Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Non stop för bussar och spårvagnar, av Ingemar Schwalbe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AN
hoppade över, till banans egen
hastighet. Efter ett par ögonblick
kommer man att stå stilla och blott
åka med den, och då är tiden mo-
gen för ett överhoppande på nästa
bana 0. s. v. Allt detta kräver na-
turligtvis sin tid, och under tiden
har man hunnit förflyttas ett bra
stycke framåt. För att man då ic-
ke skall riskera att avkastas över
ändskivan av en dylik bana innan
man hunnit fullborda hela avstan-
ningsförloppet, så måste ett dylikt
perrongsystem vara ordentligt till-
taget på längden. Detta gäller na-
turligtvis även beträffande påstig-
ningen.
Vid påstigandet av ett förbiilan-
de tåg måste man stegvis öka sin
hastighet, så att man till slut kan
kasta sig på tåget utan risk. Efter-
som man icke utan svårighet kan
röra sig baklänges, måste man först
uppoffra en del av sin muskelkraft
och springa en stund på varje ba-
nanan man vågar hoppa över till
nästa, vilket sker i det ögonblick,
då man hunnit fatt dess hastighet.
Om man icke hunnit fatt den in-
tilliggande snabbare banans has-
tighet, så riskerar man att ryckas
baklänges och slå sig i nacken.
Rent trafiktekniskt sett medför
systemet med parallellrörliga per-
ronger två olägenheter. Den första
är, att man säkerligen kommer att
behöva ett perrongsystem på var-
je sida om spåret (om det gäller
en järnväg eller spårväg) eller vä-
gen (om det gäller en busslinje);
nämligen ett för på- och ett för av-
stigande passagerare. Dessa bäg-
ge kategorier skulle eljest säkerli-
gen spring omkull varandra, om de
vore tvungna att samtidigt utnytt-
ja blott ena sidan av vagnarna för
omstigningen. Den andra olägen-
heten ur trafikteknisk synpunkt
är, att man ännu en gång finge
fördubbla systemet med hänsyn
till att trafiken vanligen fortgår i
bägge "riktningarna och ofta på
dubbelspår; varigenom perrong-
systemet i själva verket bleve fyr-
dubbelt. Visserligen kan det tän-
kas, om trafikintensiteten är låg
(och alltså tidsintervallet mellan
två efterföljande tåg är stort), att
man kan ställa om drivriktningen
hos de motorer, som driva perron-
gernas rörelser, så att samma an-
Så här skulle en framtida trafikpunkt i
en storstad ta sig ut enligt ingenjör
Schwalbes förslag med rullande plattfor-
mar, Illustrationerna till denna artikel
äro utförda av ing. R. Lysell.
TEKNIK för ALLA 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
