- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 21. 22 maj 1942 /
19

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om cykelvägar, av Ingemar Schwalbe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Alla torde inte vara ense med
ingenjör Schwalbe. "För att få
frågan ytterligare belyst ha vi
vänt oss till ett antal kända per-
soner med begäran om ett ytt-
rande. Deras bidrag komma i
prästa nummer.

Omvänt kan man konstatera, att varje
förbättring, som en väg genomgår i cy-
kelhänseende, ökar motsvarande rayon.
Varje backe, som elimineras, betyder en
eller annan minuts senare avfärd i den
arla ottan, och en eller annan minuts
tidigare hemkomst på kvällen. För dem,
som bo tillräckligt nära intill arbets-
platsen för att kunna äta sitt lunch- el-
ler middagsmål hemma, fördubblas tids-
vinsten ytterligare. Man tänker då na-
turligen på alla dem, som ha egna hem
i utkanterna av våra större och mindre
industriorter. Den vore värd pris, som
kunde leta upp en gammal egnahems-
byggare, som ej haft en cykel i många
år!

Som synes kunna även utpräglat prak-
tiska synpunkter läggas på cykeln
som kommunikationsmedel. Cykeln är, i
händerna på den, som förstår att på
bästa sätt begagna sig därav, ett utom-
ordentligt nyttigt verktyg, och man har
rätt att vänta sig, att den kan komma
att spela en avgörande roll även för nu-
tidsmänniskan i en av de viktigaste frå-
gorna, nämligen bostadsfrågan. Förut-
sättningen härför är emellertid att alla
frågor, som sammanhänga med cykelns
användning grundligt undersökas, så att
dess utveckling främjas.

Hur kan exempelvis cykeln gynna en
spridning av bebyggelsen från storstä-
derna ut mot trädgårdsstäder och egna-
hemsområden? Hur inverkar trafiksy-
stemet i en stad på denna fråga samt
beskaffenheten av cykelvägarna ut mot
stadens omgivningar? En verklig nu-
merisk analys borde göras av vägbanans
beskaffenhet på olika vägar och dess in-
verkan på hastigheten med hänsyn tagen
bland annat till vägens kurvatur, bac-
kighet och ytbeläggning.

En annan fundamental fråga är, hur
cykelns användning skall kunna utsträc-
kas till alla årstider. Nu tycks det endast
vara manliga arbetare, som fortsätta med
att cykla till och från arbetet, även då
de vackra sommardagarna upphört för
året, under det att de kvinnliga trafi-
kanterna jämte ”manschettyrkenas” re-
presentanter upphöra därmed, så fort
höstvätan börjar nalkas. Det är kanske
möjligt att för dem skapa särskilda cy-
keldräkter, som avtagas omedelbart ef-
ter framkomsten, och vilka skydda mot
både kyla och väta.

Ur teknisk synpunkt är det emeller-
tid ej blott vägen, som bör göras till
föremål för studium. Även cykeln själv
bör kunna förbättras efter att i stort
sett ha stått stilla i utvecklingen i fle-
ra årtionden.

För att nu återgå till de planer om
framtida cykelvägar, som yppats i de
förut citerade tidningsartiklarna, skulle
cyklisterna ej vara så särskilt nogräk-
nade, om deras vägar ej bli både backiga
och krokiga, blott vissa krav på omväx-
ling, skönhet och romantik etc. bli tillgo-
dosedda. Det låter kanske mycket vac-
kert, men i själva verket är det ett full-
komligt obevisat påstående; att cyklis-
terna skulle värdera dessa lockelseme-
del mera än andra medborgargrupper.
Däremot kan man visa, att cyklisterna
äro medborgare, som funnit att gående
till fots, åkande med spårvagnar, bus-
sar, bilar, tåg, o. s. v. är sämre som
kommunikationsmedel och ur ekonomisk
synpunkt än cykelåkning, varför de helt
resolut slungat dessa möjligheter åt si-
dan och tillgripit cykeln i stället och nu
på allvar konkurrera med de allmänna
kommunikationsmedlen. Det kan på sin
höjd tänkas att man en eller två gån-
ger skulle vilja cykla på en väg, som i
stället för maximum av framkomlighet
erbjuder estetiska värden. Till och med
de under tre månader av året förekom-
mande semesterturisterna, vilka nu för
tiden taga sin sak så energiskt, skulle
rynka på näsan åt påhittet att göra vä-
gen längre eller svårare mellan de min-
nesrika platser, de utprickat på kartan
över resrutten.

Nu är det fak-
tiskt så, att kurvor
till en viss grad,
men framför allt
backar göra vägen
svårare och mindre
snabbt framkomlig
än en rak, plan
väg. Backarnas in-
flytande är till och
med större än man
i allmänhet anar.
En uträkning vi-
sar, att åtskilliga
faktorer spela in,
därav ett par, som
nog föga beaktats.
När man nu utför
noggranna beräk-
ningar för andra
kommunikations-
medel och de vägar
dessa använda sig
av, varför skall
man då ej göra det
även beträffande
cykeln, som visat
sig så användbar.
Med cykelns till-
hjälp kan man med
uppoffrande av ett
mycket måttligt
energibelopp upp-
nå en förvånande
hastighet. Det är
exempelvis tvivel-
aktigt om något
på jordytan levan-
de djur kan för-
flytta sig med så
ringa kraftåtgång
i förhållande till
hastigheten som
människan på en
cykel. Cykelns has-
tighet är emeller-
tid i hög grad på-
verkbar av olika
inflytanden. Låt
oss alltså taga reda på naturen av
dessa inflytanden, så att vi få veta
bättre än förut, hur cykeln som
kommunikationsmedel rätteligen skall
brukas. Bort med park- och plask-
dammsromantiken och fram med siffror
och kalkyler, även om dessa skulle visa,
att det lönar sig att riva bort rälsen på
förortslinjernas banvallar och släppa dit
cyklisterna i stället!

Som avslutning är det kanske lämpligt
att framhålla, om inte detta redan fram-
gått tillräckligt tydligt, att eftersom
landsvägarna, med eller utan cykelba-
nor vid sidorna, hittills kunnat erbjuda
den mest plana och backfria vägbanan,
så är det sannolikt, att speciella cykel-
vägar, framdragna i terrängen på sidan
om dessa, skulle erbjuda en försämring
i just detta avseende, som är så särskilt
viktigt för cyklarna.

Kanske framskymtar dock i den fjär-
ran framtiden konturerna av en speciell
byggnadsteknik för cykelbanor, vilka
skulle kunna utnyttja lätta, billiga, ele-
ganta konstruktioner; vilka bleve en
prydnad för samhället. Ja, vem vet?

Ingemar Schwalbe.

TEKNIK för ALLA 19

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:15:53 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-21/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free