H2rgarfartyget måste kunna följa slagskepp och kryssare till sjöss utan att förlora kontakt med huvudstyrkan, även om det måste avvika ur kursen för att starta flygplanen. Ett oeftergivligt krav på fartyget är därför hög fart och helst fartöverskott i förhållande till öv- riga större flottenheter. De snabbaste hangarfartygen kunna prestera en fart på 30—34 knop, vilket dock numera icke ger någon marginal i förhållande till moderna slagskepp och kryssare. Beväpningen är i allmänhet mest av- sedd att verka mot flygplan, ehuru någ- ra enheter även äro försedda med me- delsvårt flackbaneartilleri för att bekäm- pa kryssare och lätta fartyg. Hangar- fartyget måste därför till sjöss som re- gel vara skyddat av andra, starkare flottenheter. Med alla sina fördelar har hangarfar- tyget även många svagheter, av vilka några under det pågående kriget redan visat sig ödesdigra. Man kan icke om- bord medföra vilken flygplanstyp som helst. Det begränsade utrymmet på däc- ket gör, att flygplan med hög landnings- hastighet icke kunna komma i fråga. Flygplanen måste vara lättlandade, och även när så är fallet, erbjuder landnin- gen svårigheter och många möjligheter till haverier. För att så många flygplan som möjligt skola kunna medföras, måste även planens dimensioner hållas inom vissa gränser. Fordringarna på låg land- ningshastighet medföra att vingbelast- ningen skall vara låg, d. v. s. vingytorna stora. För att samtidigt tillfredsställa kraven på små dimensioner och låg ving- belastning har man länge använt biplan för basering ombord. Dessa äro i vissa avseenden underlägsna moderna mono- plantyper. Först på senaste tiden har ombord på engelska hangarfartyg -:base- rats förband av monoplan, Blackburn Skua, varvid troligen antalet flygplan måst minskas. Huvuddelen av fartygs- baserade flygförband består dock fort- farande av biplan. De flygplantyper, som kunna kaseras på hangarfartyg, böra vara ”all-round”- plan. Det begränsade antalet flygplan ombord medger icke att en typ avses för varje verksamhetsgren. Flygplanet mås- te allså vara ett mellanting mellan bomb-, torped-, spanings- och jaktflyg- plan med alla kompromissers svagheter. Härav framgår, att de fartygsbaserade flygplanen oftast måste bli underlägsna de landbaserade moderna flygplan, de kunna möta över eller i närheten av fiendens territorium. För planen kan det ofta vara svårt att efter fullgjort uppdrag återfinna sin flytande bas. Hangarfartyget kan näm- ligen icke ge radiosignaler för pejling, enär det då även röjer sitt läge för fien- den. Redan nu kända exempel från det pågående kriget bekräfta dessa oriente- ringssvårigheter. H2rgarfartygets huvudändamål är ju att bära flygplan, och mycket annat måste därför eftersättas, som eljest är viktigt för ett stort örlogsfartyg. Be- styckning med svårt artilleri, vilket är nödvändigt för strid mot slagfartyg, kan icke ifrågakomma. Pansarskyddet är svagt eller obefintligt. Undervattens- skyddet, vilket på större fartyg är av största vikt, måste av utrymmesskäl ock- så eftersättas. Hangarfartygets enda skydd, förutom ombord befintliga flyg- plan, blir dess relativt höga fart. Även i andra avseenden är fartyget känsligt. En bomb- eller artilleriträff 1 flygdäcket kan hindra start av flygpla- nen eller hindra redan startade flygplan att landa. De stora bensinlagren och den bensinbemängda luften i hangarer- na innebära en allvarlig risk för hela fartyget, i synnerhet under strid. Dessa svagheter medföra, att hangarfartygen tvingas uppträda i skydd av starkare flottenheter eller få avstå från att ope- rera i farvatten där fientlig motverkan med sjöstridskrafter kan väntas. Fient- liga flygstridskrafter kunna de dock ald- rig med säkerhet undvika, om de skola insätta sina flygförband mot fiendens territorium. I allmänhet äro hangarkryssarna av väldiga dimensioner. De största, som byggts, äro de amerikanska ”Saratoga” och ”Lexington” med vardera ett depla- cement av 33.000 ton. De ha en längd Ett spaningsplan på flygdäcket till ett ett engelskt hangarfartyg. Planen ha hopfällbara vingar för att inte ta för stort utrymme i anspråk. Observera hissplattan, som maskinen står på. TEKNIK för ALLA 5 ]