Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Radiospalten - Bilspalten: Elbilarna i stöpsleven - Ny startomkopplare för gengasbilar - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Många ha frågat
om de olika morse-tecknens utseende, om
konstruktionen av övningssumrar o. sS. V.,
varför det kan vara lämpligt med en
kortfattad orientering i ämnet.
För fullständighetens skull börja vi
med en historisk återblick. Det s. k.
morsesystemet uppfanns ju som alla
veta av den skicklige amerikanske mini-
atyrmålaren, Samuel F. B. Morse, som
föddes i närheten av Boston år 1791.
Han gjorde en mängd experiment med
olika telegraferingssystem innan han
slutligen nådde sitt mål, genom skapan-
det av det genialiska morsealfabetet.
Det har blivit ett intenationellt språk
som användes av alla som på något sätt
ha med radio eller teleteknik att göra.
Hur fort kan man då sända och fram-
för allt ”ta”? Fordringarna äro litet
olika. Svenska militära normer fordrar
t. ex. om vi ej ta fel 60 tecken (min. för
Bokstav Morsetecken
|A fo.E ee ati Le - mun
IB ShASokerS — = 1 mm
Ee SSU STA a a mm
| CH eek ske SS SON AE SE
ln sjre 6 vite. SS AA
IE PIE SEKA HÄN =
IE oket ks = = mm m mm
IE ER mej 0 | mn je
IG EW ES TR ROTE EN ———
[SHRDS SSA === ;
i ERE NAC a AN 4 = =
| J IS LEGO SS mm
[CE GRAN SNSTLOV OO fc
IL ER = mm a
| M SMET NALLE SN
IN en SA EL SN
(0) ite No! Horn = fe mm
SP elek olenolve fm —
1 Q ET ANA et Sm 2
IR adlolerdr rveovo Sr SA
| ELD ENE EK = mm
jr ISAR Sö IE ==
EL AES RE Re = mm
| SN EE ad SEE = = = mm
HÄR Sa = — —
3 UY LE ee —— = = —
as oo NU LAR CET Lokalt SE 0 SE
Vid MARS PRAG sara | Sm mm v »
ESA SKAR NL! NS = mm ——
LA OSA KARATE Ae mm Sm mm m—
Ö wi Je rek AE ON SN
I I
| Siffra | Morsetecken |
ja EIB ERE AA 8 SAN SO me
2 LARS AB SAL ST ARAAN 0 mm Sm AN
3 FÖR CSE CM FET mm 0 mm mm
4 SALAS SNS - 0 mm mm m—
SN Deg (RS | LJ
(1 ER TLA | mess»
f Si a ARR ER SN sm 2 mA mm
18 ST LS JER PICS SN SN SE se 3
| TEPE Re An sm EN SE
I 0 Lå VN EC ET JRE, a | AN MEN sm mean mm
16 TEKNIK för ALLA
bronsmärket). De s. k. stora pojkarna
ta dock emot i 120—140 takt och här
brukar maximum för själva skrivhastig-
heten vara nådd. I Amerika lär det fin-
nas folk som tar emot på skrivmaskin
och som uppnått 150—160 takt/min.
Men 40- eller 60-takt är inte så dåligt
det heller. Det är inte alls svårt att lära
sig morsesystemet om man blott iakttar
några få grundläggande regler. För det
första, kom ihåg att alltid tänka i ljud,
ej i tecknets utseende. A är således
”ti-taa” och aldrig lång-kort. Vänjer man
sig vid att alltid tänka på ljudet under-
lättar detta mycket för det fortsatta
studiet.
Vi föreslå att Ni till nästa gång lär
Eder alla bokstäverna och siffrorna.
Kom ihåg att varje ”taa” är tre gånger
så långt som ”ti” och att mellanrummen
mellan strecken eller punkterna skall
vara lika långt i tid som ett ”ti”.
Det kan kanske tyckas egendomligt,
att vi inte först lämnade byggnadsbe-
skrivningar på olika sumrar och sedan
gav anvisningar för själva inlärandet
av morsealfabetet.
Så är dock ej fallet. Erfarenheten vi- ,
sar att man nästan alltid kan sända
fortare än vad man kan ”ta”, varför
man först bör lära sig den senare kon-
sten riktigt. Även ett annat skäl talar
för att man skall lära sig morsering ge-
nom lyssning. Nybörjaren gör ofta kon-
sekvent vissa fel, t. ex. slår ”taa” fyra
gånger så långt som ”ti” o. s. v. Om
man lärt sig telegrafering genom att
lyssna på redan utlärda telegrafister i
radio märker man lättare sådana sänd-
ningsfel, då man vant sig vid att höra
den riktiga karaktären på tecknet. Man
märker nämligen snart att man ej hör
t. ex. tre ”ti” och ett ”ta” för ”v” utan
de enskilda signalerna sammansmälta
till en grupp, ett enda ”ljud”, olika för
olika bokstäver.
Vi råda Eder alltså att lära in syste-
met till nästa gång samt att lyssna på
telegrafstationer på kortvåg. Till att
börja med känner Ni knappast igen nå-
got av tecknen men så småningom kan
Ni urskilja de enklare såsom E, I, T, M,
» N 0. s. v. Försök att ta så många
tecken som möjligt. Till att börja med
blir det väl inte så många bokstäver
Ni hör, men rätt snart ”upptäcker” Ni
det ena tecknet efter det andra.
Nästa gång skall vi publicera de åter-
stående morsetecknen, punkt, komma etc.
och beskriva ett par olika typer av sum-
rar samt ge några tips för hur man bäst
studerar tillsammans med kamrater.
Billy.
Elbilarna i stöpsleven
piligarna ha det sannerligen inte lätt
i dessa tider. Hur man än vänder
och vrider på trafikproblemet så fast-
RADIOMATERIEL
perm. högtal. 6” ”Plessey” kr. 19:50,
gramm.-verk. m. pick-up, växelstr. fr, kr.
48:— allstr. fr. kr. 55:—, nättransf. kr.
10:50, radiol. m. div. del. för batteriapp.
kr. 3:—, byggsats, m. m.
ABRAHAMSBERGS RADIOSERVICE, Abrahamsberg.
Är TfA slutsåld
i Eder affär, var vänlig meddela
detta till TfA:s expedition, Box
3137, Stockholm 3.
nar det alltid någonstans. Nu ha elbi-
larna en längre tid omhuldats av Tra-
fikkommissionen, men även för dessa
fordon är ett orosmoln under uppseg-
ling. Trafik- och industrikommissioner-
na föreslå nämligen hos regeringen in-
förande av en reglering av antalet elbi-
lar, vilket skulle motiveras av försörj-
ningsläget ifråga om de metaller, som
behövas för tillverkning av batterierna.
Antalet elbilar har ju varit i ständigt
stigande, från 77 i april i fjol till 874
i september i år. Härtill komma 957 el-
drivna motorcyklar. Av bilarna äro 94
personbilar, 700 lastbilar och 80 bussar.
Ny startomkopplare
för gengasbilar
et har klart konstaterats, att den
ibland försvårade starten hos gengas-
bilarna härrör från den dåliga turbu-
lensen i inloppsröret på grund av den
låga gashastigheten vid långsamgående
startmotor. Det måste alltså betraktas
som en fördel att få ett ordentligt varv-
tal på denna motor vid starten. För
detta ändamål har till de redan befint-
liga konstruktionerna av startomkoppla-
re från 6 till 12 volt sällats ännu ett
par nya konstruktioner, vilka vid star-
Nå koppla om batterierna till seriekopp-
ing.
En vederhäftig konstruktion utgör
Scintex-Duplovolt, som är enkel ur mon-
teringssynpunkt. Den har fasta lägen
för 6 och 12 volt, varigenom full kon-
taktyta alltid erhålles vid drift. Vidare
sker ingen avnötning av kontaktytorna,
då ingen som helst rörelse sker under
den tid, som startmotorn arbetar. Dess-
utom erhålles vid start med 6 volt ström
från båda batterierna, vilket givetvis
är en fördel med hänsyn till dessas livs-
längd och kapacitet.
Den andra nya startomkopplaren, som
heter Voltus, utmärker sig för en utom-
ordentligt enkel och robust konstruktion.
Den placeras vid batterikorgen och för-
bindes med en dragstång, som går upp
genom instrumentbrädan. Vid start tryc-
ker man ned startkontakten som van-
ligt, medan dragstången är införd i bot-
ten, då startmotorn sättes igång på 6
volt. Därefter drages i dragstången, då ;
batterierna kopplas i serie till 12 volt.
TfÅA:s stora julnummer utkommer
-”-
få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
