REG Ör oa Ar ar ng . Konstruktören-författaren Olle Norelius med den (nästan) färdiga miniatyrbilen. det följande beskrives hur man själv kan tillverka en El-bil i miniatyr, vil- ken kan köras på en specialbyggd skiva, som lägges över ett bord, eller ännu bättre på ett särskilt för detta ändamål hopfällbart bord. Bilen styres med en ”riktig” bilratt framför bordet, och den kan köras hur som helst hit och dit över hela bordsski- van, oberoende av räls, ledningar o. dyl. Bilen är ”trådlös”, d. v. s. den har inga sladdar släpande efter sig. Den startas, ökar och saktar farten med en ”gaspe- dal” placerad på golvet framför bordet, och kan köras fram eller back med en växelspak. Byggandet av El-bilen är ej minst in- tressant för hobbyister, som syssla med elektriska miniatyrjärnvägar. Beskriv- ningen är avsedd för avancerade hobby- ister, varför vi överlåta åt dessa att efter eget gottfinnande utföra de- taljerna. Utförandet av en del detaljer är ju också beroende på det material som finnes till hands. Om man studerar de tydliga illustra- tionerna, bör det ej vara svårt att följa beskrivningen. Vi utgå från chassiet till minsta el- loket i marknaden (H 0). Av dessa fin- nes ett flertal att välja på, bl. a. såda- na för 20 volts spänning, vilka äro lämpliga om man har tillgång till växel- ström och transformator. (För att få bilen att backa, bör man i så fall välja ett chassi som har ett inbyggt relä, vil- ket gör att motorn ändrar rörelserikt- ning vid ett par volts överspänning). — <TRÅDLÖS:S EL-BIL Av andra chassier i marknaden finnas sådana för 6 volt, lämpliga för batteri- drift (ackumulator eller 4 st. ringled- Minsselement). Dessa sistnämnda chas- Sier Jaro mycket lampuga för vår El- mi CDEThA permanenwWtaltmagnet, var- för motorn Dvackar genom att man en- dast kastar ompstromriktningen, Dessa Chassier besta till stor del av blylege- Ting, vilket för vårt ändamål är bra, då det ar av stor fördel att bilen blir re- fätivt tung. Man måste bara vara yt- terst försiktig vid förekommande löd- ningar, så att denna lättsmälta metall ej tar skada. är något grövre än den ursprungliga, vilket bl. a. kommer att underlätta pre- cisionen vid fastsättandet av de nya hju- len. För att bilen skall kunna styras så lätt som möjligt, göres endast det ena bakhjulet drivande, och det andra skall alltså löpa fritt på axeln. Driv- hjulet lödes fast direkt på axeln, det andra lödes först på ett mässings- rör som trädes över axeln, varefter man löder en ”stopp” på den utskjutande axeln. Lämpliga hjul äro sådana med gummiring och avsedda för flygmaskins- modeller. Man bör noga prova ut hjul, som äro riktigt centrerade och ha så i börja byggandet med att taga bort lokomotivhjulen, som äro avsedda att gå på räls. Bakaxeln, som skall bli den drivande, bytes ut mot en längre. (Spår- vidden skall vara i det närmaste halva hjulbasen). Vi välja en bakaxel, som slät ringyta soff Möjligt Hjölen böra vara relativf Små, hogst 12 mm i dia- meter, detta för att utvaxlingen til motosfn skall bliva stor, då det i annat £åll kan bli svårt att få bilen att star- ta eller att köras sakta. Dessutom blir En av TfÅA:s händigåläsare, konstnären Olle Norelius; har konstruerat en misåatyr-elbil, som kan köras precis som en rik- tig bil. Han lämnar här en utförlig beskrivning av det lilla åkdo- net, en lustig sak, bra att övningsköra med i väntan på att ben- sinen skall bli fri. TEKNIK för ALLA 25