Många ha frågat om de olika morse-tecknens utseende, om konstruktionen av övningssumrar o. sS. V., varför det kan vara lämpligt med en kortfattad orientering i ämnet. För fullständighetens skull börja vi med en historisk återblick. Det s. k. morsesystemet uppfanns ju som alla veta av den skicklige amerikanske mini- atyrmålaren, Samuel F. B. Morse, som föddes i närheten av Boston år 1791. Han gjorde en mängd experiment med olika telegraferingssystem innan han slutligen nådde sitt mål, genom skapan- det av det genialiska morsealfabetet. Det har blivit ett intenationellt språk som användes av alla som på något sätt ha med radio eller teleteknik att göra. Hur fort kan man då sända och fram- för allt ”ta”? Fordringarna äro litet olika. Svenska militära normer fordrar t. ex. om vi ej ta fel 60 tecken (min. för Bokstav Morsetecken |A fo.E ee ati Le - mun IB ShASokerS — = 1 mm Ee SSU STA a a mm | CH eek ske SS SON AE SE ln sjre 6 vite. SS AA IE PIE SEKA HÄN = IE oket ks = = mm m mm IE ER mej 0 | mn je IG EW ES TR ROTE EN ——— [SHRDS SSA === ; i ERE NAC a AN 4 = = | J IS LEGO SS mm [CE GRAN SNSTLOV OO fc IL ER = mm a | M SMET NALLE SN IN en SA EL SN (0) ite No! Horn = fe mm SP elek olenolve fm — 1 Q ET ANA et Sm 2 IR adlolerdr rveovo Sr SA | ELD ENE EK = mm jr ISAR Sö IE == EL AES RE Re = mm | SN EE ad SEE = = = mm HÄR Sa = — — 3 UY LE ee —— = = — as oo NU LAR CET Lokalt SE 0 SE Vid MARS PRAG sara | Sm mm v » ESA SKAR NL! NS = mm —— LA OSA KARATE Ae mm Sm mm m— Ö wi Je rek AE ON SN I I | Siffra | Morsetecken | ja EIB ERE AA 8 SAN SO me 2 LARS AB SAL ST ARAAN 0 mm Sm AN 3 FÖR CSE CM FET mm 0 mm mm 4 SALAS SNS - 0 mm mm m— SN Deg (RS | LJ (1 ER TLA | mess» f Si a ARR ER SN sm 2 mA mm 18 ST LS JER PICS SN SN SE se 3 | TEPE Re An sm EN SE I 0 Lå VN EC ET JRE, a | AN MEN sm mean mm 16 TEKNIK för ALLA bronsmärket). De s. k. stora pojkarna ta dock emot i 120—140 takt och här brukar maximum för själva skrivhastig- heten vara nådd. I Amerika lär det fin- nas folk som tar emot på skrivmaskin och som uppnått 150—160 takt/min. Men 40- eller 60-takt är inte så dåligt det heller. Det är inte alls svårt att lära sig morsesystemet om man blott iakttar några få grundläggande regler. För det första, kom ihåg att alltid tänka i ljud, ej i tecknets utseende. A är således ”ti-taa” och aldrig lång-kort. Vänjer man sig vid att alltid tänka på ljudet under- lättar detta mycket för det fortsatta studiet. Vi föreslå att Ni till nästa gång lär Eder alla bokstäverna och siffrorna. Kom ihåg att varje ”taa” är tre gånger så långt som ”ti” och att mellanrummen mellan strecken eller punkterna skall vara lika långt i tid som ett ”ti”. Det kan kanske tyckas egendomligt, att vi inte först lämnade byggnadsbe- skrivningar på olika sumrar och sedan gav anvisningar för själva inlärandet av morsealfabetet. Så är dock ej fallet. Erfarenheten vi- , sar att man nästan alltid kan sända fortare än vad man kan ”ta”, varför man först bör lära sig den senare kon- sten riktigt. Även ett annat skäl talar för att man skall lära sig morsering ge- nom lyssning. Nybörjaren gör ofta kon- sekvent vissa fel, t. ex. slår ”taa” fyra gånger så långt som ”ti” o. s. v. Om man lärt sig telegrafering genom att lyssna på redan utlärda telegrafister i radio märker man lättare sådana sänd- ningsfel, då man vant sig vid att höra den riktiga karaktären på tecknet. Man märker nämligen snart att man ej hör t. ex. tre ”ti” och ett ”ta” för ”v” utan de enskilda signalerna sammansmälta till en grupp, ett enda ”ljud”, olika för olika bokstäver. Vi råda Eder alltså att lära in syste- met till nästa gång samt att lyssna på telegrafstationer på kortvåg. Till att börja med känner Ni knappast igen nå- got av tecknen men så småningom kan Ni urskilja de enklare såsom E, I, T, M, » N 0. s. v. Försök att ta så många tecken som möjligt. Till att börja med blir det väl inte så många bokstäver Ni hör, men rätt snart ”upptäcker” Ni det ena tecknet efter det andra. Nästa gång skall vi publicera de åter- stående morsetecknen, punkt, komma etc. och beskriva ett par olika typer av sum- rar samt ge några tips för hur man bäst studerar tillsammans med kamrater. Billy. Elbilarna i stöpsleven piligarna ha det sannerligen inte lätt i dessa tider. Hur man än vänder och vrider på trafikproblemet så fast- RADIOMATERIEL perm. högtal. 6” ”Plessey” kr. 19:50, gramm.-verk. m. pick-up, växelstr. fr, kr. 48:— allstr. fr. kr. 55:—, nättransf. kr. 10:50, radiol. m. div. del. för batteriapp. kr. 3:—, byggsats, m. m. ABRAHAMSBERGS RADIOSERVICE, Abrahamsberg. Är TfA slutsåld i Eder affär, var vänlig meddela detta till TfA:s expedition, Box 3137, Stockholm 3. nar det alltid någonstans. Nu ha elbi- larna en längre tid omhuldats av Tra- fikkommissionen, men även för dessa fordon är ett orosmoln under uppseg- ling. Trafik- och industrikommissioner- na föreslå nämligen hos regeringen in- förande av en reglering av antalet elbi- lar, vilket skulle motiveras av försörj- ningsläget ifråga om de metaller, som behövas för tillverkning av batterierna. Antalet elbilar har ju varit i ständigt stigande, från 77 i april i fjol till 874 i september i år. Härtill komma 957 el- drivna motorcyklar. Av bilarna äro 94 personbilar, 700 lastbilar och 80 bussar. Ny startomkopplare för gengasbilar et har klart konstaterats, att den ibland försvårade starten hos gengas- bilarna härrör från den dåliga turbu- lensen i inloppsröret på grund av den låga gashastigheten vid långsamgående startmotor. Det måste alltså betraktas som en fördel att få ett ordentligt varv- tal på denna motor vid starten. För detta ändamål har till de redan befint- liga konstruktionerna av startomkoppla- re från 6 till 12 volt sällats ännu ett par nya konstruktioner, vilka vid star- Nå koppla om batterierna till seriekopp- ing. En vederhäftig konstruktion utgör Scintex-Duplovolt, som är enkel ur mon- teringssynpunkt. Den har fasta lägen för 6 och 12 volt, varigenom full kon- taktyta alltid erhålles vid drift. Vidare sker ingen avnötning av kontaktytorna, då ingen som helst rörelse sker under den tid, som startmotorn arbetar. Dess- utom erhålles vid start med 6 volt ström från båda batterierna, vilket givetvis är en fördel med hänsyn till dessas livs- längd och kapacitet. Den andra nya startomkopplaren, som heter Voltus, utmärker sig för en utom- ordentligt enkel och robust konstruktion. Den placeras vid batterikorgen och för- bindes med en dragstång, som går upp genom instrumentbrädan. Vid start tryc- ker man ned startkontakten som van- ligt, medan dragstången är införd i bot- ten, då startmotorn sättes igång på 6 volt. Därefter drages i dragstången, då ; batterierna kopplas i serie till 12 volt. TfÅA:s stora julnummer utkommer -”- få