Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Titel och innehåll
- Ljusne, ett modernt bruk med gamla anor, av Yngve Norrvi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 24. 22 maj Teknisk Revy 1942. 3:e årg.
Red. & exp. Tunnelgatan 3, Stockholm. Redaktör och ansv. utgivare Gunnar Fahlnes.
Annonsavdelningen, Tunnelgatan 3, tel. 1011 99.
Red.-sektr. Yngve Norrvi.
7: 75 kr., kvartal 4: — kr. Postgirokonto 15 79 92.
Telefon växel: 11 60 79, 1011 99.
Prenumerationspris helår 15: — kr., halvår
Postbox 3137, Stockholm 3. Arg. III.
Eftertryck av Teknik för Allas innehåll förbjudes!
gom ett monument över förgången stor-
hetstid och över tider, som i mångt
och mycket hade samma bistra drag
över sig som våra, står en gammal hyt-
ta kvar på södra stranden av den vår-
glada Ljusnan och speglar sina sotiga
murar i bakvattnet under älvbrinken.
För mer än ett och ett kvarts sekel
sedan läto tsarens soldater kulor och
eld regna över denna hytta, innan den
stora freden kom, den fred, som vi tycks
ha fått som en nådegåva och i vars
hägn hela vår näring blomstrat. Under
denna fred har också det gamla bruket
vid Ljusnans utlopp blomstrat. Och
om den gamla hyttan står som ett mo-
nument över en förgången storhetstid,
så stå de smäckra, röda fabriksskorste-
narna på andra sidan älven som märken
över en ny och minst lika glansfull stor-
hetstid i det ärevördiga brukets histo-
ria.
Ty i dag är Ljusne, eller Ljusne-Wox-
na Aktiebolag, som det officiella nam-
net lyder, en av våra allra modernaste
industrier, där man har gjort rent h
med sådant gammalt, som varit bet
gande och låtit den nya tidens
prägla arbetet.
Tack vare välvilligt tillmötesgående
från bruksledningen harsfår medarbe-
tare haft tillfälle följa framställ-
ningen av de två gfodukter, som på se-
En stor del av det
trä, som användes
till board och ply-
wood fraktas per
järnväg till bruket,
men stora mängder
flottas också ned
från skogarna upp-
åt Ljusnan.
narevstid gjort namnet Ljusne känt, in-
te bara här i landet, utan också över
stora delar ävsden övriga världen, fram-
ställningen av Träfiberplattor och ply-
nec C mm G
Ilina på/s
SÅ
(4
OCKN r
wood. I detta reportage är det vår
mening att berätta om tillverkningen av
Ljusne Board, och i nästa, som kommer
om några veckor, om fabrikationen av
plywood. Men innan vi försöka oss på
den ingalunda lätta uppgiften att tala
om hur fiberplattorna komma till —
varje modern byggmästares, arkitekis
och snickares käraste material — torde
det vara på sin plats att med några
ord beröra det gamla brukets utveckling.
Redan år 1671 erhölls Bergskollegii
privilegier att i Ljusne by få bygga en
masugn ”och så många hamrar som
betarvas”, som det heter i de gamla ur-
kunderna. Den 7 maj 1726 fick asses-
sor Anders Svab ytterligare privilegium
att anlägga masugn och hammare med
två härdar ”vid Selmån” och verket fick
en viktig uppgift att fylla i den tidens
bergshantering.
De egentlige skaparen av de stora
Ljusneverken var grosshandlaren Wil-
helm H. Kempe, vilken tillsammans med
göteborgaren Wilhelm Röhss ägde bru-
ket under 1850-talet. Kempe övertog
sedermera även Röhss” andel och över-
lät den 6 maj 1881 äganderätten till
Ljusne-Woxna Aktiebolag, som då bil-
dades. Verken vid Sörljusne uppfördes
i början av 1870-talet, och åren 1883—
84 överflyttades till Norrljusne den se-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 12 01:54:54 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-21/0003.html