kraft och vissa högvärdiga värmeända- mål såsom specialugnar för industrien, elektriska spisar etc. Det är ur såväl praktisk som ekonomisk synpunkt otänk- bart att i större utsträckning tillgodose värmebehovet för industrien och bostä- derna med elektrisk kraft. Dessa upplysningar rycker egentligen undan grunden för vår nästa fråga, men vi låter den i alla fall gå vidare: — Kan en eventuell ”export” av elkraft tänkas vara möjlig i en framtid? — Någon export av kraft från Sverige förekommer inte annat än i mycket be- gränsad omfattning. Ur rent teknisk synpunkt är naturligtvis en export i större skala genomförbar, men å andra sidan är redan en tredjedel av landets krafttillgångar tagna i anspråk, och går utvecklingen i samma takt som hittills torde man kunna räkna med att kraft- tillgången inom en mansålder helt tagits i anspråk för förbrukning inom Sverige. Även om man bortser från de utrikes- politiska synpunkterna torde därför ex- port av kraft i större omfattning knap- past vara motiverad. Vänern vår bästa kraltreservoar. — De senaste årens torka har aktua- liserat frågan om lagring av kraft på ett eller annat sätt. Vad har en fack- man att säga om saken? — Problemet tillhör de större. En möjlighet vore att bygga ut så mycket kraft, att vattentillgången även under ett exceptionellt torrår vore tillräcklig för belastningen. Under de flesta år skulle emellertid därvid ett mycket stort överskott uppstå, ett överskott som inte skulle kunna användas. Därigenom skulle kraften avsevärt fördyras för konsumenterna: Man får därför av eko- nomiska skäl något begränsa utbyggna- derna och under torrperioderna sätta till en viss kvantitet ångkraft. Dessutom sö- ker man givetvis genom vattenreglerin- gar spara vatten från vattenrika till vat- tenfattiga perioder. En sådan utjäm- ning går i allmänhet relativt lätt att åstadkomma mellan de olika delarna av ett är. Det är emellertid mera säl- lan som ett vattenmagasin är av den storlek, att det möjliggör utjämning från ett år till ett annat. Av större sjömaga- sin i landet är det egentligen bara Vä- nern som möjliggör en sådan utjäm- ning år från år. Eftersom VWVänern- magasinet är stort har givetvis utjäm- ning i detta en mycket stor betydelse för hela landets kraftförsörjning. Sjö- regleringarna är av utomordentlig bety- delse för kraftförsörjningen. De har gått snabbt framåt under krigsåren till stor del tack vare 1939 års lag om till- fälliga sjöregleringar, vilken medger en snabbare domstolsbehandling av ansök- ningar om provisoriskt tillstånd att reg- lera sjöarna. Sedan krigets början har sjömagasinens energivolym ökat med cir- ka 65 Zoo. För närvarande torde magasi- MIDSKOGS- BYGGET: Jorddammen inne- håller en kärna av betong, cirka 25 em tjock. Kring denna lägges en halv miljon kubik- meter jord. MIDSKOGS- BYGGET: När dammbygget är färdigt kommer ett område på 8— 10 kvadratkilome- ter att översväm- mas och Skärhälls- forsen några kilo- meter längre upp i älven kommer att försvinna. kommer den 18 december MIDSKOGSBYGGET: c 60 000 kubikmeter betong |: åtgår. Här en bild av transportbanan från grustaget. 2 I md RA nen i landet totalt rymma omkring 3 miljarder kWh eller ungefär 30 Zoo av den nuvarande årliga kraftproduktionen. Torka och ökad kraftförbruk- ning. — Vilken inverkan har krisen haft be- träffande vår elektriska kraftförsörj- ning? — Kraftförbrukningen under kriget har undergått rätt stora växlingar. Un- der 1939 steg belastningen raskt, och denna utveckling fortfor i stort sett fram till april 1940. Efter att våra han- delsförbindelser västerut genom händel- serna .i Norge och Danmark vid denna tidpunkt spärrades, minskades export- industriens arbetsvolym i avsevärd om- fattning, vilket även medförde ett mins- kat kraftbehov. Denna reduktion i kraft- behovet kvarstod ända till slutet av år 1940, då en rätt kraftig stegring emel- lertid inträdde, och denna stegring i be- lastningen har sedan dess fortsatt. För att ge en uppfattning om belastnings- (Forts. & sid. 26.) TEKNIK för ALLA I