- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 19. 8 maj 1942 /
7

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges 10 främsta industristäder, av B. Traneus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ör några år sedan gjordes en utred-
fe av orsakerna till industriens lo-
kalisering. De tyngst vägande fakto-
rerna i denna äro tillgång på lämplig
arbetskraft samt goda transportförhål-
landen. Därnäst är lokaliseringen be-
roende på förekomsten av tomtmark och
byggnader samt av material för produk-
tionen. Hänsynen till avsättningsmark-
naden samt kraft- och bränsletillgången
ha däremot en underordnad betydelse.

Det kan vara av intresse att göra en
snabbskiss av Sveriges tio största industristäder för att under-
söka, om andra lokaliseringsorsaker än de nämnda kunna spå-
ras i deras utveckling.

Stockholm domineras som industristad av metallförädling
och därmed besläktad företagsamhet, av grafisk industri
samt av konfektion.

Huvudstadens goda land- och sjöförbindelser ha givetvis
varit en av anledningarna till att industrien sökt sig dit. Den
stora inflyttningen har vidare skapat god tillgång på arbets-
kraft. Ehuru Stockholm alltjämt är landets främsta industri-
stad, har arbetarantalet ej ökats i samma takt som invånaran-
talet. Detta beror på minskad tillgång på tomtmark, som med-
fört utflyttning av industrien.

Den relativa närheten till Bergslagen torde ha medverkat
till att metallindustrien är så starkt företrädd. Bakgrunden
till den grafiska industriens framträdande ställning vågar
man kanske söka i huvudstadens egenskap av landets admini-
strativa och kulturella centrum.

Göteborg är Sveriges fönster mot väster och har utmärkta
förbindelser åt alla håll. Staden fick därför tidigt sin prä-
gel av sjöfarts- och handelsstad.

Med sjöfarten följde skeppsbyggeri och tillgång på meka-
niskt skolad arbetskraft. Att varv och verkstäder dominera
inom Göteborgsindustrien är sålunda ej ägnat att förvåna.

Därnäst i rangordning kommer textilindustrien. Dess upp-
komst har utan tvivel samband med stadens egenskap av vik-
tig importhamn samt dess närhet till trakter, där vävnad av
ålder bedrivits som hemslöjd och varifrån lämplig arbetskraft
därför kunnat inflytta.

Tredje platsen i Göteborgs industriella företagsamhet in-
tages av livsmedelsfabrikation, för vilken de goda importmöj-
ligheterna och transportförhållandena varit av betydelse.

Malmö har i sitt läge vid Öresund och sina nära förbindel-
ser med den köpkraftiga skånska slätten ett par givna förut-
sättningar för industri. Denna domineras av verkstads- och
annan metallförädlingsrörelse, av textilfabrikation och av
livsmedelsindustri i nu nämnd ordning.

Storkvarnar och sockerfabriker ha haft den stimulans, som
sädes- och betodlingen i Skåne utgör. Mycket av Malmös in-
dustriella utveckling synes dock kunna tillskrivas en speciell
företagaranda, som icke saknat utländska inslag.

Borås är det allmänt kända centrum för den svenska bom-
ullsindustrien samt dessutom hemvist för stora trikå- och kon-
fektionsfabriker.

Lokaliseringsorsaken är också välbekant. Det är tillgången
på skolad arbetskraft genom den sedan gammalt i stadens
omnejd bedrivna hemslöjden, som Borås har:att tacka för sin
textila rangställning. Goda förbindelser såväl med import-

- -

hamnar som inåt landet ha också spelat en roll för stadens
industriella utveckling.

Hemslöjdens uppkomst torde å sin sida kunna tillskrivas
jordbrukets magra avkastning, som tvingat till binäringar i
den Borås omgivande bygden.

Norrköpings industriarbetare äro till nära hälften syssel-
satta inom textilindustrien, som domineras av yllefabrikation.
Denna har 300 års anor i staden, varför tillgång på lämplig
arbetskraft varit en viktig hävstång för Norrköpingsindu-
strien.

Fallen i Motala ström voro på sin tid en avgörande faktor
för dennas uppkomst. På ett tidigt stadium lämnade de
även drivkraft åt kvarnar, vilka alltjämt utgöra ett inslag i
stadens näringsliv.

Eskilstuna har också industritraditioner, som gå tillbaka
till 1600-talet — Rademachers smedjor för manufaktursmide
äro ju välbekanta. Fallen i ån samt råvaruleveranserna från
de sörmländska järngruvorna torde ha varit de viktigaste då-
tida lokaliseringsorsakerna.

För Eskilstunas nuvarande ställning som landets sjätte in-
dustristad har den yrkesskicklighet i järnförädling, som ärvts
från generation till generation, i förening med en för staden
karakteristisk företagsamhet varit en avgörande faktor.

Örebro var på 1700-talet centrum för grosshandeln med
Bergslagens järn. Sedan denna upphört, hade stadens nä-
ringsliv en småindustriell prägel. Vid sekelskiftet började
expansionen inom skoindustrien, av vars totala tillverknings-
värde Örebro svarar för 1/3. Om orsaken härtill råder ingen
tvekan. Den först som hantverk och sedan som hemindustri i
länet bedrivna skotillverkningen har uppammat den yrkes-
skicklighet, varpå skoindustriens lokalisering till staden grun-
dar sig.

Hälsingborg har i sitt läge en för industri gynnsam fak-
tor, men det är faktiskt två föregångsmäns insatser, som sta-
den har att tacka för tillkomsten av en rad viktiga industri-
företag inom olika branscher. Bland dessa märkas en gum-

. mifabrik, en ångkvarn och en sockerfabrik, en elektromeka-

nisk verkstad samt den kemiska fabrikation, som bedrives av
Reymersholmsbolaget.

Västerås har däremot inget för industriell utveckling sär-
skilt gynnsamt läge samt saknar också hantverkstraditioner.
Industriens lokalisering kan tillskrivas en enda framsynt man,
som på sin tid förmådde staden att erbjuda tomtmark åt
Asea. Sedermera förlades också Svenska Metallverken till
Västerås, vars industriella kärna dessa båda stora företag
alltjämt utgöra.

Gävle kommer som nummer 10 i denna översikt. Stadens
industri kännetecknas av en mångsidighet, för vilken inga
geografiska eller traditionella faktorer kunna åberopas. Att
staden blivit vad den är i landets industriella liv måste för-
denskull tillskrivas en speciell företagsamhet — den s. k. Gäv-
leandan.

Summera vi det i denna överblick anförda, framträder den
enskilda företagsamheten som en. viktig faktor i våra städers
industriella utveckling, liksom den varit en omistlig tillgång
för hela vårt näringsliv.

Öl draueus

TEKNIK för ALLA 7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:15:46 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-19/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free