Fig. 5 (2) genom den. Det kommer endast att verka som ett fint raster, i all synner- het så snart bilen är i rörelse. Duken spännes fast i en träram, som genom träkilar i hörnen kan spännas efter be- hag. (Se efter på baksidan av en olje- målning gjord på duk, hur sådana kilar fungera.) Ramen med nätet skall vara höj- och sänkbar över en ”låda” med låga kanter. Hur detta åstadkommes med bilratten, skola vi strax återkomma till. i örbanan består som tidigare nämnts av blankpolerad järn- eller mässings- plåt, vilken nubbas fast på en botten- platta av c:a 12 mm tjock plywood. Se noga till att inga bucklor uppstå i plå- ten. Därefter fastskruvas en träram, c:a 35 mm i fyrkant, vilken limmas i hörnen. Se fig. nr 4. PP ugten skall vara relativt liten, lätt och smäcker. Man kan vara ganska kräsen vid valet av ratt, då det ju nu är lätt att skaffa begagnade sådana. Ratten placeras vid ena sidan av lå- dan. Se fig. 4. Upphängningen måste göras kraftig med järnbeslag på undersidan av lådan. Bilrattens axel behöver ej vara av metall, men om man använder sig av t. ex. mässingsrör, får detta ej vara av för tjockt gods så att styranordningen blir tung och klum- pig. Ratten skall fungera på sådant sätt, att om man vrider den åt vänster, skall ramen med nätet höjas, varpå bi- len kör åt vänster; vrides ratten åt höger, sänkes nätet och bilen går åt hö- ger. För att förenkla konstruktionen och för att få det hela kraftigt kan man placera ratten vertikalt (som synes av bilden) med en c:a 20 cm lång ho- risontell axel lagrad på undersidan av lådan. På ratten sättes en spiralfor- mad bricka, vilken påverkar en häv- stångsanordning. Se fig. nr 5. (FEAR består av en bottenplatta av 12 mm plywood. Vid denna fäs- tes medelst vanliga gångjärn en ledan- de platta av samma material och unge- fär i storlek och form av en sko- sula. Se fig. nr 6. Inunder denna fast- sätter man en fjäder som strävar att hålla gaspedalen i lämplig vinkel. Gas- pedalen skall reglera ett elektriskt mot- stånd på så sätt, att då man ej tryc- ker på pedalen, är strömmen bruten, och då man börjar trycka, är först hela motståndet inkopplat, för att sedan succesivt allt mindre av motståndet pas- seras av strömmen ju djupare pedalen tryckes ner. Då pedalen tryckes i bot- ten, är alltså motståndet helt frånkopp- lat. Till motstånd kan man lämpligen använda en gammal glödströmsreostat till en batteriradio. SS Cora faner placeras i förhållande till ratten på samma ställe, där bil- nyckeln på instrumentbrädan brukar sitta. Den skall vara av sådan konstruk- tion att man dels kan sluta och bryta strömmen, dels kan kasta om denna så att bilen går baklänges. ckumulatorn resp. batteriet placeras på golvet under bordet. Ledningarna skola vara relativt grova, lämpligen det roliga. Om man är några kamrater tillsammans, kan man tävla i körning. Man - kommer överens om en viss kör- sträcka hit och dit, kombinerad med backningar o. dyl. och tar tid på kör- ningen med ett stoppur. Den som kör på kortaste tid, har vunnit. Den som tangerar kvarter, refug el. dyl., belas- tas med prickar eller blir diskvalifice- rad. s. k. HVG-ledning. Alla skarvar och kontakter lödas omsorgsfullt, t. ex. vid metalltrådsnätet, bottenplattan, ström- brytaren etc. Se kopplingsschema fig. obe fo Under byggandet av modellen, innan alla delar äro slutgiltigt sammanfogade, trimmar man det hela då och då. Styr- inrättningen skall vara avpassad på sådant sätt, att man måste vrida ratten ett helt varv för att bilhjulen skola vridas från yttersta vänstersväng till yttersta högersväng. Detta åstadkom- mes dels genom att man provar ut lämp- ligaste placering av axeln till den av spiralbrickan på rattaxeln påverkade hävarmen, som höjer resp. sänker nätet. Dels skall man avprova lämpligaste längd och form på bilens luftbygel, som släpar mot nätet. Då det hela fungerar tillfredsställan- de och man kört in sig riktigt, placerar man ut refuger, trafikdelare, kvarter o. dyl. på bottenplåten. Sedan börjar Gör man ett noggrant och väl genom- tänkt arbete, åstadkommer en robust och kraftig modell och får den vältrim- mad, kan den mycket väl vara till stor nytta vid en bilskola. För en elev, som första gången konfronteras med en bil- ratt, resp. gaspedal, kan det vara nyt- tigt att först köra och backa miniatyr- bilen och på det sättet åtminstone få någon kännedom om bilkörning. Fram- för allt blir första lektionen riskfri — och billig. TEKNIK för ALLA 27