Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Något om linbanor, av B. Traneus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anken att använda transportanordnin-
gar, som äro anbragta på sådan
höjd över marken, att trafiken blir obe-
roende av terrängförhållandena, påstås
gå tillbaka ända till medeltiden. Med
säkerhet vet man, att vid byggandet av
staden Danzigs befästningar på 1600-
talet en linbana användes för transport
av jord. Den bestod av en ändlös hamp-
lina, som bars upp av bärrullar och vid
vilken burkar voro fastsatta.
Det är emellertid först sedan man en bit in på 1800-talet
lärt sig tillverka ståltrådslinor såsom ersättning för de ur
flera synpunkter olämpliga hamplinorna, som linbanorna
kunde bli ett transportmedel av betydelse. Den första linba-
nan här i landet skall ha byggts vid Falu gruva i början av
1840-talet och använts för transport av gråberg.
Det system, som först kom i bruk för linbanor, känneteck-
nades därav, att bärlinan för lasten samtidigt tjänstgjorde
som draglina. Lastkorgarna vilade lösa på linan, där de kvar-
höllos genom sin tyngd, samt växlades vid ändstationerna för
lastning eller lossning in på en hängskena, som var anbragt i
båge kring linskivan. Linbanor av denna typ byggdes mot
slutet av 1800-talet vid Fagersta bruk och Sandvikens järn-
verk. Systemet var visserligen billigt i anläggningskostnad,
men dyrt i underhåll på grund av den kombinerade bär– och
draglinans korta livslängd.
Fördenskull övergick man till en typ av linbanor, karakteri-
serad därav, att banans ändpunkter förbindas medelst två
parallella bärlinor. På dessa rulla löpvagnar med hjul, vilkas
spår äro formade efter linans profil. Från löpvagnarna ned-
hänga lastkorgar, krokar eller andra anordningar för trans-
port av lasten. Den dubbla bärlinan uppbäres av bockar eller
stolpar av sådan konstruktion, att löpvagnarna med sin last
kunna fritt passera.
Vagnarna dragas av en i ena ändpunkten uppställd fast mo-
tor med hjälp av en ändlös draglina, som förbinder samtliga
löpvagnar. Dessa gå i regel lastade på den ena bärlinan och
tomma på den andra, trafiken är sålunda enkelriktad på varje
lina.
Systemet med skilda bär- och draglinor har visat sig över-
lägset systemet med kombinerad lina och i hög grad bidragit
till linbanornas utbredning. De första banorna av denna typ
i Sverige utfördes vid Ämmeberg och Bofors på 1880-talet.
Sedan dess har ett större antal anläggningar kommit till, av
vilka några äro värda särskilt omnämnande.
Det ledande svenska företaget på området är AB. Nord-
ströms Linbanor, som projekterat och utfört de flesta an-
läggningarna här i landet.
8 TEKNIK för ALLA
utvecklingen.
| FOEEE år igångsattes en linbana för transport av kalksten
från Forsby i Södermanland till Skånska Cementaktiebola-
gets fabrik i Köping. Den var då med en transportkapacitet
av 4 000 ton/km per timme världens största i detta hänseen-
de. Ett begrepp om linbanans kapacitet ger uppgiften, att 115
st 7-tons lastbilar vore erforderliga för det transportarbete,
som utföres av de 700 löpvagnarna med tillhörande lastkor-
gar, vilka rulla fram med en hastighet av 2 1/2 meter i sekun-
den.
Bärlinan är en viktig detalj. Den skall vara kraftig nog för
den ifrågakommande belastningen, men samtidigt tillräckligt
böjlig för att kunna lindas på trätrummor i och för bekväm
leverans och montering. Den bör vidare ha en så slät yta som
möjligt för att dels reducera slitningen och dels försvåra in-
trängandet av fuktighet i det inre, allt i syfte att öka linans
livslängd. i
Vid ovannämnda linbana har bärlinan en ytterdiameter av
44 mm men är sammansatt av 60 trådar och fördenskull till-
räckligt böjlig. Slitytan är tack vare användning av ytter-
trådar med Z-form, vilka ligga tätt intill varandra med plana
sidor utåtvända, synnerligen slät.
Den dubbla bärlinan uppbäres av betongpelare, av vilka en
del måst byggas ganska höga på grund av terrängens beskaf-
fenhet. Där banan korsar segelleden över Hjälmaren, uppbä-
res den av pelare med 45 m höjd. Anläggningskostnaden var
omkring 4 milj. kr, men transportkostnaderna bli billiga på
grund av låg kraftförbrukning och ringa personalbehov.
F. n. är en linbana under byggnad, som slår alla hittills-
varande längdrekord. Den skall frakta malm från Kristine-
berg m. fl. platser till Boliden och blir ej mindre än 96 km
lång. På grund av den besvärliga terrängen — sjöar och
myrar etc. — samt banans längd beräknas anläggningskost-
naden till ca 15 milj. kronor. Å andra sidan hade detta
transportproblem knappast kunnat ekonomiskt lösas på annat
sätt än genom en linbana alldeles bortsett från nuvarande
förhållanden ifråga om lastbilstrafik. Följande data rörande
denna världens längsta linbana må vara av intresse.
Den beräknas i sin helhet vara färdig den 1 september 1943,
men då måste arbetsprestationen per dag vara mer än dub-
belt så stor som vid byggandet av linbanan Forsby—Köping.
Transportförmågan blir 400 ton malm per skift, men möjlig-
heter finnas att öka kapaciteten.
Antalet betongpelare blir 515, och banan får 8 huvudstatio-
ner för lastning och 2 för lossning. Driften blir givetvis elek-
trisk, kraften levereras av 8 motorer. Det går nämligen ej
vid en linbana av denna längd att använda en central drivmo-
tor, utan driften måste ske i sektioner.
Bärlinan levereras i längder på omkring 300 m, vilka sedan
hopskarvas ’på arbetsplatsen. Spännanordningar för linan
anordnas på 25 ställen, :
Strömförbrukningen beräknas utgöra cirka 12 kilowattim-
mar per ton malm, motsvarande ungefär 30 öre. Till jämfö-
relse må nämnas, att lastbilstransport på 10. mil landsväg i
Norrland torde medföra en förbrukning av 10 1 bensin per ton
malm. Räknat efter förkrigspriset på denna vara drar så-
lunda linbanetransport endast omkring 1/10 så stor drivme-
delskostnad som lastbilstransport, vartill komma besparingar
i ringgummi, personal etc. | VR
På grund av de långa avstånden i vårt land, särskilt i Norr-
land, spela kommunikationerna en viktig roll i den ekonomiska
Det är fördenskull glädjande, att framåtanda
och konstruktiv skicklighet i samverkan med industriell kvali-
tetsproduktion åvägabragt denna effektiva lösning av ett
transportproblem, som blir av stor betydelse för utnyttjandet .
av naturtillgångarna i vår nyaste bergslag.
Har Ni några tekniska
Jc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
