Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Greve Mekanikus, av Skg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Greve Albert de
Dion.
ransmannen Greve Albert de Dion var
en av sekelskiftets mest kända och
skickliga motormän. Han började i sam-
arbete med en mekaniker Charles Bouton
på 1880-talet tillverka ångvagnar, och
dessa visade sig vara sina konkurrenter
synnerligen överlägsna. I en berömd
tävling i Paris 1884 för ånglandsvägs-
vagnar segrade paret de Dion—Bouton
och hävdade under de följande åren sin
ledande ställning bland sina landsmän,
som under detta motorismens födelsede-
cennium representerade världseliten.
I likhet med de flesta pionjärer fick de
Dion dyrt betala nöjet av sin tätplats
— inte bara i pengar. Hans allt upp-
slukande intresse för mekaniskt drivna
fordon ansågs nämligen av den oförstå-
ende grevliga familjen som tecken på en
själslig rubbning av allvarligt slag, och
han blev av släktens överhuvud satt un-
der förmyndare. I domstolsutslaget
återfinnes följande motivering: ”Efter-
som greve Albert de Dion ........ tagit
sig för att anskaffa mekaniska fordon,
för vilka hans smak uteslutande kan be-
tecknas som barnslig och knappast tänk-
bar i samband med en person, som har
sina sinnens fulla bruk i behåll .... Sy-
nes det vara av vikt att nödiga steg ta-
gas i hans eget välförstådda intresse.”
Albert de Dion lät sig emellertid ej
nedslås av omyndighetsförklaringen,
ehuru den utan tvivel också ganska väl
representerade den allmänna meningen.
Av folkhumorn i Paris döptes han till
”Greve Mekanikus” och man skämtade
grovt med den rike och elegante mannens
uppfinnarfunderingar. Med goda vän-
ners hjälp fortsatte han emellertid att
bygga sina ”mekaniska fordon” och över-
gick på 1890-talet att experimentera med
ser Ar ba ANSETT
Greve Mekanikus
Excentrisk adelsman sattes under förmyndare
för motordille, men slutade som hederspresi-
dent i Frankrikes största motororganisation
v -
ex
[STRID IP ELSA A
FSE TEPE GER Er ebd
Ulbeg of får SR
FR 2 EN fladiakik ller in dredre,
É EE dh oder 20 sker 1903
a fl. zz
| : Fa SA
i fpesél Mif rask, Badise bengal ekvskren ann
; I FREDS fas i EE : |
i AR RON LE 5 |
L , å é
i FEGA ER rt EL je Hagsedia ida SSR $ |
AE : 2
| ME Mdideskss Krebs kas Lp lga tta IA
É ala RIE Te GIT AS é FR SE SE
SRA dra AA ida aa Klor krro pt HR för |
BS i EN SE GR JpÖeT a TRADE
[a SE grst BAM ers g aren TR aa rest AR AK Värt |
fdr säl dies MEN ekar er
ER SE a Sf ret Dade
Fara 5 2 Flea fr Få a pieng of ssk Re friges FRA a |
de
je
LER
Fek EE
: ; EE Re
SE FRA VERA pek dd RS Rak KFIR FPRKAS r
Så fd SRS ha (SE fö RR Ö FER
RA Jes giekralen Hal Koaae Bodensare bj se rsR ek |
ff I
förse RA Ma kors ARR f SKÄR PR AE FE de
FR Mali Uekl RrLen NER EA FSA äg rfaer aflar innen |
VR EU kl srnl Hrreskra EA RE slö
SIS fö ; f SESIP SALA SA FE
SM alder KL dl Rn enola ffs Anda
a = j< SA rgkelrern På
i fisken AM Kärleken tleak Nag Marie Afa
| EE i x I
| TG ÄR La ; 3 Fr arg i
I FAR - 2 I
FÖRRA S SS ; : Mag rig i
| de SS ; g |
Ae
[SRA
dra fo
SL :
|
Läder
FET 4 |
Z FaR
- MM tfe Sön
ES SE RA RS EE EG REA SS]
Sveriges första ”körkort”, utdrag ur
Örebro magistrats protokoll den 26 maj
1902, förvaras nu i Tekniska Museets
arkiv i Stockholm.
och slutligen att tillverka förbrännings-
motorer. Framgången lät inte heller
länge vänta på sig, och de Dions motor-
cyklar och automobiler tycks, efter pris-
de Dion-Bouton tricy- |
kel från 1897, nu ii
Tekniska Museets ma-
skinhall, var detta års
stora fartsensation.
Motorn, 2-takts med
självstyrd insugnings-
ventil, utvecklade 172
hk och gav tricykeln
en hastighet av ;t0-50
km/tim på slät väg.
de Dion-Bouton ”qua-
dricykel” från 1899,
finnes nu på Tekniska
Museet. Det var med
denna automobil, som
det första svenska
”körkortet” togs.
listorna vid de första motortävlingarna
att döma, ha stått i en klass för sig. De
utmärkte sig framför allt för styrka,
snabbhet och förvånande låg vikt. De
båda konstruktörerna synas även ha va-
rit bland de första som i högre grad an-
vänt aluminiumregleringar vid motor-
tillverkning.
Att de Dions namn även tidigt nådde
vårt land veta vi säkert. Inte mindre än
tre av Tekniska Museets i Stockholm äld-
sta motorfordon äro utrustade med mo-
torer av hans konstruktion. Med en av
dem, en ”quadricykel” från 1899, är ett
märkligt datum i den svenska motoris-
mens historia förknippat; den 26 maj
1902. Denna dag utfärdades nämligen
det första svenska ”körkortet”, som hade
formen av en resolution från magistra-
ten i Örebro och avsåg körning just med
den nu på Tekniska Museet bevarade
de Dion-automobilen. Körkortet, som
i sin helhet återgavs i nr 25 av Teknik
för Alla, avviker från körkort i vår be-
märkelse genom att dess utfärdande ej
var beroende av någon körkunnighets-
prövning. Däremot anges att den kö-
rande är skyldig att i trafikhänseende
ställa sig gällande regler angående —
velocipedåkning till efterrättelse.
Vad ”Greve Mekanikus” beträffar,
lyckades han och Charles Bouton uppar-
beta sin automobilfirma till en av de le-
dande i Europa. Deras motorer tillver-
kades i början av 1900-talet på licens bå-
de i England och Tyskland och den ex-
centriske greven, som en gång bivit satt
under förmyndare för sitt ”motordille”,
slutade som hederspresident inom en av
Frankrikes största motororganisationer.
Skg.
TEKNIK för ALLA 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
