Ao Kräver petroleum för 10 å 12 öre i timmen... det föregående har jag med avsikt rätt utförligt uppehållit mig vid den man, som framställt den veterligt för- sta svenskbyggda förbränningsmotorn, maskinmästare O. F. F. Gyllenhammar, Tannefors, för att bevara minnet av den i tekniskt avseende intressante person, som Gyllenhammar var. Nu skall jag övergå att närmare beskriva den mo- tor, som varit roten och upphovet till denna artikel. Den 2 sept. 1891 kunde man i tid- ningen Östgöta Correspondenten läsa följande notis: ”En gasoljemaskin, måhända den första som tillverkats i Sverige, har för sin tillkomst att tacka en Linköpings- bo, nämligen (dåvarande) rörläggaren vid Linköpings vattenledning hr O. F. F. Gyllenhammar. Hr G., som är hän- dig med litet av varje, har i vatten- ledningsverkets förrådshus nere vid tullhuset inrättat en liten verkstad, som han använder för diverse arbeten i bo- lagets intresse, såsom lagning av vat- tenmätare o. s. v. Här har hr G. en järnsvarv, ett dito borr o. s. v., vilket allt han själv tillverkat från början till slut. Så fick hr G. läsa om petroleum- maskiner, vilka drivas av petroleumeter (gasolja) och då föll tanken på honom att söka konstruera en sådan maskin. (Som bekant har verkstaden Vulcan i Norrköping på Göteborgsutställningen exponerat dylika maskiner, tillverkade i Tyskland och av verkstaden inköpta till modeller för blivande tillverknin- gar). Hr G. har emellertid aldrig sett någon sådan maskin utan tagit själva idén för sitt arbete ur en engelsk ma- skintidskrift. Resten har han genom experiment "fått leta sig till. Därtill kommer att han för detta arbete ej haft annan tid än aftnarna, vilket förklarar att arbetet krävt så lång tid som ett par år. Nu står emellertid den lilla maski- nen färdig. Utom gjutgodset har hr G. själv tillverkat varenda bit, och till de gjutna delarna har han gjort modeller. Maskinen, som representerar omkring en hästkraft, kan apteras till båt eller till industriarbete. Den kräver petro- leum för omkring 10 å 12 öre i timmen. Den lilla maskinen, som ännu är upp- ställd i hr Gyllenhammars verkstad, är ett vackert prov på sin tillverkares ej blott vackra mekaniska anlag utan även ihärdighet och arbetsskicklighet.” Notisen citerades i åtskilliga tidnin- gar här i landet och även i den svensk- amerikanska pressen. En tidning upp- En av Gyllenhammars första dynamo- maskiner, nu ett museiföremål i Linkö- pings elverks ägo. Ovanpå dynamon ses en Edisons koltrådslampa. gav, att ”den nätta maskinen, som av fackmän förklarats vara utmärkt, tor- de vara värd 800 kr.”. På motorns cylinder har Gyllenham- mar anbringat en liten skylt med sitt . namn, adressorten Linköping (motorn tillverkades ju inte i Tannefors) samt tillverkningsåret 1889. Sedan man läst notisen i ÖC, får man nog den upp- fattningen, att motorn stod färdig först 1891. Enligt notisen arbetade han ju på motorn ett par år, och då skulle allt- så årtalet 1889 på skylten ange, när ar- betet med motorn påbörjades. Emeller- tid lär Gyllenhammar en gång för fle- ra år sedan vid en intervju ha uppgi- vit, att han tillverkade motorn 1889 och att motorn troligen vore den äldsta ex- plosionsmotorn som gjorts i Sverige. Vid. samtal med en av hans anhöriga har” jag också inhämtat, att motorn skulle vara förfärdigad det år, som skylten uppgiver. På denna tavla, som äges av Ös- tergötlands muse- um, har Gyllen- hammar samlat några av sina kar- rikatyrer i järn- plåt, föreställande kända Linköpings- gubbar, Tors strid med jättarna o.s.v. Vare nu härmed hur som helst, så synes Gyllenhammars motor dock kun- na hävda sin förstfödslorätt. Vulcans verkstäder i Norrköping hade visserli- gen förvärvat” tillverkningsrätten för Sverige för gasoljemotorer enligt Daim- lers påtent, men verkstäderna hade, när Gyllenhammars motor omnämndes i ÖC, tydligen ännu inte hunnit framställa någon motor. 1891 började visserligen ingenjör John Weyland konstruera en förbränningsmotor för drift med foto- gen, men enligt vad” professor Huben- dick uppger i Uppfinningarnas Bok, del II, synes han ha fått sin första maskin färdig först 1892. Data och prestanda. yHlenhammars motor är, som nästan alla förbränningsmotorer voro i bör- jan, encylindrig och av liggande typ. Den är helt liten, monterad på en bot- tenplatta i storlek endast 28 X 40 cm. Cylindern är c:a 16,5 cm lång och har en borrning, alltså inte diameter, av 50 mm. Slaglängden är omkr. 75 mm. Av dessa mått att döma synes den an- givna effekten en hästkraft, vara till- tagen i överkant. Bensinmotorer av motsvarande storlek, borrning och slag- längd från den kända modellmaskin- fabriken Wilhelm Bischoff i Dresden ge 1/2 hästkraft vid 800 och 3/4 hästkraft vid 1.200 minutvarv, och bättre effekt än dessa moderna motorer torde det väl vara tvivelaktigt att en motor av anno 89 skulle kunna prestera. Cylindern på Gyllenhammars motor uppbäres dels av en stödpelare under förbränningsrummet, vilken fastskru- vats i bottenplattan, dels av lagerboc- karna, vid vilka de från cylindern ut- gående ramskenorna äro fastskruvade. Ramen uppbär ramlagren för vevaxeln. Såväl ramlagren som vevtappslagret ha TEKNIK för ALLA 5 RN MPN