Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hangarfartygen, av Harald Martin - Industrikunskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
överallt av 270 m samt ett fritt flygdäck
av 275 meters längd. De drivas var och
en av icke mindre än 8 stycken motorer
om vardera 22.500 hk, som ge fartygen
en hastighet av 34.5 knop. De väldiga
flyghallarna kunna på varje fartyg
rymma 80 till 100 flygplan. Bestyck-
ningen på varje fartyg utgöres av 8 st
20 cm kanoner, 12 luftvärnskanoner samt
4 torpedtuber. Besättningen utgör 1.213
man på varje hangarkryssare.
Som en naturlig följd av det strategis-
ka läget är det England och Japan,
som haft anledning att använda sig av
nangarfartyg, under det att Tyskland
hittills veterligen icke insatt några så-
dana enheter. Vid krigets början hade
England sju hangarfartyg i tjänst och
sex under byggnad, av vilka senare åt-
minstone två ha trätt i tjänst under kri-
gets lopp. Japan hade 1939 sju hangar-
fartyg i tjänst, därav två på 26.900 ton
och avsedda för omkring 60—380 flyg-
plan vardera, varjämte ytterligare ett
hangarfartyg, ”Koryu”, var under bygg-
nad. Härtill kommer fem flygmoderfar-
tyg på 900—17.000 ton. USA kommer
närmast därefter med 7 hangarfartyg,
varav ett under byggnad. Amerika har
de största typerna, nämligen de ovan
nämnda ”Lexington” och ”Saratoga”.
De engelska hangarfartygens verksam-
het har till övervägande del varit
förlagd till Medelhavet, där de gjort en
betydande insats vid engelska flottans
två hittills största framgångar i dessa
farvatten. Det framgångsrika anfallet
mot italienska flottan i Taranto natten
mellan 11 och 12 november 1940 utför-
des nämligen av flygförband från de
båda hangarfartygen ”Eagle” och ”Il-
lustrious”. Resultatet blev, enligt engels-
ka uppgifter, bl. a. att tre av Italiens
sex slagskepp sattes ur stridbart skick.
I sjöslaget vid Kap Matapan i östra Me-
delhavet den 28 mars förra året, då tre
italienska kryssare sänktes och ett slag-
skepp skadades, spelade torpedflygpla-
nen från engelska hangarfartygen avgö-
rande roll genom att i slagets tidigare
skede så svårt skada ett slagskepp, att
detta måste avsevärt minska farten, vil-
ket fördröjde hela italienska flottstyr-
kan.
I striderna kring Norge gjorde han-
garfartygen ”Ark Royal”, ”Glorious” och
”Furious” en stor insats vid landsättan-
det av engelska och franska trupper på
ett flertal ställen utmed norska kusten
i april 1940, och hangarfartygens flyg-
förband svarade för praktiskt taget all
engelsk flygverksamhet över norra Nor-
ge. Sin största framgång ha de engelska
hangarfartygen dock vunnit i sjöstriden
i Atlanten den 27 maj i fjol, varvid det
tyska slagskeppet ”Bismarck” sänktes.
Anfallen av torpedflygplan från hangar-
fartyget ”Ark Royal” synas härvid ha
varit avgörande. Om icke de engelska
hangarflygplanen ingripit, skulle Bis-
marck med stor sannolikhet kunnat upp-
nå sitt mål, örlogshamnen Brest. Vad
slutligen japanerna beträffar, så skulle
de aldrig från första början kunnat upp-
nå det herravälde både till sjöss och i
luften, som de faktiskt tillvunnit sig, om
de ej haft sina hangarfartyg som fly-
tande flygbaser vid blixtangreppen på
Pearl Harbour och Filippinerna samt vid
operationerna i Ostindien.
6 TEKNIK för ALLA
Mot dessa obestridliga framgångar
måste ställas svåra förluster, vilka
ha sin grund i de svagheter som vidlåda
hangarfartygen. Redan den 18 sept.
1939 sänktes sålunda det engelska han-
garfartyget ”Courageous”, på 22.500 ton
och med plats för 48 flygplan, genom
torpedträff av en tysk ubåt. Under den
engelska reträtten från Narvik sänktes
”Courageous” systerfartyg ”Glorious”
den 8 juni 1940 i sjöstrid av de tyska
slagskeppen ”Scharnhorst” och ”Gnei-
senau”. Trots sin höga fart, 31 knop,
kunde hangarfartyget icke undkomma,
utan sänktes innan ombordvarande flyg-
plan hunnit starta. Enligt tyska rappor-
ter ha vidare svåra skador anställts ge-
nom bombanfall mot ”Illustrious” såväl
till sjöss i Medelhavet som även i La
Valettas hamn på Malta. Det mycket
omdebatterade engelska hangarfartyget
”Ark Royal” har också gått sin under-
gång till mötes i slutet av föregående år
i Medelhavet. I och med Japans och
USA:s inträde på världskrigsskådeplat-
sen har förlusten av hangarfartyg redan
utökats med minst ett amerikanskt vid
det japanska blixtanfallet på Hawaii,
och amerikanerna påstå sig den 26 sist-
lidne januari vid striderna i Makassar-
sundet ha torpederat ett japanskt han-
garfartyg, som troligen sänktes. Slut-
ligen ha japanerna under sin flygraid
mot Trincomali i Indiska oceanen i bör-
jan av april sänkt det engelska hangar-
fartyget ”Hermes” med ett 20-tal flyg-
plan ombord.
Det är ännu för tidigt att spå i vilken
riktning den vidare utvecklingen på det-
ta område skall gå. Måhända fortsätter
man på den inslagna vägen och bygger
nya, större och bättre skyddade hangar-
fartyg. Det är också möjligt, att den
alltmer ökade hastigheten och räckvid-
den hos moderna flygplan kommer att
göra fartygsbaseringen alltför riskfylld
och att de dyrbara och sårbara hangar-
fartygen i framtiden komma att försvin-
na från haven.
Akiiebolaget Bolinder-Mi rel
Eskilstuna
A.-B. Bolinder-Munktell, som tillver-
kar råolje- och dieselmotorer, sågverks-
och hyvlerimaskiner, motortraktorer och
vägmaskiner samt tröskverk och verk-
tygsmaskiner, bildades 1932 genom sam-
manslagning av Bolinders, grundat 1844
och Munktells, grundat 1832. Dessa bo-
lag voro pionjärer inom den svenska
maskinindustrien. Det nuvarande bola-
get består även av två andra gamla fir-
mor, nämligen E. V. Beronius Mek.
Verkstad A.-B., som tillverkar träbear-
betningsmaskiner samt A.-B. Avance-
motor, en av de första tillverkarna av
råoljemotorer.
Som en följd av sammanslagningen
flyttades Bolinders verkstäder från
Stockholm till de stora Munktellverk-
städerna i Eskilstuna. Dessa verkstäder,
som nu täcka en yta av mera än 18
hektar och ha en golvyta av över 50.000
kvm, äro försedda med de modernaste
maskiner och hjälpmedel.
Munktells bolag är en av världens
äldsta tillverkare av motortraktorer,
varav den första kom i marknaden 1913.
Nykonstruktionerna innefatta alla för-
bättringar på området, som gjorts på
sista tiden och bolagets sista konstruk-
tioner utmärkas genom sin tillförlitlig-
het. En annan avdelning i förbindelse
med denna tillverkar motorvältar och
skrapor. Skraporna äro försedda med en
hydraulisk anordning för manövrering
av bladet. De stora vägbyggnadsarbete-
na i Skandinavien och andra länder har
föranlett stor efterfrågan på alla dessa
tillverkningar.
Svarvar, pressar och hejare tillverkas
i särskilda verkstäder hos Munktells,
som konstruerade sin första svarv 1843.
Dessa tillverkningar innefatta snabb-
och remdrivna svarvar, pressar av olika
slag såsom excenter-, skruvfriktions- och
pendelpressar samt hejare.
En annan avdelning hos Munktells till-
verkar tröskverk och skördetröskor, som
under normala tider även säljas till ett
antal åkerbruksländer.
Bolinders är känt såsom en av de äld-
sta tillverkarna av råoljemotorer i semi-
dieselutförande, en gren av bolagets till-
verkningar som gjort det svenska nam-
net känt över hela jordklotet. Såsom
kraftkälla för större fiskebåtar och
hjälpmotor på segelfartyg inledde dessa
motorer en ny era, och under en tid av
10 år försågos 80 Jo av världens motor-
drivna båtar med sådana motorer. Nu-
mera tillverkas även smärre dieselmoto-
rer samt gengasmotorer för såväl ma-
rint som stationärt bruk.
De olika typerna av Bolinders träbe-
arbetningsmaskiner kunna sägas ha
verksamt bidragit till den standard, som
norra Europas trävaruproducerande län-
der nu intager på världsmarknaden.
Bolaget har sina egna kontor i Lon-
don, Paris, New York, Rom, Oslo, Hel-
singfors och Rotterdam samt har agen-
turer i världens flesta länder.
A.-B. Bolinder-Munktell hade år 1941
ett aktiekapital av kr 5.000.000, ett ar-
betarantal av 1.700 personer och ett till-
verkningsvärde av 15.000.000 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>