Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Marathon-grammofonen”, av G. V. Nordenswan - Röntgenfoto på 1/10 miljondels sekund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
0
spårhastighet. När Nyström konstrue-
rat en sådan och började prova den, kom
han under fund med, att den möjliggjor-
de ett ännu mera effektivt utnyttjande
av skivytan; den konstanta farten gjor-
de det nämligen möjligt att med lika god
ljudkvalitet låta grammofonen arbeta
med väsentligt mindre spårhastighet än
man förut ansett sig kunna gå ned till
vid skivans slut. Experimenten ledde
slutligen till, att man med 25-em-skivor
kom upp till 8 och med 30-cm till 15—16
Fn utere speltid. Ett förnämligt resul-
tat!
I princip framgår Nyströms uppfinning
av de här återgivna patentritningarna.
Fig. 2 visar verket från sidan. Gram-
mofonskivan lägges på den övre plattan
t, som är hopsatt med den i stativarmen
s lagrade drivskivan d. Denna synes
på fig. 3—4. I drivskivans undersida är
upptaget ett spiralformigt spår d! med
samma matning som ljudspåret på gram-
mofonskivorna. Dessutom finns i under-
sidan en cirkelformig urfräsning d?, som
användes vid spelning av vanliga skivor,
varom mera nedan.
Drivskivan får sin rörelse från friktions-
rullen j, som är lagrad på axeln f så, att
den måste följa axelns rotation men kan för-
skjutas längs axeln. Denna drives från en
kraftkälla av något slag med konstant varv-
tal. Fig. 1 visar verket uppifrån med skivan
delvis bortskuren. Nu är det ju klart, att då
periferihastigheten hos j är konstant, måste
(i händelse av slirfri gång) periferihastighe-
ten vid den cirkel på drivskivan, mot vilken
j ligger an, också vara konstant och lika med
j:s. Genom att kontinuerligt skjuta j längs
axeln med samma radialhastighet, som nålen
har över den spelade skivan kan man alltså
få hela skäivan spelad med konstant spår-
hastighet.
Den kontinuerliga matningen av j åstad-
kommes från spiratspåret dl i drivskivans
undersida. I detta spår ingriper en om en
tallriksharv i miniatyr påminnande rulle p
(se de i större skala ritade Fig. 7—8). An-
ordningen med flera styrkammar på rullen
har visat sig ge en fullkomligt säker styr-
ning utan ”urspårningar”. Avståndet mellan
de runt om rullen gående kameggarna är lika
stort som spåravståndet mellan varven i spi-
ralen dl. Om man med lagom tryck håller
rullen mot spiralspåret, kommer den alltså vid
drivskivans rotation att vandra radiellt rela-
tivt skivans axelcentrum med samma fart som
spelnålen. För att få konstant spårhastighet
vid spelningen behöver man därför blott ord-
na så, att friktionsrullen j följer med styr-
rullen p i dess vändning. Detta är utfört på
följande sätt.
Drivverket är lagrat på en rektangulär ram
Röntgenfoto på 1/10
miljondels sekund
I USA har en Mr Slack och hans med-
arbetare konstruerat ett röntgenrör,
med vilket röntgenfotografier kunna ta-
gas på 1/10 miljondels sekund. Detta
rör är ett högvakuumrör med kall katod,
som under mycket kort tid kan uthärda
en strömstyrka om 2.000 A vid mellan
90 och 100 kV spänning. Till denna
spänning uppladdas kondensatorerna,
som urladdas genom en av det undersök-
ta föremålet utlöst impuls. Den från ka-
toden kommande elektronströmmen kas-
tas av en elliptisk reflektorformad
hjälpelektrod som ett knippe på anoden.
Medelst det nya röret har man lyckats
iakttaga verkningarna av projektiler,
som skjutits på ben eller trä eller hur
hagel flyga genom en gevärspipa samt
mäta hur mycket deras banor avvika
från mittlinjen. (VDI)
ok på sådant sätt, att hylsan
Nyströms första provapparat för in-
spelning och återgivning.
med tvärstyckena i, h och längdstängerna -e,
g, av vilka den sistnämnda är svängbart fäst
vid stativbockarna c, cl. Ramen kan ställas
in i önskat höjdläge med en fjädrande ex-
centeranordning q-qt. På den i rektangelra-
men lagrade axeln f är skjutbart lagrat
ett litet traversaggregat,
bestående av hylsan k, vag-
nen o med den förutnämnda
styrrullen p och fridtions-
rullen j, vilken senare som
sågt genom ett styrstift i ett
längsgående spår på axeln f
tvingas att rotera med den-
na. På fig. 7 synes, hur man
med ställskruven ot och fjä-
dern a5 kan ge rullen p ett
sådant höjdläge, att den går
in i drivskivans spår strax
innan friktionsrullen j kom-
mer i kontakt med drivski-
van och sedan med ett lagom
fjädrat tryck hålles kvar i
spåret. Genom en på ritnin-
gen ej visad manöverspak
kan man — efter att ha
tryckt styrrullen ur spåret
— skjuta traversen längs
axeln. Man kan eventuellt
koppla ihop vagnen med
tonarmen så att denna
tjänstgör som manöverarm.
På ena ändan av stången
e sitter en hylsa r2? med en
spärrarm r (fig. 5—6), som
fjädrande hålles i ett visst
läge. Den på ritningen visa-
de konstruktionen av verket
är avsedd för spelning ini-
från och utåt på skivan.
(Naturligtvis kan man lika
väl göra apparaten för den
motsatta spelvägen.) För att
då få det riktiga utgångslä-
get hos styrrullen, griper
spärrarmen i detta läge in i
ett cirkelspår k2 på hylsan
kan vandra bort från armen,
när spelningen börjar. Läng-
re in på hylsan finns en
annan spår- och flänsanord-
ning k3, kt, Skjuter man
vagnen så långt inåt, att
spärrarmen griper in i den-
na anordning, fasthålles
vagnen i ett läge, där styr-
rullen p går fri från driv-
skivan i cirkelspåret d2, fig.
3. På så sätt uppnår man,
att drivskivan under hela
spelningen går med konstant
varvtal, och kan alltså an-
vända grammofonen även
för på vanligt sätt inspela-
de skivor. ;
ög denna summariska konstruktions-
beskrivning torde visa, är Nyströms
”marathon-grammofon” ganska enkel
och lätt att tillverka. En av bilderna vi-
sar ett provexemplar av bärbar typ. Ap-
paraten är ej mycket större än en vanlig
resegrammofon, fastän den är avsedd för
både inspelning och återgivning. Den-
na provapparat befinner sig f. n. i USA,
där den väckt stort intresse. Men
så kom kriget för amerikanarna, och
därmed torde exploateringen vara ställd
på framtiden där borta. De europeiska
patenten ha efter ingenjör Nyströms död
fått förfalla, varför fältet här är fritt
för den, som vill taga upp idén.
Den, som haft anledning att ondgöra
sig över den nuvarande 3-minutersgrän-
sen för inspelningar, längtar säkert ef-
ter, att Nyströms idé skall slå igenom,
så att man kan få rimligt ekonomiskt ut-
byte av även något längre kompositioner.
Under nuvarande förhållanden är saken
hopplös, därför att de stora skivorna äro
för dyra för att få större spridning. Det
är nog också säkert, att marathongram-
mofonen kommer förr eller senare. Den
gör ej de gamla skivorna värdelösa, ef-
tersom man kan spela även dem på den
nya apparaten. Men det gäller att kom-
ma över en övergångsperiod, under vil-
ken produktionen av de nya grammofo-
nerna och skivorna uppnår en viss volym.
Sedan går det av farten.
Här finns alltså en chans för ett
friskt initiativ!
s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
