- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 20. 15 maj 1942 /
23

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotolaboratorium för amatörer, av K. O. Sjöström. V. Förstoring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4

Fig. 41. Vertikal förstoringsapparat
Rajah mod. 0 med kondensorbelysning.

plana sidan vänd mot negativet. Den in-
tar en mellanställning mellan konden-
sorapparaten och halvindirekta försto-
ringsapparaten och ger något bättre
ljus och även mera briljans i bilden än
den sistnämnda typen.

Förstoringsapparater med helindirekt
belysning äro de billigaste att bygga.
Principen framgår av fig. 40. Appara-
ten består av en fyrkantig låda med
matta lampor Ia och L2 runt sidorna
eller i de fyra hörnen. Lamporna belysa
den invändigt matt vitmålade baksidan
V-V, som återkastar ljuset mot nega-
tivet a-b. Skiljeväggarna S förhindra,
att ljus faller direkt från lamporna på
negativet. Denna apparattyp, vanligen
kallad ”ljuslåda”, ger ett mycket dåligt
ljusutbyte. Bilderna bli lätt kontrast-
lösa, varför den ej lämpar sig för allt-
för tunna negativ. Apparaten fordrar
lång belysningstid och känsligt samt
ganska hårt papper. Detaljskärpan är
mindre god, men repor i negativen kom-
ma ej så lätt fram på bilderna. Appa-
raten fordrar mycket kraftiga lampor,
och därför även god ventilation.

D: allra flesta moderna förstorings-
apparater göras numera vertikala
som i fig. 41, med ett bottenbräde av trä
samt en vertikal ståndare, på vilken
apparaten hissas upp och ned. Den fast-
låses med en självgripande friktionsan-
ordning. Överst på fig. syns lamphuset
med kondensorn samt en strömbrytare
på tilledningssladden. Under lamphuset
sitter negativhållaren, bestående av två
mot varandra fjädrande spegelglasski-
vor, som öppnas genom nedtryckning av
en excenter, samt på sidorna skålfor-
made hållare för oklippt rullfilm. Ob-
jektivet är monterat i snäckfattning och
höjes och sänkes genom kringvridning
av ett stift i ett snedskuret spår. Un-
der objektivet sitter ett rödfilter, som
kan vridas för objektivet medan pappe-
ret lägges på sin plats på bottenbrädet.

Den här beskrivna apparaten kan stå
som modell för flertalet vertikala ama-

törapparater. Skillnaden i utförande
hos de olika modellerna brukar inte vara
stor.

Vid köp av en förstoringsapparat bör
man kontrollera, att den fungerar rik-
tigt. Den bör vara tillräckligt stadig,
så att inte apparaten står och skakar
på ståndaren. Objektivet måste ha blän-
dåre och sitta öppet och lätt åtkomligt
för avbländning. Filmhållaren bör vara så
gjord, att filmens inläggning går snabbt
och bekvämt. Apparaten måste vara
ljustät — särskilt kring filmhållaren.
Om objektivet täckes för, får inte pap-
peret träffas av något utsipprande ljus
från apparaten. Även rakt åt sidorna
utströmmande ljus kan skada genom att
det reflekteras från väggarna. Man
måste även kontrollera, att apparaten
ger fullständigt jämn belysning genom
att först ställa in skarpt med ett nega-
tiv och sedan taga ut hållaren. Kon-
trollera även, om avbländning medför
ojämn belysning. Av största vikt är, att
en förstoringsapparat är fri från inre
reflexer.

Fig. 42.

Ställbar avmaskningsram för
papper. :

ANHÅLL
AV PAPP

REMSOR SOM
STODFOR BILDEN

Fig. 43. Man kan lätt göra en hållare
för förstoringspapperet av tunn papp.

De: vanliga förstoringspapperet inne-

håller som ljuskänsligt salt huvudsak-
ligen bromsilver och kallas därför ofta
bromsilverpapper eller bromidpapper.
Det är betydligt känsligare en gasljus-
papperet och fordrar även längre fram-
kallningstid, omkring 2 till 3 min. Bro-
midpapperet tål även att pressas längre
i framkallningen utan att risken är så
stor för missfärgning, som fallet är med
gasljuspapperet. Bland de mera kända
namnen på bromsilverpapperen märkas:
Bromid (Ilford), Bromid (Kodak), Bro-
vira (Agfa), Luxus-Bromosa (Mimosa),

och Orthobrom (Gevaerts). Det behand-
las i ganska mörkt orangeröd belys-
ning eller bättre den ganska ljusa gul-
gröna belysning, som erhållas med Ko-
daks mörkrumsfilter serie OA. Olika
pappersfabrikat ha helt olika känslig-
het, varför man vid övergång från ett
fabrikat till ett annat måste iakttaga
försiktighet med mörkrumsbelysningen
och genom prov konstatera, att inte
papperet slöjas. För förstoring behövs
åtminstone 3 olika hårdhetsgrader,
”mjukt”, ”normalt” och ”hårt”. Bland
de blanka, halvmatta och matta ytorna
av förstoringspapperen kan man i de
flesta fall använda de halvmatta. Blan-
ka användas för bilder som skola re-
produceras samt för mindre detaljför-
storingar. På matta papper förlora bil-
derna lätt för mycket briljans vid tork-
ningen.

JR man kan börja använda för-

storingsapparaten måste den nödvän-
diga utrustningen vara klar. Man behö-
ver således först förstoringspapper, till

’en början helst ej större än 13X18 cm,

t. ex. en 10-förpackning av de vanligaste
hårdhetsgraderna. Då framkallnings-
arbetet tillgår som vid kopiering, behö-
ver man alltså skålar för framkallning,
avbrytningsbad (ej alldeles nödvändigt),
fixering och sköljning. Då sköljningen
kan göras i ett handfat, behövs alltså
2 eller 3 fotografiska skålar. Framkall-
ningsskålen bör helst inte vara mycket
större än det använda pappersformatet,
så att den inte kräver onödigt mycket
lösning. De övriga skålarna kunna vara
större.

Samma lösningar som vid kopiering
(se TfA nr 19) användas, ev. spädes
framkallaren ut med 4 delar vatten i
stället för 3. Skålarna placeras t. h. om
förstoringsapparaten som i fig. 29 med
framkallningsskålen t. v., i mitten en
skål med avbrytningsbad eller vatten
och längst t. h. den större fixerskålen.
Om man av praktiska skäl behöver pla-
cera förstoringsapparaten längst t. h.
som i fig. 1 (TfA nr 15) arbetar man i
stället åt vänster, så att fixerskålen all-
tid kommer längst bort från förstorings-
apparaten och närmast sköljningen. Över
fixerskålen bör man kunna tända vitt
ljus för bedömning av bilderna.

Fig. 44. Med ett par trälister och gum-
misnoddar kan man göra en klämma
för torkning av förstoringarna.

TEKNIK för ALLA 23

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 24 21:22:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-20/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free