Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk kraftförsörjning, av Y. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kraft och vissa högvärdiga värmeända-
mål såsom specialugnar för industrien,
elektriska spisar etc. Det är ur såväl
praktisk som ekonomisk synpunkt otänk-
bart att i större utsträckning tillgodose
värmebehovet för industrien och bostä-
derna med elektrisk kraft.
Dessa upplysningar rycker egentligen
undan grunden för vår nästa fråga, men
vi låter den i alla fall gå vidare: — Kan
en eventuell ”export” av elkraft tänkas
vara möjlig i en framtid?
— Någon export av kraft från Sverige
förekommer inte annat än i mycket be-
gränsad omfattning. Ur rent teknisk
synpunkt är naturligtvis en export i
större skala genomförbar, men å andra
sidan är redan en tredjedel av landets
krafttillgångar tagna i anspråk, och går
utvecklingen i samma takt som hittills
torde man kunna räkna med att kraft-
tillgången inom en mansålder helt tagits
i anspråk för förbrukning inom Sverige.
Även om man bortser från de utrikes-
politiska synpunkterna torde därför ex-
port av kraft i större omfattning knap-
past vara motiverad.
Vänern vår bästa kraltreservoar.
— De senaste årens torka har aktua-
liserat frågan om lagring av kraft på
ett eller annat sätt. Vad har en fack-
man att säga om saken?
— Problemet tillhör de större. En
möjlighet vore att bygga ut så mycket
kraft, att vattentillgången även under
ett exceptionellt torrår vore tillräcklig
för belastningen. Under de flesta år
skulle emellertid därvid ett mycket stort
överskott uppstå, ett överskott som inte
skulle kunna användas. Därigenom
skulle kraften avsevärt fördyras för
konsumenterna: Man får därför av eko-
nomiska skäl något begränsa utbyggna-
derna och under torrperioderna sätta till
en viss kvantitet ångkraft. Dessutom sö-
ker man givetvis genom vattenreglerin-
gar spara vatten från vattenrika till vat-
tenfattiga perioder. En sådan utjäm-
ning går i allmänhet relativt lätt att
åstadkomma mellan de olika delarna av
ett är. Det är emellertid mera säl-
lan som ett vattenmagasin är av den
storlek, att det möjliggör utjämning från
ett år till ett annat. Av större sjömaga-
sin i landet är det egentligen bara Vä-
nern som möjliggör en sådan utjäm-
ning år från år. Eftersom VWVänern-
magasinet är stort har givetvis utjäm-
ning i detta en mycket stor betydelse
för hela landets kraftförsörjning. Sjö-
regleringarna är av utomordentlig bety-
delse för kraftförsörjningen. De har
gått snabbt framåt under krigsåren till
stor del tack vare 1939 års lag om till-
fälliga sjöregleringar, vilken medger en
snabbare domstolsbehandling av ansök-
ningar om provisoriskt tillstånd att reg-
lera sjöarna. Sedan krigets början har
sjömagasinens energivolym ökat med cir-
ka 65 Zoo. För närvarande torde magasi-
MIDSKOGS-
BYGGET:
Jorddammen inne-
håller en kärna av
betong, cirka 25
em tjock. Kring
denna lägges en
halv miljon kubik-
meter jord.
MIDSKOGS-
BYGGET:
När dammbygget
är färdigt kommer
ett område på 8—
10 kvadratkilome-
ter att översväm-
mas och Skärhälls-
forsen några kilo-
meter längre upp
i älven kommer
att försvinna.
kommer den 18 december
MIDSKOGSBYGGET:
c 60 000 kubikmeter betong
|: åtgår. Här en bild av
transportbanan från
grustaget.
2
I md RA
nen i landet totalt rymma omkring 3
miljarder kWh eller ungefär 30 Zoo av
den nuvarande årliga kraftproduktionen.
Torka och ökad kraftförbruk-
ning.
— Vilken inverkan har krisen haft be-
träffande vår elektriska kraftförsörj-
ning?
— Kraftförbrukningen under kriget
har undergått rätt stora växlingar. Un-
der 1939 steg belastningen raskt, och
denna utveckling fortfor i stort sett
fram till april 1940. Efter att våra han-
delsförbindelser västerut genom händel-
serna .i Norge och Danmark vid denna
tidpunkt spärrades, minskades export-
industriens arbetsvolym i avsevärd om-
fattning, vilket även medförde ett mins-
kat kraftbehov. Denna reduktion i kraft-
behovet kvarstod ända till slutet av år
1940, då en rätt kraftig stegring emel-
lertid inträdde, och denna stegring i be-
lastningen har sedan dess fortsatt. För
att ge en uppfattning om belastnings-
(Forts. & sid. 26.)
TEKNIK för ALLA I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>