möjligt: skriv omedelbart ned den på papperet eller ännu bättre: Håll en av- delning fri i Er anteckningsbok för goda idéer, och om Ni har många idéer så skriv in dem i följd med datum och löpande nummer. | NUR kombinationer som riktigt uppfattats och klarlagts av uppmärk- samma hjärnor ha i de flesta fall varit upphovet till såväl uppfinnandet av de enklaste bruksartiklarna som upptäck- ten av de fundamentala naturlagarna. — Slumpen gynnar endast dem som äro i anden förberedda, förklarade en gång Pasteur. Ett fallande äpple för- de Newton fram till gravitationslagens upptäckt; två grodlår, som rörde sig på en koppartråd, gav Galvanis hjärna en impuls till revolutionerande upp- täckter på det elektriska området; en droppe av en blandning gummi och sva- vel, som händelsevis föll på en het ugns- platta, visade Goodyear vägen till gum- mivulkaniseringen. Tre lysande exem- pel på sanningen i Pasteurs ord! Vilka voro skaparnas metoder vid alla dessa tre olika, betydelsefulla upptäck- ter respektive uppfinningar och på vil- ken punkt voro de lika? Jo, beträf- fande den fråga, som uppfinnarna ställ- de sig själva utan rast och ro, utan trötthet och bekvämlighet, med tålamod, logik, konsekvens och metodik, den sto- ra frågan: ”varför”? ”Varför?” är det nyfikna barnets fråga, ”Varför?” frågar den forskande människan, som försöker att förstå de stora sociala, politiska och ekonomiska världsproblemen. ”Varför?” frågar uppfinnaren, som vill åstadkomma en ny banbrytande nyhet. Därför är mitt andra råd till alla dem, vilkas fantasi plötsligt stimulerats av någon företeelse på teknikens eller det dagliga livets område som gärlavt for; bättra: (2) Fråga Er själv ”Varför?” och låt aldrig denna fråga stå öppen: tänk och grubbla, slå i lexikon och upp- slagsböcker, fråga lärare, fackmän och vetenskapsmän. Försök även själv ut- arbeta ett svar på en fråga så riktigt och fullständigt som möjligt. Tro mig: trots teknikens stora fram- steg. finns ännu oändligt mycket att skapa för kloka och disciplinerade hjär- nor på varje punkt av vår planet: nya uppfinningar kunna göras och de gam- la förbättras och förenklas. Jag vill bara anföra några exempel: våra eld- ningsmetoder, varigenom en god del av värmen går förlorad genom skorstenen; äro ännu mycket primitiva; våra mat- lagnings- och konserveringsmetoder be- höva i hög grad förbättras; gengas- driften är med hänsyn till effektivitet och riskfrihet långt ifrån fulländad; på rostskyddets område även som när det gäller konstmassor, utnyttjandet av av- 4 TEKNIK för ALLA - fallsprodukter, <ersättningsmedel och bränsle återstår ännu mycket att göra; cellulosan har alltjämt många outnytt- jade användningsmöjligheter; ifråga om utforskningen och utnyttjandet av elek- triska vågor befinna vi oss, trots stora framgångar, ännu i begynnelsestadiet; det ”kalla ljuset” är ett ännu helt olöst problem. Inom hygienen, trafikväsen- det, hemkulturen, jordbruket etc. finns oändligt mycket att förbättra. en moderna teknikens snabba utveck- ling ställer nu större krav på upp- finnaren än i gångna tider. Den all- männa bildningsnivån är i gengäld myc- ket högre än förr och världens intellek- tuella resurser har ur uppfinnarens väg bortröjt många hinder, vilka en gång försvårade pionjärernas arbete och ofta omöjliggjorde förverkligandet av deras geniala uppslag. För oss är det obe- gripligt, att för c:a 120 år sedan en säregen lag i England bestämde, att för trafiksäkerhetens skull en man med en röd flagga måste gå framför varje lokomotiv och att hamnmyndigheterna i Pola förbjödo Ressel, en av propellerns uppfinnare, att fortsätta sina experi- ment, emedan kajkanten hade blivit skadad av hans ångbåt. Byråkrati, av- undsjuka och enfald — denna falang av tre dödsfiender till allt nyskapande består dock alltjämt i våra dagar. Ru- dolf Diesel, den store uppfinnaren, skriver svårmodigt om... ”striden mot dumhet och avundsjuka, lättja och elak- het, det hemliga motståndet och intres- senas öppna kamp, den fruktansvärda tider av strider med människorna, ett martyrium, även om man är framgångs- rik.” Hur primitiva verka inte på oss Archimedes? mekaniska laboratorium eller Lionardo da Vincis maskinritnin- gar, och vilka tekniska underverk kun- de inte de båda genierna ha åstadkom- mit, om de hade haft ett modernt la- boratorium och en modern verkstad till sitt förfogande! Omkring oss, nutidens barn, finnas lätt tillgängliga facktidskrifter, biblio- tek, skolor, universitet och högskolor, specialinstitut, laboratorier, verkstäder Teknik för Allas handbok nr 3; KONSTEN ATT UPPFINNA Hans von Hortenau 2:25 kr (+ oms). av ing. och fabriker. (3) Det ankommer blott på var och en att själv uppställa ett mål och att taga första steget mot det- ta, att efter mogna överläggningar be- slutsamt säga sig själv: Jag skall göra denna uppfinning! m man nu ställer frågan: Vilka per- sonliga egenskaper erfordras för att man skall bli uppfinnare, är svaret härpå: fantasi och karaktär. Fantasi: är begåvningen att föreställa sig det nya och vägen dit. ”I en forskningsor- ganisation”, sade en gång Edison, ”är det fantasi, som behövs mest, och den viktigaste delen av ett experimentlabo- ratorium är en stor hög av antecknin- gar.” Karaktär i- detta sammanhang innebär mycket av följande egenskaper: tålamod, energi och självförtroende i förening med den rätta självkritiken och viljan att nå det uppställda målet, vä- gen dit må vara lång eller kort. E. Ber- liner yttrar sig på följande sätt om de egenskaper som en uppfinnare måste besitta: ”En uppfinnare har privilegiet att verka inom vilket område som helst. Har han bara anlag, behöver han ej nödvändigt förstå allt, som står i samband med det område han önskar göra sig förtrogen med. Han behöver blott grundligt studera det speciella kunskapsområde, som berör det problem han vill lösa. Men grundlighet är ett villkor. Han måste ha större tålamod än Job, vara uthålligare än en bäver och flitigare än ett bi. Han måste ar- beta hårt och villigt månader i taget utan att göra märkbara framsteg. Han måste finna sig i att gång efter gång plöja igenom samma kunskapsområde utan att tröttna. Detta är hemligheten med en uppfinnares framgång — aldrig svikande ihärdighet. Det är fullständigt fel att tro, att en uppfinnare måste vara ett geni. Att ha uppfinnargeni in- nebär blott att kunna koncentrera sig och att kunna arbeta. Dessa egenska- per och osviklig observationsförmåga ge uppfinnaren framgång. Han behö- ver ej vara en lärd vetenskapsman för att kunna åstadkomma värdefulla upp- finningar inom vetenskapens olika gre- nar. Han kan utan att vara utbildad elektriker göra en värdefull elektrisk uppfinning. Men han måste alltid kun- na dra nytta av nya företeelser och skaffa sig ingående insikter på det om- råde, där han arbetar. God observa- tionsförmåga har, snarare än goda kunskaper, givit upphov till många av våra värdefulla uppfinningar, och för- mågan att bedöma värdet av vissa före- teelser, som en mindre god iakttagare icke skulle lägga märke till.” En uppfinnare är icke blott en tekni- ker och en skicklig rutinman, han är mycket mera: han är en skapande konstnär, genom hans konst glider kul- turens jättehjul en kugg framåt.