EE om EN JA a Den svenska linjen sådan vi har tänkt oss det i samband med den här reportageserien. n journalist, som far ut i speci- E ellt uppdrag, har naturligtvis en del förhandsfunderingar om det han skall arbeta med. Han bearbe- tar så att säga materialet innan han ens fått fram det, och det kan nog inte hjälpas att han — i många fall åtminstone — lägger sig till med en del förutfattade meningar om saken. I det här fallet har vi haft följande utgångspunkt: Pro- duktionen av livsviktiga förnöden- heter för den svenska marknaden måste ha undergått en betydande förändring och intensifiering under de senaste två, tre åren. Ja, inte bara denna produktion utan hela vårt näringsliv. Vi lever bakom synnerligen effektiva spärrar, som varken tillåter export eller import (frånsett smärre kvantiteter lejd- båtsgods), vår produktion har ända in på senare tid varit i ganska stor utsträckning inriktad på export av kvalitetsvaror. Vår handel har till- lämpat principen att sälja special- varor av hög kvalitet i utbyte mot varor, som vwvi visserligen skulle kunna tillverka själva inom landet (i vissa fall åtminstone), men som kunde anses mindre lönande både ur producent- och konsumentsyn- punkt. Nu är förhållandena helt olika. Vi har tvingats till självhushåll. Vi har tvingats att helt lägga om vårt näringsliv och detta på mycket kort tid. Hur har detta kunnat ske utan att det gnisslat värre i maskineri- et? Det är dock en process av väl- diga mått. Idén med denna serie är att med de möjligheter som står till buds visa upp en någorlunda sann och rättvis bild av svenskt näringsliv av i dag. Vi vill visa, att den sven- ska linjen är någonting annat än vad många kanske vill föreställa sig. Den svenska linjen är inte ba- ra någonting att använda som pro- pagandiskt slagord från prediksto- lar och talartribuner. Den svenska linjen är arbete, energi, intelligens, ambition. Det är det där äktsven- ska tusanjäkla ” går det inte på det ena viset, så går det på det andra.” Det är inte några sentimentala och blåögda deklarationer utan inne- håll. Det är kraft och initiativanda, kanske en smula egoism på djupet men en stimulerande och produk- tiv egoism, som vi alla har nytta av både som individer och folk. Allt det där och mera till hade vi funderat och trott på, och det var detta som gav upphov till seri- en ”Den svenska linjen”. Att träffa svenska industrimän, arbetare och näringsidkare är upp- friskande. Kverulansen — om den finns på något håll — ligger bara som en tunn slöja utanpå gåpåar- humöret och viljan att uträtta nå- gonting — för sig själv och för det hela. Att säga att krisen lamslagit initiativandan och företagsamheten vore orätt. Kanske den i stället har stimulerat. Att näringslivet har sto- ra svårigheter att brottas med är ett axiom. Att näringsidkarna gjort Svenska Linjen” kommer i nr 47. till sin paroll att dessa svårigheter . är till för att övervinnas är lika självklart. I det följande skall vi genom översikter, sammandrag och typ- exempel försöka visa vad det arbe- tande Sverige i dag presterar — trots allt. Det är inte småsaker pre- cis. Vi har all anledning vara stol- ta över det som uträttäs. Serien är beräknad att omfatta cirka tio avsnitt. I det första, som börjar i nr 47 skall Jordbruket — kärnan i det svenska hushållet — behandlas. Sedan kommer turen till Bergen, Kraften, Samfärdsmed- IenE Oo: SÅvS + a nu vill tidningen framfö- ra sitt hjärtliga tack till alla dem, som genom sitt tillmötesgåen- de underlättat arbetet med denna serie. Detta tack riktar sig i första hand till Sveriges Industriförbund samt Statens Informationsstyrelse, vilkas benägna medverkan i hög grad underlättat arbetet. Vidare tackas alla de chefer, arbetsledare och övriga, genom vars medverkan vår medarbetare fått möjligheter att på nära håll studera de element, som ingår i begreppet svenskt nä- ringsliv av i dag. Det är vidare vår förhoppning, att medarbetaren även vid sitt fortsatta arbete skall röna samma tillmötesgående. Je va TEKNIK för ALLA 9