Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bygg en seglande modellbåt, av Jac. M. Iversen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S
KE.
| vinkel
Fig. 4.
rätta däcksbredden, bör ni göra en
pappmall av halva bredden i däck
och märka av direkt på båten, ef-
ter det ni har sågat eller hyvlat bort
ned till språnglinjen. Sedan kan ni
göra en pappmall som visar båtens
profil i sin helhet. Förse denna
mall med konstruktionsvattenlinje-
och 0-spant-märken. Även blykö-
lens överkant bör avmärkas på den-
na mall. Märk av efter mallen på
båda halvornas innersida men hyv-
la icke bort ännu utan stick endast
med en syl eller fin borr hela vä-
gen längs blyertsmärket, även för
blykölens ytterkant.
Detta blir alltså båtens ytterkan-
ter och nu kan ni märka av båtens
innerkontur c:a 8 mm innanför
yttermärket. Samma förfarande
gäller vid däcket, och nu kan ni
börja holka ur båten, samtidigt
som ni kan börja forma till den ut-
vändigt. För att få formen absolut
korrekt måste ni göra mallar av
spantsektionerna, vilka finnas på
ritningen. Dessa äro numrerade
och passa endast på en bestämd
punkt på båten. Dessa punkter av-
märkas på båthalvorna och numre-
ras. Håll mallen i 90” vinkel på
mittlinjen när ni passar den på bå-
ten, eljest blir det icke korrekt.
Knasterna vid halvornas mittlinje
måste stå kvar tills halvorna äro
sammanlimmade. Har ni halvorna
i det närmaste färdiga, kan ni fort-
sätta invändigt och holka ur tills
sidorna bli c:a 3 mm tjocka. Ni
känner med fingrarna när det bör-
jar bli tunt, och genom att hålla
båten upp mot ljuset eller en lam-
pa, ser ni strax om den är mycket
tunn. Ett tillförlitligt sätt att mäta
tjockleken på, är att sticka en sy-
nål genom en kork och låta den
sticka ut drygt 3 mm. Genom att
sedan sticka nålen genom båten
från utsidan och känna efter på in-
sidan får ni lätt reda på om båten
är tillräckligt tunn. Hålen efter sy-
nålen har ingen betydelse beträf-
26 TEKNIK för ALLA
fande båtens täthet, då målarfärgen
tätar dessa sedan. Speciellt i bot-
ten av båten är det bra att holka
ur så mycket som möjligt, innan
halvorna limmas ihop. När ni är
klar att börja limma ihop, bör ni se
till att båda halvorna passa absolut
tätt ihop. Stryk så lim på båda hal-
vorna och låt dem ligga ungefär en
minut. Pressa sedan ihop dem och
se till att vattenlinjen och 0-span-
tet passa precis ihop. När limmet
mastksk
ASS
É VG (
Maststotta
Fig. 5.
torkat, putsar ni utvändigt. När
detta är färdigt, avmärkes blykö-
lens överkant mycket noggrant, och
denna del sågas av från båten un-
der iakttagande av att blyertsstrec-
ket sitter kvar på kölmallen, man
sågar alltså i överkant av strecket.
Blymallens överkant hyvlas sedan
fullständigt rak, och det hela stry-
kes 3—4 gånger med polityr eller
modellack, varefter mallen kan
lämnas till ett gjuteri för gjutning
av kölen.
Ni kan också gjuta kölen själv i
en gips- eller sandform, men lägg
märke till att formen måste vara
absolut torr. När kölen är gjuten,
hyvlas eller filas överkanten plan,
varefter en 10 mm tjock träskiva
(helst mahogny) påskruvas. Mel-
lan mahognyskivan och .blykölen
smetas tjock färg eller tunt kitt och
sedan använder man sig av 92”
mässingsskruvar nr 7 eller 8 på 40
—50 mm avstånd för fastskruvning
av skivan vid blykölen, som nu kan
limmas fast vid båten. Dock måste
man först hyvla bort av båten så
mycket, som motsvarar skivans
tjocklek för att båtens form ska bli
enligt ritningen. Se fig. 5. Givetvis
måste limfogen mellan båten och
skivan på blykölen vara absolut tät,
för att det hela skall bli tillräckligt
starkt. Blykölen kan även fästas
direkt med skruvar inifrån båten,
men det är då svårt att få kölens
ändar bra fästade.
kterkanten av akterstäven ur-
holkas för roderstocken, som
lämpligast göres av 3—5 mm mäs-
singsrör. Roderbladet kan göras av
0.75 å I mm mässingsplåt, som lö-
des direkt på roderstocken. Roder-
trumman göres av mässingsrör
med tillräckligt stor invändig dia-
meter för att låta roderstocken
svänga lätt inuti densamma.
Däcksbalkarna göras av 4 å 5 mm
gran, furu eller annan lämplig trä-
sort, höjd 6 mm, och placeras enligt :
ritningen. Nedfällningen i båtens
överkant (balkvägaren) göres en-
ligt fig. 5 och limmas fast. Balkar-
na skola alltid ha en jämn krök
uppåt. I balkarna nedfällas efter
båtens mittlinje s.k. ”fiskar” av
3X30 mm enligt ritningen. Dessa
för att man skall ha något att skru-
va fast däcksbeslagen på. Det är
bäst att märka av på däcksmallen
precis var alla balkarna äro placera-
de, för att man sedan, när däcket
chsla.
ockfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
