FREAK NSI 0 RE LO RA Pa SSE ka med dubbla slaglängden gånger varv- talet; för att komma upp i en viss kolv- hastighet måste alltså en motor med mindre slaglängd ha högre varvtal än en med större slaglängd. Och det var just en jämförelse under sådana för- hållanden man ville ha! Man valde till normgivande .kolvhas- tighet 1.000 fot pr minut (c:a 5 m/sek), vilket torde ha varit ungefär den till- låtliga övre gränsen för den tidens mo- torteknik, och bestämde den ur praktis- ka prov erhållna koefficienten så, att formeln fick följande utseende: DXDXN, 250 där D är cylinderdiametern i eng. tum och N cylinderantalet. Slaglängden finns som synes ej up- penbart med i formeln men förekommer där i alla fall på sätt och vis genom den fixerade kolvhastigheten. Numera är denna formel på grund av teknikens framsteg fullkomligt värdelös — utom möjligen som grundval för en beskattning, varvid ändamålet tycks kun- na helga även de mest idiotiska medel. Ett talande exempel härpå är ovannämn- da Duesenberg-motor, som i förbigående sagt har en kolvhastighet vid toppef- fektvarvtalet av icke mindre än 3.570 fot pr minut, d. v. s. 18,2 m/sek. FÄR I alla de länder, där man i någon form beskattar bilarna efter cylindervolym, förekomma dylika formler för s. k. skat- tehästkrafter, vilka ej ha mycket med den verkliga effekten att göra. För tyska bilar används ibland en beteckning i form av ett bråk, t. ex. 16/45, 18/80 el. dyl. I dessa fall är det första, lägre talet ”skattehästarna” (= 3,82 X totala slagvolymen i liter) och det större den toppeffekt hos motorn, som fabriken an- ser sig kunna garantera. För en del kom- pressormatade bilmotorer finner man be- teckningar av typen 16/60/100, där 16 är skattetal, 60 toppeffekt utan och 100 med kompressorn inkopplad. Om man multiplicerar det tyska skattetalet (Steu- er—PS) med ett tal mellan 4 och 5, får man ungefär den toppeffekt, man kan vänta sig av motorn i fråga, om den är något sånär modern. Det franska skattetalet (vilket åtföljt av CV nästan alltid förekommer vid mo- dellbeteckningar) beräknas för bilar av normal storlek genom multiplikation av totala slagvolymen (”cylindervolymen”) i liter med 5,72 och det belgiska (ock- så med beteckningen CV genom multi- plikation med 9,2. Dessutom tycks man runda av siffrorna uppåt till jämna en- heter. Den italienska skattehästen är ett sydländskt livligt djur, som ej är di- rekt proportionellt mot cylindervolymen 10 TEKNIK för ALLA Det finns kraftiga karlar, som ha dålig arbetsförmåga, fastän de äro i stånd att lyfta de största förskott. utan mot 0,6541:sta potensen av denna, varför den fordrar grundlig matematisk dressyr. På liknande sätt förhåller det sig med den spanska. För den, som har med förbrännings- motorer att göra, vore det ju särdeles bekvämt att ha en enkel formel för upp- skattning av en motors toppeffekt. Att uppställa en exakt riktig formel av så- dant slag är emellertid omöjligt, efter- som effekten beror på en mängd meka- niska faktorer, som icke kunna klädas i formeldräkt. Men det finns möjlighet att med hjälp av cylindervolym och varv- talet för motorns toppeffekt åstadkom- ma en mycket enkel uppskattningsfor- mel, som ej slår alltför mycket fel ifrå- ga om en normal, modern motor utan kompressormatning. Denna formel ly- der: Toppeffekt i hkr = 6X cylindervolym i liter X1/1.000 av toppeffektvarvtalet pr minut. pe SSG TT Den italienska skattehästen är ett syd- ländskt Vivligt djur. En motor bör alltså kunna ge 6 hkr pr liter cylindervolym och 1.000 varv i minuten. Om det t. ex. är frågan om en 4-litersmotor med toppeffekten vid 3.000 varv/min, bör den kunna ge 6X4 X8=72 hk. Formeln ger för mycket goda motorer något för låga värden, men den är mycket lätthanterlig. Och förresten, hur många motorer äro ef- ter någon tids bruk riktigt goda i ef- fekthänseende? Är man optimistisk an- gående motorn, kan man ju byta ut sexan i formen mot en sjua; någonstans mellan de på så sätt vunna effekttalen har man troligen motorn. (I den s. k. K.A.K:s formel är sexan ersatt med 6,33.) Dessa formler ge naturligtvis blott medelvärden, och det finns motorer, som gå långt utanför den gyllene medelvä- gen. Ovannämnda Duesenberg t. ex. med 6,9 liters cylindervolym och toppef- fekt vid 4,500 varv/min skulle enligt for- meln ge 190 hk men ger som sagt 269. Nå, då är ju ingenting annat att göra än tacka och ta emot! Brevlåda På denna avdelning besvaras kostnads- fritt tekniska frågor av allmänt intresse. För mera komplicerade frågor uttages ett arvode av 2 kronor per styck. Likvid tor- de insändas på postgirokonto 157992. Eva: 1) Att blanda bensin i fotogen för användning i ladugårdslyktan är direkt livs- farligt, varför Ni på det allra bestämdaste avrådes att experimentera med dylika dum- dristiga idéer. Den person, som tillrått Eder detta, känner tydligen alls ej till bensinens risker. Har Ni en vanlig lykta med öppen behållare (d. v. s. utan pump) bör endast fotogen användas. I ”Primus”-lyktor kan rödsprit också användas efter omändring av vissa detaljer i brännaren, 2) Det är klart att generatorn tagit skada av att ligga i vat- ten. Den skulle omedelbart efter upptagan- det ha tagits isär och rengjorts. Ni tillrå- des nu att plocka sönder den samt smörja lagren med god olja. Event. rost bör avlägs- nas och lindningarna schellackeras efter det ankaret torkats i måttligt uppvärmd ugn. Evert Ö—d, Sandviken: Besvarandet av alla frågorna skulle ta alltför stor plats i anspråk. Samtliga uppgifter återfinnas emellertid i varje elementär lärobok i elektroteknik. Än-Ge, Mariestad: Vi ha gjort förfrågnin- gar hos A.-B. Nordiska Bokhandeln, Drott- ninggatan 7—9, Stockholm, betr. litteratur över handeldvapen och kunna meddela, att det finnes ett flertal verk att välja emellan. Ni tillrådes alltså att sätta Eder i direkt för- bindelse med ovanstående bokhandel. Bjärne, Viskan: Installationen kan man ut- föra själv, då det gäller en svagströmsan- läggning. Generatorn är avsedd att börja laddas vid c:a 290 varv per minut, vilket är fullt tillräckligt såvida den monteras nog högt över alla omkringvarande vindhinder. Det är icke möjligt att anbringa fler tråd- vary än vad som föreskrivits, och t. o. m. då är det fördelaktigt välja tråd, som är 0,1 å 0,2 mm klenare än vad som angivits i beskrivningen. Ständig lösnummerköpare av TfA: Ifråga- varande propeller kan även användas på det i TfA:s n:r 22 1941 beskrivna vind-elverket. Denna propellertyp måste dock göras med exakt noggrannhet för att bli tillfredsstäl- lande, vilket fordrar en exakt beräkning av propellerbladens vinklar etc.