Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - “Trådlös“ el-bil, av Olle Norelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 5
(2)
genom den. Det kommer endast att
verka som ett fint raster, i all synner-
het så snart bilen är i rörelse. Duken
spännes fast i en träram, som genom
träkilar i hörnen kan spännas efter be-
hag. (Se efter på baksidan av en olje-
målning gjord på duk, hur sådana kilar
fungera.) Ramen med nätet skall vara
höj- och sänkbar över en ”låda” med
låga kanter. Hur detta åstadkommes
med bilratten, skola vi strax återkomma
till. i
örbanan består som tidigare nämnts
av blankpolerad järn- eller mässings-
plåt, vilken nubbas fast på en botten-
platta av c:a 12 mm tjock plywood. Se
noga till att inga bucklor uppstå i plå-
ten. Därefter fastskruvas en träram,
c:a 35 mm i fyrkant, vilken limmas i
hörnen. Se fig. nr 4.
PP ugten skall vara relativt liten, lätt
och smäcker. Man kan vara ganska
kräsen vid valet av ratt, då det ju nu
är lätt att skaffa begagnade sådana.
Ratten placeras vid ena sidan av lå-
dan. Se fig. 4. Upphängningen måste
göras kraftig med järnbeslag på
undersidan av lådan. Bilrattens axel
behöver ej vara av metall, men om
man använder sig av t. ex. mässingsrör,
får detta ej vara av för tjockt gods så
att styranordningen blir tung och klum-
pig. Ratten skall fungera på sådant
sätt, att om man vrider den åt vänster,
skall ramen med nätet höjas, varpå bi-
len kör åt vänster; vrides ratten åt
höger, sänkes nätet och bilen går åt hö-
ger. För att förenkla konstruktionen
och för att få det hela kraftigt kan
man placera ratten vertikalt (som synes
av bilden) med en c:a 20 cm lång ho-
risontell axel lagrad på undersidan av
lådan. På ratten sättes en spiralfor-
mad bricka, vilken påverkar en häv-
stångsanordning. Se fig. nr 5.
(FEAR består av en bottenplatta
av 12 mm plywood. Vid denna fäs-
tes medelst vanliga gångjärn en ledan-
de platta av samma material och unge-
fär i storlek och form av en sko-
sula. Se fig. nr 6. Inunder denna fast-
sätter man en fjäder som strävar att
hålla gaspedalen i lämplig vinkel. Gas-
pedalen skall reglera ett elektriskt mot-
stånd på så sätt, att då man ej tryc-
ker på pedalen, är strömmen bruten,
och då man börjar trycka, är först hela
motståndet inkopplat, för att sedan
succesivt allt mindre av motståndet pas-
seras av strömmen ju djupare pedalen
tryckes ner. Då pedalen tryckes i bot-
ten, är alltså motståndet helt frånkopp-
lat. Till motstånd kan man lämpligen
använda en gammal glödströmsreostat
till en batteriradio.
SS Cora faner placeras i förhållande
till ratten på samma ställe, där bil-
nyckeln på instrumentbrädan brukar
sitta. Den skall vara av sådan konstruk-
tion att man dels kan sluta och bryta
strömmen, dels kan kasta om denna så
att bilen går baklänges.
ckumulatorn resp. batteriet placeras
på golvet under bordet. Ledningarna
skola vara relativt grova, lämpligen
det roliga. Om man är några kamrater
tillsammans, kan man tävla i körning.
Man - kommer överens om en viss kör-
sträcka hit och dit, kombinerad med
backningar o. dyl. och tar tid på kör-
ningen med ett stoppur. Den som kör
på kortaste tid, har vunnit. Den som
tangerar kvarter, refug el. dyl., belas-
tas med prickar eller blir diskvalifice-
rad.
s. k. HVG-ledning. Alla skarvar och
kontakter lödas omsorgsfullt, t. ex. vid
metalltrådsnätet, bottenplattan, ström-
brytaren etc. Se kopplingsschema fig.
obe fo
Under byggandet av modellen, innan
alla delar äro slutgiltigt sammanfogade,
trimmar man det hela då och då. Styr-
inrättningen skall vara avpassad på
sådant sätt, att man måste vrida ratten
ett helt varv för att bilhjulen skola
vridas från yttersta vänstersväng till
yttersta högersväng. Detta åstadkom-
mes dels genom att man provar ut lämp-
ligaste placering av axeln till den av
spiralbrickan på rattaxeln påverkade
hävarmen, som höjer resp. sänker nätet.
Dels skall man avprova lämpligaste
längd och form på bilens luftbygel, som
släpar mot nätet.
Då det hela fungerar tillfredsställan-
de och man kört in sig riktigt, placerar
man ut refuger, trafikdelare, kvarter
o. dyl. på bottenplåten. Sedan börjar
Gör man ett noggrant och väl genom-
tänkt arbete, åstadkommer en robust
och kraftig modell och får den vältrim-
mad, kan den mycket väl vara till stor
nytta vid en bilskola. För en elev, som
första gången konfronteras med en bil-
ratt, resp. gaspedal, kan det vara nyt-
tigt att först köra och backa miniatyr-
bilen och på det sättet åtminstone få
någon kännedom om bilkörning. Fram-
för allt blir första lektionen riskfri —
och billig.
TEKNIK för ALLA 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
