Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Omlindning och beräkning av småmotorer, av Tore Porsander. Del 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tidigare artiklar i denna
serie ha varit införda i TJA
TRES TISTSE TTR
OMLINDNING vel beräkning av
SMAMOTORER
DEL 4. (Eorts)
Fig 24
26 TEKNIK för ALLA
Om fältlindningen i stället skall inkopplas som serielindning i den nya maskinen,
skall denna därvid genomgås av samma ström, som passerar ankaret. I detta fall
få vi alltså I; = In. Om således värdet på Im i punkt ”a” enligt fig 23 överens-
stämmer med det önskade värdet på Ia, i den nya maskinen, behöver fältlindningen
ej heller i detta fall lindas om. I annat fall måste även här omlindning ske.
Sedan det här beskrivna provet företagits, söndertages maskinen. Vid avlind-
ningen av ankaret och magnetspolarna räknas. antalet ledare och antal lindnings-
varv. Likaså undersökes ankarlindningen noggrant, och helst uppritas ett limd-
ningsschema enligt fig 16 eller fig 17. Isoleringen i ankarets spår bör helst icke
skadas, då den kan användas på nytt. För övrigt studeras noggrant de använda
isoleringsmetoderna, då fortfarande samma ’metoder kunna komma till användning.
Den nya maskinen bör givetvis icke lämna högre spänning än 50 volt, då denna
spänning utgör gränsvärdet mellan klenspänning och lågspänning. Lågspännings-
anläggningar få nämligen ej utföras utan särskilda behörighetsbevis.
Vid sådana fall, där vi icke ha möjlighet att utföra det ovan beskrivna provnings-
förfarandet, exempelvis beroende dels på instrumentbrist, dels därpå att maskinen
är sönder, måste vi företaga en beräkning av den magnetiska kretsen. Denna be-
räkning måste då föregås av en noggrann uppmätning av de i denna krets ingående
olika delarna, varefter lämpligen tabeller uppställas enligt exempel 18. Som ut-
gångspunkt välja vi därvid för varje sådan tabell ett visst värde på luftgapsin-
duktionen B, vilket sedan multipliceras med motsvarande area A under polplattan
för erhållande av luftgapsflödet i detta fall. Beräkningen genomföres sedan enligt
tabellen i exempel 18, varvid erhålles erforderligt värde på amperevarvtalet pr pol-
par för framdrivande av detta flöde genom kretsen. Därefter väljes ett nytt värde
på luftgapsinduktionen, och samma beräkning upprepas, då ett motsvarande nytt
värde erhålles på IN, d. v. s. i vårt fall detsamma som Im: N. Följande värden på
luftgapsinduktionen kunna exempelvis väljas: 3000, 5000, 7000, 9000, 11000, 12000
och 13000 gauss, för vilka således beräknas lika många tabeller och ampeårevarvtal.
Resultaten sammanställas i en kurva enligt fig 22, vilken som förut ger oss det
lämpligaste ampéerevarvtalet hos maskinens fältspolar.
Beräkning av fältspolarna
Vi ha nu erhållit det önskade värdet på Im: N och skola följaktligen linda om fält-
spolarna till rätt antal lindningsvarv med rätt tråd. Vår första åtgärd blir då
att undersöka det tillgängliga lindningsutrymmet för varje spole. För detta ända-
mål borttages isoleringen omkring en spole, varefter lindningens totala sektionsarea
uppmätes, vilken area vi enligt fig 24 kalla för EF, mm2. Vidare införa vi beteck-
ningarna di; för den använda runda koppartrådens diameter utan isolering, alltså
den blanka trådens diameter, samt beteckningen dy för samma tråds diameter
med isolering. Det är givet, att ju tunnare denna isolering är, desto bättre kan det
tillgängliga Tindningsutrymmet utnyttjas. Koppartråden kan vara enbart emalje-
rad, emaljerad och en gång bomullsomspunnen eller också två gånger bomullsomspun-
nen. Vid lindning av dylika små likströmsmaskiner ser man ofta den sistnämnda tråden
komma till användning. Vilken tråd, som man vill använda, får till stor del bli en
fråga om tillgång och anpassning. Visar det sig exempelvis, att man har svårt att
få på tillräckligt med varv, om en tråd med tjockare isolering användes, bör man
givetvis försöka med en tråd med tunnare isolering. De olika diametervärdena
kunna därvid erhållas ur någon trådkatalog. Som exempel skall dock här angivas
några utplock ur en dylik katalog beträffande två gånger bomullsomspunnen kop-
partråd, där värdena givetvis äro i mm:
dj = 0510 0515 0,25 0,50 0,75 1,00 1,50
dyr i=10326 0,31 0,41 0,68 0,93 1,20 1,70
Den vidare beräkningen blir sedan i viss mån olika, om fältlindningen skall kopplas
som serie- eller shuntlindning. Vid det förstnämnda fallet är ju strömmen I, bestämd
= I1;), varför vi endast behöva avpassa lindningsvarvtalet N, så att produkten av
dessa två faktorer blir lika med det givna värdet på Im’N för varje pol, eller med
ANAL OLAENE=" (Ira NOVI |
Hur många varv kunna vi då linda på spolen? För beräkning härav måste vi un-
dersöka huru många gånger den isolerade trådens sektionsarea, som vi kalla för ay,
innehålles i hela spolens area Fm. Arean ay beräknas enligt:
76 dy > d,
AE ABER (28)
4
Antalet lindningsvarv N erhålles sedan enligt:
: N =0.8- Em :2y (29)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
