10 BA
trrnknintntrinninnat OTTO AT

Nr 19. 8 maj

Teknisk Revy 1942. 3:e årg.

Red. & exp. Tunnelgatan 3, Stockholm. Redaktör och ansv. utgivare Gunnar Fahlnes.
Annonsavdelningen, Tunnelgatan 3, tel. 1011 99.
7: 75 kr., kvartal 4: — kr.

Red.-sekr. Yngve Norrvi.

Prenumerationspris helår 15: —
Postgirokonto 15 79 92. Postbox 3137, Stockholm 3. Arg. III.

Telefon växel: 11 60 79, 1011 99.

kr., halvår

Eftertryck av Teknik för Allas innehåll förbjudes!

HANGARFARTYGEN

I [e att låta flygplan starta från ett

fartyg är inte så ny, som man kanske
föreställer sig. Endast några år efter
att flygplanet kom till praktisk använd-
ning som kommunikationsmedel, ’ eller
närmare bestämt den 14 november 1910,
startade amerikanaren Eugen Ely med
ett Curtiss-biplan med flottörer från
däcket på kryssaren Birmingham, me-
dan fartyget utförde manövrer i Chesa-
peakviken. Han landade efter en flygning
på ungefär två engelska mil ett stycke
från stranden i Norfolk. Den 19 januari
året därpå lyckades han även landa på
däcket till en kryssare, Pennsylvania, på
vars akterdäck en något sluttande bräd-
plattform av 40 meters längd och 18 me-
ters bredd uppförts. Genom en sinnrik
bromsinrättning lyckades han stanna
flygplanet på plattformen, utan att det
skadades, trots en landningshastighet av
70 km/tim. Experimenten, som upprepa-
des flera gånger och utfördes även i
mörker, voro ju rätt lustiga men hade
nog ej lyckats i blåst eller om fartyget
rört sig i sjön. En vindstöt just i land-
ningsögonblicket skulle säkert ha blivit
ödesdiger. Ely fick emellertid icke slut-
föra sina experiment, ty vid en flygning
den 19 oktober 1911 vid Macon störtade
han och dödades.

I Europa utfördes den första flygstar-
ten från ett fartygsdäck den 10 januari
1912, då engelsmannen Samson startade
från en improviserad plattform på slag-
skeppet Africas däck och sedermera lan-
dade där. Under förra världskriget fö-
rekom ofta flygmaskiner ombord på far-
tyg för spaning och uppbringande av
handelsfartyg. Den mest omtalade av
dessa ”flygplanskryssare” var den tyska
hjälpkryssaren Wolf med sin flygmaskin
Woölfchen, förd av löjtnant Stein och
flygmästare Fabich, vilka härjade i far-
vattnen ända uppifrån Island, runt
Afrika och Australien från november
1916 till februari 1918. Här förekom
emellertid ingen start eller landning på
fartyget, utan flygplanet sattes såväl
ut från som togs ombord på detsamma
medelst en lyftkran. När flygmaskinen
icke användes, förvarades den i en väl
dold hangar på däcket. Dylika hjälp-
kryssare med hangar på däcket före-
kommo även inom engelska och franska
marinen.

Det moderna krigets vandrande flyg-

baser äro snabba, farliga och sårbara
av HARALD MARTIN

ör att vinna herravälde i luften

fordras icke blott ett flygvapen utan
även baser, från vilka flygförbanden
kunna nå sitt egentliga verksamhets-
område. På eget eller erövrat territori-
um kunna landflygbaser upprättas, men
dock kvarstå stora områden som icke
kunna nås, nämligen de stora haven och
länder bortom dessa. Det är sålunda na-
turligt, att de militära stormakterna ve-
lat utvidga verkningsområdet för sina
flygplan genom att skaffa sig flytande
baser. Fördelarna härav äro flera. Sam-
verkan mellan flyg- och sjöstridskrafter
kan snabbt etableras även på sådana
avstånd från egen kust, att landbaserade
flygförband icke kunna ingripa eller på
grund av långa flygvägar skulle kom-
ma för sent. Flottorna vinna därigenom

ökade spaningsmöjligheter, större slag-
kraft och större möjligheter till jakt-
skydd. Från flytande baser kunna fient-
liga krigs- och handelsfartyg anfallas
med flygstridskrafter var som helst på
världshaven. Slutligen kunna också flyg-
stridskrafter från baser till sjöss nå de-
lar av fiendens territorium, som äro oåt-
komliga från landbaserna.

Förra världskriget påskyndade givet-
vis försöksverksamheten, men - någon
större praktisk betydelse fick det far-
tygsbaserade flyget icke under detta
krig. Först efter fredsslutet hade man
kommit så långt, att man ombord kunde
medföra flygförband i större skala.

Fartygsbasering av flygplan göres nu
enligt tre olika metoder, nämligen base-
ring på hangarfartyg, på flygmoderfar-

Ett av de amerikanska hangarfartygen, ”Saratoga”, > Panamakanalen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:15:46 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-19/0003.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free