Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motorspalten: Hur Bolinder-Munktell löst traktorernas och fiskets driftsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hur Bolinder-Munktell
löst traktorernas och
fiskets driftsproblem
edan innan landet kommit i den svår-
artade bränslesituation, som nu är
rådande, insåg Bolinder-Munktell, att en
allvarlig kraftansträngning måste gö-
ras för att motorerna skulle kunna dri-
vas med gengas eller inhemskt bränsle.
Detta företag har ju en långvarig erfa-
renhet på motorområdet och då de första
experimenten att få fram en tillför-
litug gengasuritt på bolagets 2-taktsino-
torer sattes igång redan hösten 1939,
kan man vara förvissad om, att de nu
framkomna lösningarna äro fullgoda och
av samma klass som bolagets övriga
produkter. Försöken voro framförallt
inriktade på att rädda lantbruket och
fisket, varvid traktorerna skulle vara
bäst betjänta av gengasdrift och fiske-
båtarna av flytande bränsle.
Man var från början fullt på det kla-
ra med att det för bensindrivna 2-takts-
motorer vanliga vevhusspolningssyste-
met icke kunde användas i samband med
gengasdrift på grund av förgiftnings-
risker, korrosion och försämrad effekt.
Vevhuset användes för komprimering av
enbart luft, som vid detta system ledes
från vevhuset dels till en gaskammare
och dels till gasgeneratorn. Luften
pressar sålunda gasen från generatorn
till gaskammaren, och genom ett system
av lättgående automatiskt verkande
toppventiler släppes gasblandningen in
i cylindern. För erhållande av god ef-
fekt behöver man således icke tillgripa
den dyrbara utvägen med kompressor.
Systemet var i princip färdigt redan
1940 och efter inhämtande av praktiska
driftsresultat under vårbruket 1941 fö-
retogs smärre justeringar, så att syste-
met vid jultiden samma år fungerade
oklanderligt. Därjämte konstruerades
en startanordning, som medgav en säker
start utan anlitande av tryckluft eller
elektrisk apparatur, varigenom starten
kan försiggå oklanderligt även vid
sträng vinterkyla. Denna start sker med
tillhjälp av blåslampa.
Under vintern och våren i år har en
traktor genomgått mycket ingående
prov vid Statens Maskinprovningar på
Ultuna med mycket goda resultat. Un-
der vårbruket i år ha dessutom c:a 50
traktorer varit i drift, vilka fungerat
oklanderligt. Det kan därför icke råda
någon tvekan om att Bolinder-Munktell
lyckats lösa detta aktuella problem på
ett utmärkt sätt.
Systemet medför en god effekt på mo-
torn, knappast 10 90 lägre än vid rå-
oljedrift. Bränsleförbrukningen ligger
något under 1 kg ved pr hästkrafttim-
me. I en del fall har det till och med
visat sig, att effekten blivit större med
gengasdrift än med råoljedrift, vilket
dock berott på, att systemet utprovats
på en illa och felaktigt konstruerad rå-
oljemotor, vilken såsom sådan arbetat
mycket otillfredsställande. Det bör an-
märkas, att det s. k. vevhusspolnings-
systemet visade sig ha en bränsleför-
brukning, som låg c:a 50 9 över den
lösning, som Bolinder-Munktell kommit
fram till.
Vad detta innebär i vedbesparing,
kan åskådliggöras av följande. Om man
utgår ifrån, att 12.000 gengasdrivna 2-
taktsmotorer skulle arbeta efter den ur-
sprungligen tänkta principen, alltså vev-
husspolningssystemet, med en medelef-
fekt av endast 25 hk och en körtid av
endast 500 timmar pr år, skulle detta
betyda en ökad vedförbrukning av c:a
90.000.000 kg ved pr år.
Den omändring, som Bolinder-Munk-
tell föredragit på sin normalmotor för
att få den lämpad för gengasdrift, är
icke mer genomgripande än att motorn
utan extra anordningar kan köras på
en blandning av sprit och gengas. Detta
innebär en väsentligt ökad effekt på mo-
torn och den överträffar härvidlag även
en mycket väl konstruerad råoljemotor.
Ombyggnader ha utförts för motorer av
varierande storlekar från 10 hk 1-cyl.
motorer till 120 hk 2-cyl. motorer, och
för varvtal mellan 300 och 1.300 varv/
min.
Av de Bolinder-Munktell-traktorer,
som finnas i landet, äro knappast mer
än hälften av sådan typ, att de utan vi-
dare kunna byggas om för gengasdrift.
Den äldre modellen av traktorer, den
s. k. typ 22, torde allt fortfarande vara
hänvisad uteslutande till inhemska fly-
tande bränslen och då i första hand
sprit eller motyl. Utförda försök i detta
avseende ha givit goda resultat.
Beträffande fiskeflottan för storfiske
har bolaget hela tiden förfäktat den
Bolinder-Munktells traktor om 30 hk
med gengasutrustning.
åsikten, att gengasdrift knappast kan
komma i fråga. För dessa fiskebåtar,
som ju ofta gå långt ut till havs, kan
vedpåfyllning vara besvärlig i öppet
vatten, och därjämte medgiver icke ut-
rymnmet ombord, att någon större ved-
kvantitet medföres. Bolaget har i sin
experimentavdelning utfört omfattande
prov med olika inhemska bränslen, och
dessa försök ha gjorts i samråd med
olika statliga institutioner. Sålunda ha
c:a 70 olika fraktioner och olika bland-
ningar av flytande bränslen blivit ut-
provade, och man har kommit fram till
vissa normer beträffande de fordringar,
som man måste ställa på detta bränsle.
Resultatet av dessa försök har heller
icke uteblivit, vilket bäst bevisas därav,
att praktiskt taget hela västkustens fis-
keflotta, som till övervägande del är ut-
rustad med Bolinder-motorer, numera
går på inhemskt flytande bränsle av
ena eller andra slaget, dock vanligast
svensk trätjära.
På smärre fiskebåtar och för annan
kusttrafik avsedda båtar bör dock gen-
gassystemet mycket väl kunna komma
till användning.
Bolindermotor om 100—120 hk vid 375 v/min, försedd med gengasutrustning.
SN
gr
TEKNIK för ALLA 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
