Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vad tål ett modernt stridsplan? Av Yngve Norrvi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
toder. Med hjälp av röntgenstrålar kun- =
na alla eventuella fel upptäckas och
otjänliga byggnadsmaterialier utskiljas.
Röntgen utgör också en pålitlig hjälp-
metod, när det gäller att pröva gjutna
delars, smidda styckens och samman-
svetsade detaljers hållfasthet.
Av stor vikt är vidare prövningen av
de olika flygmaskinsdelarnas hållfast-
hetsgrad — ett krigsplan måste nämli-
gen kunna tåla överbelastning i varje
hänseende och extraordinärt hård på-
irestning, vilket kan förekomma t. ex.
2 luftstrider vid skarpa svängar, vid
slörtning och vid hård och plötslig land-
ning. Lekmannen kan knappast före-
ställa sig, vilka enorma påfrestningar
ett störtflygplan måste kunna tåla, när
det från flera tusen meters höjd stör-
tar med fruktansvärd hastighet för att
omedelbart åter vända nosen uppåt och
stiga i höjden. Våra båda bästa —
ständigt i aktivitet varande — stört-
flygplan, Ju 87 och Ju 88 >» kun-
na efter högsta dykhastighet åter pres-
Sas uppåt med fullkomlig
säkerhet för planets håll-
fasthet och perfekta funk-
tionerand e.
Men även när det gäller stål- och
järnprojektiler från det fientliga luft-
värnsartilleriet samt vid beskjutning i
luftstrider ha våra flygplan otaliga gån-
ger bevisat sin stora motståndskraft.
En ännu högre grad av säkerhet har
man för närvarande lyckats uppnå tack
vare det i dessa dagar förhärskande
byggnadssättet med ut e-
slutande metall Flygplan
byggda helt och hållet av metall kun-
na tåla skador och formförändringar i
betydligt högre grad än konstruktioner
av trä eller s.k. blandat by g g-
Bilden visar ett brittiskt plan, som med
åtskilligt ramponerade vingar lyckats nå
hem till sin bas efter en rekognoscerings-
flygning över nordvästra Tyskland.
stärkningen av flygplanets undersida
och vingar, vilket samtidigt bildar ett
utmärkt skydd för besättningen. Det
har i kriget visat sig, att även mycket
svåra skador och skotthål på pla-
nen inte väsentligt inverkat på flyg- och
manöverförmågan hos maskiner byggda
uteslutande av metall. I det följande
skola framhållas några exempel på det-
ta faktum:
Vid ett djärvt angrepp under Polen-
fälttåget mot fästningen H ela kom
en gång ett störtflygplan av modell J u
nadssätt. Splitterfaran är för 87 för nära vattnet i en djup dykning,
metallflygplan starkt reducerad. varigenom hjul och underrede revos av
Risken vid en hård landning har mins- = och vingarna böjdes högst betydligt. I
kats genom den numera allmänna för- — detta tillstånd flög planet emellertid vi-
-
Så här såg en engelsk ”Defiant” ut
efter återkomsten fråm en strid över
Kamalen.
dare och nådde slutligen fram till den
120 km avlägsna flygplatsen, där pilo-
ten lyckades göra en förträfflig land-
Ning på ”magen” utan att planet ytter-
ligare skadades.
Ett annat störtflygplan av samma
typ erhöll genom luftvärnsbeskjutning
över franskt område svåra skador på
såväl höjd- som sidostyranordningarna
samt dessutom skottskador på Tadio
och underrede. Med dessa skador
flög maskinen ända hem till flyg-
platsen och landade utan hjälp av
höjd- och sidoroder — blott och bart
med anlitande av skevningsrodren.
Denna prestation — att landa utan de
vanliga styranordningarna — borde va-
- i TA exempel nog för den tyska flygbe-
z 5 e 3 sättningens skicklighet och på de först-
De tyska flygarna på bilden ha all anledning att vara nöjda efter att ha kunnat klassiga flygegenskaperna hos våra ma-
manövrera hem sin maskin med så svåra höjdroderskador, skiner.
É
10 TEKNIK för ALLA
RR ng ER ag RT RS CS ret
Gran vd Orig SE FR Ar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>