- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 19. 8 maj 1942 /
4

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hangarfartygen, av Harald Martin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

”Saratoga” är
plats för 90 flygplan.

tyg och ombord på stridsfartyg (slag-
skepp och kryssare). Flygförbandens
uppgifter och användbarhet vid den ena
eller andra baseringsmetoden äro vä-
sentligt olika.

Hangarfartyget utgör ett flytande
flygfält med alla till en flygbas hörande
anordningar och är avsett för hjulför-
sedda flygplan, alltså landflygplan. An-
talet flygplan som kan medföras på hit-
tills färdigställda enheter växlar mellan
15 och 90. Fartygets hela översta däck
är utformat till ett flygdäck, där flyg-
planen starta och landa. Skorstenar,
master och manöverbryggor äro sam-
manförda till en smal grupp eller ”ö”
vid ena kanten av flygdäcket, eller också
utmynna skorstenarna horisontellt åt
fartygets ena sida (eller fällas ut), och
bryggorna placeras i höjd med flygdäc-
ket. Dessa yttre drag ge hangarfarty-
gen ett säreget, oformligt utseende, vil-
ket just inte är ägnat att fröjda ett
sjömansöga. Flygdäckets längd är givet-
vis begränsad och varierar mellan 160
och 276 meter. Start och landning kun-
na därför som regel utföras endast om
fartyget går med hög fart mot vinden.
Landningssträckan nedbringas även ge-
nom fjädrande bromslinor, som spännas
tvärs över däcket och haka fast i en på
flygplanets stjärt monterad krok. Hn
annan bromsinrättning består av kablar
och sandsäckar. Två kablar löpa längs
med däcket, och tvärs över detta äro
transversella kablar sträckta vilkas fäst-
punkter kunna löpa längs de båda först-
nämnda kablarna. Vid de transversella
kablarna hänga sandsäckar som släpa
mot däcket. När ett flygplan skall landa,
styr dess förare fram det, så att det sän-
ker sig nästan horisontellt. När han når
däcket stoppar han motorn, varvid de
transversella kablarna dragas med av
hjulstället och släpa på sandsäckarna,

4 TEKNIK för ALLA

världens största (?) hangarfartyg,

mäter 33.000 ton och har
Farten är 34 knop.

vilka verka som broms och hejda flyg-
planet utan svåra stötar.

Njöödvändigheten av däck utan påbygg-

nader är betingad icke enbart med
avseende på utrymme vid start och land-
ning utan även för att skapa för land-
ning gynnsamma vindförhållanden. Fö-
remål i en luftströms väg orsaka näm-
ligen virvelbildningar, vilka i sin tur
ogynnsamt påverka ett flygplan, som
framgår med landningsfart. Som bekant
är ett flygplan då ytterst känsligt för
onormala luftströmningar och betydligt
mindre känsligt på rodren. En vertikal
luftströmning kan orsaka, att flygplanet
hastigt ”sätter sig” med påföljd att
landningsstället kvaddas; ett sidovind-
kast kan orsaka, att flygplanet kastas
över bord etc. Vid prov i vindtunnel, som
företagits med modeller av olika hangar-
fartyg med nämnda ”ö” på ena sidan,
har framgått, att praktiskt taget hela
däcket varit fritt från virvelbildningar.

För att möjliggöra start med tung
last eller start från stillaliggande fartyg
finnes på en del fartyg katapulter in-
byggda i flygdäckets förliga del. Dessa
komma även till användning, om flyg-
däcket under strid skadats. I flygdäcket
finnas inlagda ett antal hissplattor, på
vilka flygplanen kunna sänkas ned till
de på underliggande däck anordnade
hangarerna. I anslutning till dessa ligga
verkstäder och förråd. En stor del av
fartyget upptages vidare av förlägg-
ningsutrymmen för den avsevärda per-
sonalstyrka, som erfordras för fartygets
och flygmaterielens handhavande.

För att våra läsare skola kunna skapa

sig en uppfattning om hur flygtjäns-
ten bedrives från ett med flygdäck för-
sett flygplanfartyg, vilja vi i anknyt-
ning till några bilder från ett engelskt

hangarfartyg lämna en kort orientering
härom.

Vi ta som exempel hangarfartyget
Eagle, som har ett från för till akter
genomgående flygdäck med en längd av
203 m och en bredd av 30,5 m. Flygpla-
nen, 21 till antalet, förvaras i en hangar
under flygdäcket, och förbindelsen mel-
lan däcket och hangaren ombesörjes av
två hissar. Besättningen uppgår till i
runt tal 1.000 man, varav omkring 250
utgöres av flygpersonal. För flygplanens
handhavande ombord finnes avdelad en
särskild handräckningsstyrka — ”flyg-
stationspersonal” — vilken står under
befäl av en flygofficer — ”stationsoffi-
cer”. Denna personal tillkommer det att
ta hand om flygplanen, så snart de ”tagit
däck”, transportera dem från och till
däck samt biträda vid starten. Det är
självfallet, att den hastighet och preci-
sion, med vilken landning och start kan
äga rum, beror av den ”smartness” denna
flygstationspersonal utvecklar, och att
härför kräves stor övning men framför-
allt omdöme och vaksamhet är lika själv-
klart.

Låt oss så följa förloppet av en från
Eagle utgående flygning med ett för-
band om 6 st. Hawker Osprey-jaktplan.
I detta sammanhang kan nämnas, att de
flygplan, som medföras ombord på
hangarfartyg som regel äro försedda
med bakåt fällbara vingar för att ut-
rymmet ombord skall tillvaratagas så väl
som möjligt. I allmänhet äro de även
av biplanstyp, som fordra kortare start-
och landningssträcka. Såväl spanings-
som jakt-, torped- och lätta bombflyg-
plan kunna medföras.

En halv timme före den för starten
fastställda tiden är flygdäcket öde och
tomt. Men så öppnas luckorna till en av
hissarna, och i snabb följd komma flyg-
planen upp ur hangaren och placeras på
däck i rad efter varandra. När flygpla-
nen stå på startlinjen, äro tvenne par
klossar applicerade vid hjulen, ett par
framför och ett bakom. De senare ha
till uppgift att förhindra flygplanen att
röra sig bakåt dels på grund av det
vinddrag, som uppstår genom fartygets
rörelse framåt mot vinden, dels också
det drag, som uppstår, då ett framförva-
rande flygplan startar. Vid den för
start angivna tidpunkten äro samtliga
motorer i gång, och de förutnämnda
hjulklossarna fasthållas nu på sina plat-
ser av på däcket liggande handräck-
ningsmän. När tiden för start är inne,
ges en signal från bryggan, varvid de
främre hjulklossarna tagas undan, föra-
ren ger ”fullgas” och flygplanet startar.
På detta sätt startar flygplan efter flyg-
plan i rask följd på signal från stations-
officeren, och inom en mycket kort tid
är hela förbandet i luften.

När den förelagda uppgiften är löst,
skola flygplanen landa ombord. En sig-
nal från fartyget angiver att förbandet
skall förbereda landning. Varje flygplan
i förbandet har emellertid sin speciella
signal, och först när denna ”blåser” får
flygplanet i fråga landa. Så snart flyg-
planet ”tagit däck”, tages det om hand
av handräckningsmanskapet och föres
till en av hissplattorna. Vingstället fäl-
les ihop och flygplanet går med hissen
ned i hangaren. Så snart hissen åter är
fri, ges signal till nästa flygplan att lan-
da och så fortgår det, tills hela förbandet
är ”i bås”.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:15:46 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-19/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free