lettera varandra. kroppen i ändan. När jag gjorde en noggrann beräk- ning av denna kulbana, fann jag, att allt stämde precis, Var och en av mina läsare, som är litet hemma i ballistik, kan förresten själv kontrollera saken, Man tar virvelvakuumets utvidgnings- koeffieiont, multiplicerar denna med bösspipans längd, lägger till kvadratro- ten på bösskolvens tyngdpunkt och drar ifrån slutstycket samt lägger till ricin- oljan. Pår man då fram som resultat siffran 0, har man den absolut raka kul- banan. Jag ville inte lossa av det första skot- tet själv — jag ansåg det historiskt, var- för jag reste ned till Stockholm för att få det högtidligen avlossat. Sedan jag kommit i förbindelse med general Lilje- hök, beslöt han att sammankalla en kom- mission ute vid Rosersbergs skjutskola en lördag klockan 3. Kallade blevo alla som varit med vid Boforssammanträdet, men dessutom in- bjöds Prins Eugen, som var ivrig skarp- skytt på den tiden. Vidare anmodades regementsläkare Lindström vid Svea Livgarde att vara närvarande, om nå- gonting hände, Han var dessutom för- lossningsläkare vid Pro Patria på den tiden, så han var hemma i litet av varje. Så skulle musikdirektör Trobäck komma ut med Göta Livgardes musikkår, vilka skulle förhöja andakten. Till sist hade vi även inbjudit den intresserade skytte- vännen kakelugnsmakare Ewald Svens- son, vilken skulle se att det var gott drag i pipan, så inte kulan stannade, Och så slapp man Jag glömmer aldrig den soliga och hög- tidliga eftermiddagen. Överste Lind- ström, som var en mycket skicklig skytt med vanliga kulor, skulle avlossa skot- tet, bakom honom stodo prinsen och jag. De övriga voro placerade efter vanlig rangordning med musikkåren i vänstra hörnan. Så klämde Trobäck i med ”Hör 0ss Svea”, alla stodo vi i giv akt, och efter det tredje ”hör oss” gick skottet av. Vi stodo stilla under det musiken spelade slut, men när sista trumslaget dånade, störtade Lindström till marken, träffad av en kula bak i låret. Jag bad nu regementsläkaren gå fram och undersöka fallet, han tog en lämplig Småfurstarna, som ab- solut ville slåss men inte hade någon att slåss med, använde mina ku- lor. Nu kunde de skjuta sig själva i ryggen. IM WW ; NU SR Mu, NT tång och drog ut kulan. När han sedan kom fram och visade den för oss, såg jag genast att det var en tom nickelmantel, liknande den vi avskjutit. När jag för- de den till näsan, luktade den ricinolja. Nästa gång berättar Calle Möller om sot- ningsteknik och whiskytillverk- ning. En psykoanalytisk studie av kombinationslagarna. we Det var således ingenting att tveka om: kulan som överste Lindström av- skjutit hade gått den absolut raka lin- jen, således runt jorden! Nu vill jag långt ifrån ta åt mig all äran för detta, ty det var då minst lika skickligt att kunna sikta så väl. Vis- serligen hade kulan sänkt sig en aning, men detta kan lika gärna vara mitt fel, det kanske var en aning för mycket ri- cinolja. Överste Lindström blev emellertid be- fordrad till general efter detta mäster- skott, och själv blev jag vicekorpral i re- serven, vilket innebar den påtagliga för- (COP at i 2 (INN / OR (AMD TIN Regomentsliäkaren tog on lämplig tång och drog ut kulan. KLAR SE TN — delen, att jag fick tjänstgöra en månad varje år inom det militära, till dess jag fyllde 65 år, Jag håller på och knogar än om somrarna, yttan av denna raka kulbana blev dock ej så stor som vi hade tänkt oss, ty vid en statistisk undersökning visade det sig, att de flesta skott som avlossa- des voro bommar. Kulorna skulle där- för fortsätta jorden runt, varför de un- der sin vandring kunde skada folk och kreatur, —- Olycksfallsförsäkringsbolagen lade sig därför emot användningen av dem, De fingo dock en viss betydelse. förra freden blev en massa småländer fria. De ansågs även på den tiden näs- tan genant för en stor stat att anfalla en liten. Men det fanns furstar i dessa små länder, som absolut ville slåss, de ville bli hjältar liksom jag. Då använde de mina kulor — de kunde skjuta sig själva i ryggen och slapp besvära utan- förliggande stater med något krig, nu kunde de kriga själva i fred och ro. Sedan dess har ju utvecklingen gått oerhört framåt, de stora staterna äro ej så högdragna längre, nu kan de an- falla vilken liten stat som helst, så den uppfinningen hade jag inte mycken glädje av. Efter TEKNIK för ALLA 9