Fios 2 bilen starkare om hjulen äro små. Den kan göra tvärare kurvor, ju mindre hjul man använder. Den som så önskar, kan naturligtvis ändra utväxlingen i lok- chassiet, vilket kan vara fördelaktigt, då dessa för vårt ändamål äro väl så has- tiga. Bästa sättet att lösa hjulfrågan, som är synnerligen viktig, är att göra hjulen själv. Då kan man dels få dem exakt i den storlek man önskar, dels löses problemet att fastsätta hjulen vid axeln av sig själv. Detta kan annars vara nog så besvärligt, då de i han- deln förekommande hjulen bestå av yt- terst tunn aluminiumplåt, som bara stäl- ler till förtret. I fig. nr 3 synes ett en- kelt sätt att framställa bilhjulen. Gum- mibrickan i mitten skall ha ett så litet hål i centrum, att mässingsröret nätt och jämt kan stickas igenom. Man pressar tillsammans brickorna mot gummibric- kan med en tång, medan man löder fast dem på utsidan vid röret. Man skall ej vara rädd att använda för tjockt gods i mässingsbrickorna; av ett miss- lyckande med för tunn plåt övertygas man snart, att bilen skall göras robus- tare. tyrinrättningen kan utföras på flera olika sätt, men det kan vara roligt att göra den i likhet med en ”riktig” bil. Exempel på hur styrinrättningen kan göras, synes i fig. nr 1. Den tillverkas av c:a 11/2 mm tjock mässingsplåt. Till samma som till axelämnen användes 26 TEKNIK för ALLA bakaxeln, och lagren göras av mässings- rör. Något glapp får ej förekomma i själva styrinrättningen. Ett annat sätt är att göra framhjulen ”blinda”, d. v. s. låta dem sitta fast upplyftade ett par millimeter ovanför markytan (alltså en- dast för utseendets skull), och som styr- hjul använda endast ett hjul placerat mitt emellan framhjulen och något längre bak än dessa. Denna konstruk- tion är betydligt enklare att utföra och är dessutom fördelaktigare, då bilen där- igenom kan göra kurvor med mindre ra- die. Ett exempel på denna lösning av styrhjulsmekanismen synes i fig. nr 2. I båda fallen skall styrningen av hju- len resp. hjulet påverkas av en bygel placerad på bilens tak, och i någon mån påminnande om en korsning mellan en spårvagns och en trolleybuss' byg- lar. I alla tre fallen är bygeln av- sedd att överföra elektrisk ström till motorn. Men den stora skillnaden i vårt fall är följande: Miniatyrbilens bygel är ledad vertikalt i en horisontell axel i bilens tak och förbunden med den- nas styrinrättning på sådant sätt, att Fico. 3 Gummibricka (0) 4 Måssingrör Z lg AMässingbrickor Stålaxel om bygeln pressas nedåt-bakåt kommer bilens framhjul att vridas åt höger. Om trycket på bygeln upphör, höjer den sig genom en fjäderanordning, och bilen styr åt vänster. Vid mellanläget kom- mer bilens framhjul alltså att stå rikta- de rätt framåt. Se fig. nr 1. Bygeln skall släpa mot ett finmaskigt metall- trådsnät, och bilen skall med minsta möjliga friktion kunna gå såväl framåt som bakåt, vilket förklarar bygelns ut- formning, som framgår av illustratio- nen. Till detta metalltrådsnät återkom- ma vi längre fram. Vid utförandet av dessa mekaniska detaljer gäller det att få alla rörliga delar att leda så ytterst lätt som möj- ligt utan glapprum i lederna. : Detta uppnås endast genom omsorgsfullt ar- bete. Man kan gärna använda ganska tjockt gods, det gör ju ingenting att bi- len blir tung. Huvudsaken är att inga glappningar uppstå, vilka kunna för- därva hela resultatet. Särskilt gäller detta just själva styrinrättningen och till denna hörande detaljer. en elektriska ledningsföringen i bi- len är enkel. Den ena ledningen från motorn lödes till chassiet. Den andra ledningen från motorn isoleras omsorgs- fullt från chassiet och drages ner till en borste, bestående av ett knippe ytterst fina koppartrådar, och placerade under bilen mellan bakhjulen, så att den nätt och jämt släpar mot markytan. Bygelns överdel, som skall släpa mot metall- trådsnätets undersida, poleras med fi- naste smärgelduk. Bygeln står i direkt kontakt med chassiet. Den elektriska strömmens gång blir alltså: från metall- trådsnätet till bygeln = chassiet genom motorn ut genom borsten till bilens un- derlag, som kommer att bestå av blank- polerad järn- eller mässingsplåt. Då man fått alla delar i bilen att fun- gera klanderfritt, köper man en leksaks- bil med plåtkarosseri som passar i stor- lek. Genom att först taga isär detta, och sedan bit för bit klä in bilen, blir det ej svårt att åstadkomma ett vac- kert yttre på densamma. | etalltrådsnätet består av finmaskig mässingsduk. Man väljer givetvis ut en sådan som är fullständigt slät, och handskas varligt med den så att inga bucklor uppstå. Den kan lämpli- gen sprutlackeras med någon mörk färg (matt) på översidan, vilket gör att bi- len kommer att synas betydligt bättre