- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 21. 22 maj 1942 /
3

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - Ljusne, ett modernt bruk med gamla anor, av Yngve Norrvi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 24. 22 maj Teknisk Revy 1942. 3:e årg. Red. & exp. Tunnelgatan 3, Stockholm. Redaktör och ansv. utgivare Gunnar Fahlnes. Annonsavdelningen, Tunnelgatan 3, tel. 1011 99. Red.-sektr. Yngve Norrvi. 7: 75 kr., kvartal 4: — kr. Postgirokonto 15 79 92. Telefon växel: 11 60 79, 1011 99. Prenumerationspris helår 15: — kr., halvår Postbox 3137, Stockholm 3. Arg. III. Eftertryck av Teknik för Allas innehåll förbjudes! gom ett monument över förgången stor- hetstid och över tider, som i mångt och mycket hade samma bistra drag över sig som våra, står en gammal hyt- ta kvar på södra stranden av den vår- glada Ljusnan och speglar sina sotiga murar i bakvattnet under älvbrinken. För mer än ett och ett kvarts sekel sedan läto tsarens soldater kulor och eld regna över denna hytta, innan den stora freden kom, den fred, som vi tycks ha fått som en nådegåva och i vars hägn hela vår näring blomstrat. Under denna fred har också det gamla bruket vid Ljusnans utlopp blomstrat. Och om den gamla hyttan står som ett mo- nument över en förgången storhetstid, så stå de smäckra, röda fabriksskorste- narna på andra sidan älven som märken över en ny och minst lika glansfull stor- hetstid i det ärevördiga brukets histo- ria. Ty i dag är Ljusne, eller Ljusne-Wox- na Aktiebolag, som det officiella nam- net lyder, en av våra allra modernaste industrier, där man har gjort rent h med sådant gammalt, som varit bet gande och låtit den nya tidens prägla arbetet. Tack vare välvilligt tillmötesgående från bruksledningen harsfår medarbe- tare haft tillfälle följa framställ- ningen av de två gfodukter, som på se- En stor del av det trä, som användes till board och ply- wood fraktas per järnväg till bruket, men stora mängder flottas också ned från skogarna upp- åt Ljusnan. narevstid gjort namnet Ljusne känt, in- te bara här i landet, utan också över stora delar ävsden övriga världen, fram- ställningen av Träfiberplattor och ply- nec C mm G Ilina på/s SÅ (4 OCKN r wood. I detta reportage är det vår mening att berätta om tillverkningen av Ljusne Board, och i nästa, som kommer om några veckor, om fabrikationen av plywood. Men innan vi försöka oss på den ingalunda lätta uppgiften att tala om hur fiberplattorna komma till — varje modern byggmästares, arkitekis och snickares käraste material — torde det vara på sin plats att med några ord beröra det gamla brukets utveckling. Redan år 1671 erhölls Bergskollegii privilegier att i Ljusne by få bygga en masugn ”och så många hamrar som betarvas”, som det heter i de gamla ur- kunderna. Den 7 maj 1726 fick asses- sor Anders Svab ytterligare privilegium att anlägga masugn och hammare med två härdar ”vid Selmån” och verket fick en viktig uppgift att fylla i den tidens bergshantering. De egentlige skaparen av de stora Ljusneverken var grosshandlaren Wil- helm H. Kempe, vilken tillsammans med göteborgaren Wilhelm Röhss ägde bru- ket under 1850-talet. Kempe övertog sedermera även Röhss” andel och över- lät den 6 maj 1881 äganderätten till Ljusne-Woxna Aktiebolag, som då bil- dades. Verken vid Sörljusne uppfördes i början av 1870-talet, och åren 1883— 84 överflyttades till Norrljusne den se-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:54:54 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-21/0003.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free